Slaget vid Stalingrad

Slaget om Stalingrad utkämpades 1942-1943, i och omkring den ryska staden Stalingrad (numera Volgograd), mellan den tidigare så framgångsrika tyska armén (inkl. bundsförvanter) och den sovjetiska Röda armén. Slaget vanns av Sovjetunionen och resulterade i att tyskarna tvingades inleda en reträtt på östfronten. Slaget vid Stalingrad räknas som en av andra världskrigets största vändpunkter.
Adolf Hitlers plan att erövra Moskva innan nyåret 1941 misslyckades i och med den svåra kylan, i kombination med det kraftfulla motstånd som inleddes då tyskarna närmade sig Moskva. Istället valde Hitler då att rikta in den fortsatta tyska offensiven mot de sovjetiska oljekällorna vid Kaspiska havet. Därför var det av största vikt från tysk sida att behärska floden Volga på vilken ryssarna transporterade både vapen och förnödenheter till sina soldater.
ANNONS
ANNONS
Nyckeln till att behärska Volga var staden Stalingrad vars läge vid flodens strand gjorde den strategiskt oumbärlig. En annan faktor som bidrog till Hitlers målmedvetenhet att erövra Stalingrad var att staden bar den sovjetiske diktatorn Josef Stalins namn.
Det var den 6:e tyska armén, under ledning av general Friedrich Paulus som fick uppdraget att erövra Stalingrad. I augusti 1942 stod Paulus trupper i utkanten av staden, men det var ingen lätt uppgift tyskarna hade framför sig. De sovjetiska soldaterna hade fått order om att försvara staden till varje pris och att inte backa en meter. Att retirera kunde nämligen innebära att man sköts på fläcken som desertör.
Under mycket våldsamma gatustrider som böljade från hus till hus ryckte tyskarna fram genom staden. De ryska soldaterna som fanns på plats i Stalingrad förde till en början en desperat kamp mot den beslutsama och välutrustade tyska 6:e armén. De sovjetiska rekryter som transporterades som förstärkning till staden via Volga, saknade ofta både utbildning och vapen. Manfallet blev därför enormt för ryssarna.
Inom den sovjetiska militärledningen hade man under en tid funderat över hur man på bästa sätt kunde slå tillbaka tyskarna från Stalingrad. Uppdraget gick till general Georgij Zjukov och chefen för generalstaben Aleksandr Vasilevskij. Tillsammans utarbetade de den plan som skulle ligga som grund för ”operation Uranus”, som i stora drag gick ut på att innestänga den 6:e tyska armén i staden och sedan förinta den.
Operation Uranus inleddes den 19 november 1942 genom att den Röda armén anföll den 6:e armens norra och södra flank som försvarades av två rumänska arméer, vilka stred på tyskarnas sida. Dessa rumänska arméer var dåligt beväpnade och manskapet omotiverade att strida. Efter att de rumänska försvarslinjerna slagits ut var tyskarna avskurna och innestängda i staden (se karta).
Då Paulus förstod hur illa situationen såg ut begärde han att få göra en utbrytning ur staden, vilket Hitler genast avstyrde. Hitler som blivit besatt av tanken att erövra Stalingrad vägrade godkänna en utbrytning och menade istället, på inrådan av Luftwaffes befälhavare Hermann Göring, att det var möjligt att via en luftbro förse de innestängda soldaterna med både mat och ammunition.
Vädrets makter skulle dock sätta stopp för Görings luftbro och endast en bråkdel av de utlovade ransonerna kom fram. Jul- och nyårshelgen 1942 blev ett helvete för de innestängda och svårt medtagna tyskarna i Stalingrad.
Rykten spreds om att en tysk armé var på väg och att räddningen inte var långt borta. Men det var bara rykten. Hitler hade vid det här laget förstått att armén i Stalingrad var förlorad men att kapitulera var inget alternativ. Han hävdade därför bestämt att det var bättre att kämpa till sista kulan än att hamna i sovjetisk fångenskap. Hitler lät till och med utnämna Paulus till fältmarskalk i ett försök att få honom att hellre ta sitt eget liv än att kapitulera. Ingen tidigare tysk fältmarskalk hade nämligen kapitulerat. Paulus tog ingen hänsyn till detta och den 31 januari 1943 lät han meddela den sovjetiska militärledningen i Stalingrad att den 6:e armén ämnade kapitulera.
