Varför utbröt andra världskriget?
Andra världskriget hade flera bakomliggande orsaker. Några av de viktigaste var den hårda freden efter första världskriget, Tysklands ekonomiska problem och nazisternas aggressiva politik.
Samtidigt försökte Storbritannien och Frankrike länge undvika ett nytt krig genom att gå med på flera av Adolf Hitlers krav. När Nazityskland till slut anföll Polen den 1 september 1939 gick utvecklingen inte längre att stoppa.
Här nedan listas några av de viktigaste orsakerna bakom andra världskriget:
- Dolkstötslegenden
- Versaillesfredens konsekvenser
- Den nazistiska ideologin och Hitlers aggressiva utrikespolitik
- Eftergiftspolitiken
- Molotov-Ribbentrop-pakten
Dolkstötslegenden
När Tyskland förlorade första världskriget 1918 var den tyska armén utmattad och befolkningen led av svält och stora umbäranden.
Trots nederlaget började en falsk berättelse spridas: Tyskland hade egentligen inte förlorat kriget på slagfältet, utan blivit förrått av politiker och socialister på hemmaplan. Denna konspirationsteori kallades dolkstötslegenden, eftersom man påstod att armén hade blivit ”huggen i ryggen”.
Adolf Hitler och nazisterna utnyttjade dolkstötslegenden för att sprida missnöje och misstro mot demokratin. De pekade också ut judarna som förrädare och gjorde dem till syndabockar för Tysklands problem.
Versaillesfredens konsekvenser
Efter första världskriget tvingades Tyskland skriva under Versaillesfreden 1919. Fredsvillkoren var hårda. Tyskland förlorade stora landområden och alla sina kolonier. Landets militär begränsades kraftigt och staten tvingades betala stora krigsskadestånd till segrarmakterna.
Många tyskar upplevde fredsvillkoren som orättvisa och förnedrande. Missnöjet ökade ytterligare när landet drabbades av svåra ekonomiska kriser.
År 1923 steg priserna så snabbt att pengarna nästan blev värdelösa. Många människor förlorade sina besparingar. Efter börskraschen i USA 1929 drabbades Tyskland av en ny ekonomisk kris. Miljontals människor blev arbetslösa och många förlorade förtroendet för landets demokratiska regering.
Hitler och nazisterna utnyttjade missnöjet. De lovade att skapa arbeten, återupprätta Tysklands stolthet och göra landet mäktigt igen. Löftena lockade allt fler väljare och bidrog till nazisternas väg till makten.
Den nazistiska ideologin och Hitlers aggressiva utrikespolitik
Nazisternas politik byggde på rasism och föreställningen att det tyska folket var överlägset andra folk. Hitler ansåg dessutom att Tyskland behövde mer lebensraum (livsrum), alltså större områden där tyskar kunde bosätta sig och härska.
Dessa områden ville han framförallt erövra i östra Europa, på bekostnad av andra folk. Redan i sin bok Mein Kampf hade Hitler beskrivit sina planer på ett större tyskt rike.
När Hitler kom till makten 1933 började han rusta upp Tysklands militär, trots att detta bröt mot Versaillesfreden.
År 1936 skickade han tyska trupper in i Rhenlandet, där Tyskland enligt tidigare avtal inte fick ha några militära styrkor. År 1938 införlivades Österrike med Tyskland.
Därefter riktade Hitler sina krav mot Tjeckoslovakien. Han ville bland annat ta över Sudetlandet, ett område där många invånare talade tyska.
Hitlers mål var alltså inte bara att upphäva Versaillesfredens villkor. Han ville också erövra nya områden och skapa ett stort tyskt rike.
Eftergiftspolitiken
Storbritannien och Frankrike ville till varje pris undvika ett nytt världskrig. Därför valde de länge att inte ingripa när Hitler bröt mot tidigare avtal och krävde nya landområden.
Denna politik kallas eftergiftspolitiken. Tanken var att Hitler skulle nöja sig om han fick igenom vissa av sina krav.
Vid Münchenkonferensen 1938 gick Storbritannien och Frankrike med på att Tyskland fick ta över Sudetlandet från Tjeckoslovakien. I utbyte lovade Hitler att inte kräva fler områden.
Men löftet höll inte. Redan i mars 1939 tog tyska trupper kontroll över de tjeckiska delarna av Tjeckoslovakien.
Hitlers nästa mål blev Polen. Han krävde bland annat att staden Danzig (dagens Gdańsk) skulle tillhöra Tyskland.
Nu hade Storbritannien och Frankrike fått nog av Hitlers krav. De lovade att hjälpa Polen om landet blev angripet. Hitler trodde dock fortfarande att de inte skulle våga gå i krig mot Tyskland.
Molotov-Ribbentrop-pakten
Den 23 augusti 1939 slöt Nazityskland och Sovjetunionen en överenskommelse som kallas Molotov-Ribbentrop-pakten.
Det var en icke-angreppspakt där de båda länderna lovade att inte anfalla varandra. I ett hemligt tillägg kom Hitler och Sovjetunionens ledare Josef Stalin dessutom överens om att dela upp Polen mellan sig. De delade också upp andra delar av östra Europa i intresseområden.
Pakten var viktig för Hitler eftersom han nu kunde anfalla Polen utan att samtidigt behöva oroa sig för ett sovjetiskt angrepp.
Den 1 september 1939 invaderade tyska trupper Polen. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade börjat.
Den 17 september gick även Sovjetunionen in i östra Polen, i enlighet med den hemliga överenskommelsen.
Sammanfattningsvis hade andra världskriget flera bakomliggande orsaker. Versaillesfredens hårda villkor och Tysklands ekonomiska kriser skapade ett missnöje som Hitler kunde utnyttja. Den nazistiska ideologin och Hitlers erövringspolitik drev sedan utvecklingen mot krig, samtidigt som Storbritanniens och Frankrikes eftergiftspolitik länge gav honom möjlighet att fortsätta.
Den utlösande orsaken till andra världskriget var Nazitysklands anfall mot Polen den 1 september 1939.
M LÄS MER: Andra världskriget
M LÄS MER: Andra världskriget (artikelserie)
S LÄS MER: Nazismen i Tredje riket (artikelserie)
S LÄS MER: Hitlers väg till makten (artikelserie)
S LÄS MER: Det andra världskrigets orsaker
M LÄS MER: Andra världskrigets följder
S LÄS MER: Det andra världskrigets följder
M PODCAST: Hitlers och nazisternas väg till makten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Alf W Johansson, Den nazistiska utmaningen: aspekter på andra världskriget, Studentlitteratur, 2014.
Antony Beevor, Andra världskriget, del 1 och 2, Historisk media, 2013.
Christine Hatt, Andra världskriget 1939-1945, Liber, 2003.
William L. Shirer, Tredje rikets uppgång och fall: Det nazistiska Tysklands historia, Bokförlaget Forum, 1984.
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli