Tagg om slaget vid Stalingrad
Bild:
Tysk soldat, oktober 1942. I oktober kontrollerade tyskarna större delen av staden.

Slaget vid Stalingrad

Slaget om Stalingrad utkämpades 1942-1943, i och omkring den ryska staden Stalingrad (numera Volgograd), mellan den tidigare så framgångsrika tyska armén (inkl. bundsförvanter) och den sovjetiska Röda armén. Slaget vanns av Sovjetunionen och resulterade i att tyskarna tvingades inleda en reträtt på östfronten. Slaget vid Stalingrad räknas som en av andra världskrigets största vändpunkter.

Adolf Hitlers plan att erövra Moskva innan nyåret 1941 misslyckades i och med den svåra kylan, i kombination med det kraftfulla motstånd som inleddes då tyskarna närmade sig Moskva. Istället valde Hitler då att rikta in den fortsatta tyska offensiven mot de sovjetiska oljekällorna vid Kaspiska havet. Därför var det av största vikt från tysk sida att behärska floden Volga på vilken ryssarna transporterade både vapen och förnödenheter till sina soldater. Nyckeln till att behärska denna flod var staden Stalingrad vars läge vid Volgas strand gjorde den strategiskt oumbärlig. En annan faktor som bidrog till Hitlers målmedvetenhet att erövra Stalingrad var att staden bar den sovjetiske diktatorn Josef Stalins namn.

Det var den 6:e tyska armén, under ledning av general Friedrich Paulus som fick uppdraget att erövra Stalingrad. I augusti 1942 stod Paulus trupper i utkanten av staden, men det var ingen lätt uppgift tyskarna hade framför sig. De sovjetiska soldaterna hade fått order om att försvara staden till varje pris och att inte backa en meter. Att retirera kunde nämligen innebära att man sköts på fläcken som desertör.

Under mycket våldsamma gatustrider som böljade från hus till hus ryckte tyskarna fram genom staden. De ryska soldaterna som fanns på plats i Stalingrad förde till en början en desperat kamp mot den beslutsama och välutrustade tyska 6:e armén. De sovjetiska rekryter som transporterades som förstärkning till staden via Volga, saknade ofta både utbildning och vapen. Manfallet blev därför enormt för ryssarna.

Inom den sovjetiska militärledningen hade man under en tid funderat över hur man på bästa sätt kunde slå tillbaka tyskarna från Stalingrad. Uppdraget gick till general Georgij Zjukov och chefen för generalstaben Aleksandr Vasilevskij. Tillsammans utarbetade de den plan som skulle ligga som grund för ”operation Uranus”, som i stora drag gick ut på att innestänga den 6:e tyska armén i staden och sedan förinta den.

Operation Uranus inleddes den 19 november 1942 genom att den Röda armén anföll den 6:e armens norra och södra flank som försvarades av två rumänska arméer, vilka stred på tyskarnas sida. Dessa rumänska arméer var dåligt beväpnade och manskapet omotiverade att strida. Efter att de rumänska försvarslinjerna slagits ut var tyskarna avskurna och innestängda i staden (se karta).

Då Paulus förstod hur illa situationen såg ut begärde han att få göra en utbrytning ur staden, vilket Hitler genast avstyrde. Hitler som blivit besatt av tanken att erövra Stalingrad vägrade godkänna en utbrytning och menade istället, på inrådan av Luftwaffes befälhavare Hermann Göring, att det var möjligt att via en luftbro förse de innestängda soldaterna med både mat och ammunition.

Vädrets makter skulle dock sätta stopp för Görings luftbro och endast en bråkdel av de utlovade ransonerna kom fram. Jul- och nyårshelgen 1942 blev ett helvete för de innestängda och svårt medtagna tyskarna i Stalingrad.

Rykten spreds om att en tysk armé var på väg och att räddningen inte var långt borta. Men det var bara rykten. Hitler hade vid det här laget förstått att armén i Stalingrad var förlorad men att kapitulera var inget alternativ. Han hävdade därför bestämt att det var bättre att kämpa till sista kulan än att hamna i sovjetisk fångenskap. Hitler lät till och med utnämna Paulus till fältmarskalk i ett försök att få honom att hellre ta sitt eget liv än att kapitulera. Ingen tidigare tysk fältmarskalk hade nämligen kapitulerat. Paulus tog ingen hänsyn till detta och den 31 januari 1943 lät han meddela den sovjetiska militärledningen i Stalingrad att den 6:e armén ämnade kapitulera.