Slaget om Stalingrad var över och troligtvis hade en halv miljon sovjetiska soldater stupat. Tyskarna förlorade något mindre än hälften. Av de 100 000 tyska soldater som kapitulerade överlevde endast 5 000 man. Resten dog under de närmaste veckorna efter kapitulationen av köld och svält eller senare i rysk fångenskap.
Paulus började året efter kapitulationen att arbeta för den sovjetiska propagandaapparaten och han vände sig mot sin forne ledare. I Nazityskland stämplades Paulus som landsförrädare. Efter Stalins död 1953 släpptes Paulus fri och flyttade då till Östtyskland (DDR) där han fick anställning vid polishögskolan. Under efterkrigstiden deltog han också i uppbyggandet av den östtyska armén.
LÄS MER: Slaget om Stalingrad - kriget vänder på östfronten
LÄS MER: Östfronten under andra världskriget
LÄS MER: Operation Barbarossa - Hitler anfaller Sovjetunionen
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här nedan finns material som handlar om det avgörande slaget vid Stalingrad.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Slaget vid Stalingrad
Östfronten under andra världskriget
Klockan 3.15 på morgonen den 22 juni 1941 rullade tusentals tyska stridsvagnar in över Sovjetunionens gräns. Det tyska flygvapnet var redan i luften på väg att bomba sovjetiska flygfält. 150 tyska divisioner, över 3 miljoner man, deltog i attacken. Operation Barbarossa, nazistledaren Adolf Hitlers dröm, hade inletts. Att besegra fienden i öster så att tyskarna kunde behärska hela Europa mellan Atlanten och Ural var ett av den tyske diktatorn Hitlers slutmål...
Drang nach Osten - Lebensraum
I den här artikeln utforskas idéerna bakom och utförandet av "Drang nach Osten" och begreppet "Lebensraum" - tanken att Tyskland behövde mer utrymme för sin befolkning, områden som skulle erövras i öst. Idéerna sträckte sig från 1800-talets Tyskland till nazisternas politik, och hade en djupgående påverkan på folken i Östeuropa. Texten belyser även nazisternas syn på "undermänniskor" och deras behandling av folktyskarna, tyskar som levde utanför Tyskland. Det blir tydligt hur dessa teorier och begrepp fick fruktansvärda konsekvenser för miljontals människor...
Kriget på östfronten - Röda armén slår tillbaka
Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år, retirerade den tyska armén över hela östfronten. Rollerna var nu ombytta och initiativet hade övertagits av Röda armén.
Slaget om Stalingrad - kriget vänder på östfronten
Slaget om Stalingrad pågick i nästan sex månader och var ett av andra världskrigets blodigaste strider med sammanlagda förluster på nästan två miljoner människor. Slaget var en förlust för Tyskland och en av de viktigaste vändpunkterna under kriget...
Operation Barbarossa - Hitler anfaller Sovjetunionen
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941. Hitler var övertygad om att den tyska armén kunde krossa de sovjetiska trupperna på ett enkelt sätt och hade räknat med att fälttåget i Ryssland skulle vara avklarat i oktober 1941. Till en början, under den varma torra sommaren, hade tyskarna stora framgångar. Men sedan kom hösten och med den regnen och leran...
Länkar om Slaget vid Stalingrad
Skräckväldet i Röda armén
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om politrukerna (kommissarierna) i Röda armén. Att de sovjetiska soldaterna ofta stred fanatiskt i Stalingrad berodde inte bara på mod och fosterlandskärlek. Röda arméns politiska kommissarier med Nikita Chrusjtjov i spetsen höll dem i schack med hårda straff och avrättningar...
Slaget vid Stalingrad - det tyska anfallet
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om början på slaget vid Stalingrad. Den 14 september 1942 inleddes den tyska offensiven mot Stalingrad. Striderna lade snart staden i ruiner, och slaget kom att kosta mängder av människoliv...