Slaget om Stalingrad var över och troligtvis hade en halv miljon sovjetiska soldater stupat. Tyskarna förlorade något mindre än hälften. Av de 100 000 tyska soldater som kapitulerade överlevde endast 5 000 man. Resten dog under de närmaste veckorna efter kapitulationen av köld och svält eller senare i rysk fångenskap.

Paulus började året efter kapitulationen att arbeta för den sovjetiska propagandaapparaten och han vände sig mot sin forne ledare. I Nazityskland stämplades Paulus som landsförrädare. Efter Stalins död 1953 släpptes Paulus fri och flyttade då till Östtyskland (DDR) där han fick anställning vid polishögskolan. Under efterkrigstiden deltog han också i uppbyggandet av den östtyska armén.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan finns material som handlar om det avgörande slaget vid Stalingrad.

Uppdaterad: 
24 januari 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Slaget vid Stalingrad

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-04
Nazisterna talade om det traditionella tyska livsrummet (lebensraum) i öster. De såg Tysklands framtid ligga i erövringen av Östeuropa. Folken i Östeuropa skulle antingen - om de uppfyllde...
M
Carsten Ryytty
2016-05-10
Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år, retirerade den tyska armén över hela...
M
Carsten Ryytty
2016-03-06
Slaget om Stalingrad pågick i nästan sex månader och var ett av andra världskrigets blodigaste strider med sammanlagda förluster på nästan två miljoner människor. Slaget var en förlust för...
M
Carsten Ryytty
2016-01-07
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941. Hitler var övertygad om att den tyska armén kunde krossa de sovjetiska trupperna på ett enkelt sätt och hade räknat med att fälttåget i Ryssland...

Länkar om Slaget vid Stalingrad

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Hitler som fältherre. Var Adolf Hitler ett militärstrategiskt geni eller en kolerisk korpral som lekte general? Professor Lars Ericson Wolke har skär­skådat Hitlers gärning som fältherre och hittar en diktator som låter personliga maktambitioner gå ut över rationell ledning av Wehrmacht...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen om Operation Barbarossa, Hitlers attack mot Ryssland. Tyskarna slår en järnring runt Leningrad. Över två ­miljoner människor är fångar i sin egen stad. De ska svältas till döds. Det är Adolf Hitlers order. ­Därefter ska tyska bosättare flytta till en tom storstad. I en annan del av Sovjet förvandlar tyska kanoner och Stukabombare miljonstaden Stalingrad till grus och död...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om slaget vid Stalingrad. I februari 1943 kapitulerade den tyska 6:e armén i Stalingrad efter ett av världshistoriens blodigaste slag, och det innebar början till slutet på andra världskriget. I detta fasansfulla slag stupade hundratusentals soldater...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (8:20) av SO-Sara som berättar kortfattat om andra världskrigets stora vändpunkter.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Christer Bergström berättar om tyskarnas försök att undsätta de omringade tyska soldaterna i Stalingrad. Luftwaffes misslyckande med att föra in underhåll till den instängda 6. armén går varken att skylla på vädret eller för få transportplan. Christer Bergström visar att de två vanligaste förklaringarna inte håller – och lyfter istället fram jaktflygets betydelse.

Spara som favorit
          

Pedagogisk Power Point-presentation (15:42 min, utan ljud) där du ges en kortfattad men allsidig genomgång av andra världskriget. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om slaget om Stalingrad. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även och sök med andra ord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget om Stalingrad. Slaget utkämpades mellan Tyskland och Sovjetunionen vid staden Stalingrad. Det pågick mellan 21 augusti 1942 och 2 februari 1943 och är ett av världshistoriens blodigaste slag med sammanlagda förluster på en och en halv miljoner människor. Det slutade med ett avgörande nederlag för Nazityskland och räknas som en vändpunkt på östfronten...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som åskådliggör propagandans makt och roll i krig. Artikeln handlar främst om propagandakriget under andra världskriget. I alla tider har de krigförande ländernas propagandaapparater spelat en viktig roll. För att lura fienden eller mana på de egna har fakta förvrängts, information hållits inne och osanningar spridits…

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om slaget vid Stalingrad – en av andra världskrigets största vändpunkter. 1943 stod det avgörande slaget om Stalingrad. Den tyska 6:e armén krossades och 90 000 soldater hamnade i ryska fångläger. Bara 6000 av dem överlevde…

Spara som favorit
          

Femte delen i tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. I den här artikeln behandlas bland annat kriget på Atlanten och händelseutvecklingen på östfronten.

Spara som favorit
          

Fjärde delen i tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. Här kan du bland annat läsa om striderna på östfronten och i Stilla havet.

Spara som favorit