General Paulus och slaget vid Stalingrad
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om General Paulus ledde 6 armén mot undergången vid Stalingrad. Han var en lojal aristokrat och kompetent strateg. Men vid Stalingrad förlorade Friedrich Paulus trots att han ledde andra världskrigets mäktigaste armé...
ANNONS
ANNONS
Operation Uranus: Röda armén slår tillbaka
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om andra världskrigets vändpunkt på östfronten vid Stalingrad. I takt med att tyskarnas 6. armé hamnade allt djupare in i Stalingrad blev dess flanker allt mer sårbara. Två sovjetiska generaler lade fram en plan djärv nog att chocka självaste Stalin: Målet var omringning och utplåning av hela 6. armén.
Vetenskapsradion Historia: När andra världskriget vände
Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om andra världskrigets vändpunkter. Tobias Svanelid diskuterar den ödesdigra hösten 1942, då andra världskriget tog en ny vändning, med militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Thomas Roth.
Hitler som fältherre
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Hitler som fältherre. Var Adolf Hitler ett militärstrategiskt geni eller en kolerisk korpral som lekte general? Professor Lars Ericson Wolke har skärskådat Hitlers gärning som fältherre och hittar en diktator som låter personliga maktambitioner gå ut över rationell ledning av Wehrmacht...
Operation Barbarossa - Hitlers attack mot Sovjetunionen
Artikel i tidningen Expressen om Operation Barbarossa, Hitlers attack mot Ryssland. Tyskarna slår en järnring runt Leningrad. Över två miljoner människor är fångar i sin egen stad. De ska svältas till döds. Det är Adolf Hitlers order. Därefter ska tyska bosättare flytta till en tom storstad. I en annan del av Sovjet förvandlar tyska kanoner och Stukabombare miljonstaden Stalingrad till grus och död...
Andra världskrigets vändpunkter
Pedagogisk genomgång (8:20) av SO-Sara som berättar kortfattat om andra världskrigets stora vändpunkter.
Den tyska luftbron skulle rädda de instängda trupperna vid Stalingrad
Artikel i tidningen Populär Historia där Christer Bergström berättar om tyskarnas försök att undsätta de omringade tyska soldaterna i Stalingrad. Luftwaffes misslyckande med att föra in underhåll till den instängda 6. armén går varken att skylla på vädret eller för få transportplan. Christer Bergström visar att de två vanligaste förklaringarna inte håller – och lyfter istället fram jaktflygets betydelse.
Slaget om Stalingrad : dokumentär- och filmklipp
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om slaget om Stalingrad. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även och sök med andra ord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.
Slaget vid Stalingrad
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget om Stalingrad. Slaget utkämpades mellan Tyskland och Sovjetunionen vid staden Stalingrad. Det pågick mellan 21 augusti 1942 och 2 februari 1943 och är ett av världshistoriens blodigaste slag med sammanlagda förluster på en och en halv miljoner människor. Det slutade med ett avgörande nederlag för Nazityskland och räknas som en vändpunkt på östfronten...
Propagandans makt - sanning och lögn om kriget
Artikel i tidningen Populär Historia som åskådliggör propagandans makt och roll i krig. Artikeln handlar främst om propagandakriget under andra världskriget. I alla tider har de krigförande ländernas propagandaapparater spelat en viktig roll. För att lura fienden eller mana på de egna har fakta förvrängts, information hållits inne och osanningar spridits…
Slutet vid Stalingrad
I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om slaget vid Stalingrad – en av andra världskrigets största vändpunkter. 1943 stod det avgörande slaget om Stalingrad. Den tyska 6:e armén krossades och 90 000 soldater hamnade i ryska fångläger. Bara 6000 av dem överlevde…
1943 - De allierade i överläge
Femte delen i tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. I den här artikeln behandlas bland annat kriget på Atlanten och händelseutvecklingen på östfronten.
1942 - Maktkamp i Stilla havet
Fjärde delen i tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. Här kan du bland annat läsa om striderna på östfronten och i Stilla havet.