Tagg om kärnvapen

Kärnvapen

M

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den enorma kraft som kan utlösas genom en kärnreaktion hos en relativ liten mängd kärnbränsle gör att kärnvapen blir oerhörd effektiva i relation till den förstörelse de orsakar. Till skillnad från konventionella vapen har kärnvapen även negativa långsiktiga följder då detonationen (explosionen) orsakar livsfarlig radioaktiv strålning. Denna strålning gör att människor och andra levande varelser som inte dör i själva explosionen antingen skadas direkt eller riskerar att utveckla cancer och andra sjukdomar långt efteråt. Dessutom blir platsen som utsatts för den radioaktiva strålningen obeboelig under lång tid. Det är bland annat på grund av dessa konsekvenser som kärnvapen nästan aldrig har används i krig.

ANNONS

ANNONS

Kärnvapen får sin förstörelseenergi från en kärnreaktion som kan vara av två typer: antingen genom fission eller fusion.

Atombomber (fissionsbomber) är enklare uppbyggda än vätebomber (se nedan). En atombomb innehåller en kärna av antingen plutonium eller berikat uran som frigör enorm energi vid atomklyvning (fission). Genom att trigga (skapa) en kärnreaktion klyvs bombens atomer (dess plutonium eller uran) som då utvecklar en kedjereaktion som frigör energi i form av en explosion. Atombomber är oerhört kraftfulla jämfört med TNT men har ändå begränsad sprängstyrka. Bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 var av den här typen.

Vätebomber (fusionsbomber) är mer komplicerade än vanliga atombomber och har mycket större sprängkraft. I fusionsbomber använder man istället olika isotoper av väte (deuterium och tritium), därav namnet vätebomb. I dessa skapar kärnreaktionen istället en sammansvetsning av väteatomerna som alstrar enorma mängder energi i form av värme. Fusionsbomber kan i stort sett ha obegränsad styrka. De flesta kärnvapen som existerar idag är av typen vätebomber.

Den första lyckade detonationen av kärnvapen skedde vid en provsprängning i USA den 16 juli 1945.

Kärnvapen har använts i krigföring vid endast två tillfällen, i båda fallen av USA som fällde atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki under slutskedet av andra världskriget, 6 respektive 9 augusti 1945. De två bomberna dödade tillsammans mellan 129 000 och 226 000 människor och orsakade total förödelse inom en radie av 1,6 km från explosionernas epicentrum, därtill omfattade de efterföljande bränderna ett betydligt större område på en radie upp till 12 kilometer. Bomben "Little Boy” som släpptes över Hiroshima innehöll uran med en sprängkraft motsvarande ca 15 000 ton TNT, och bomben "Fat man" som fälldes över Nagasaki var byggd på plutonium med en sprängkraft på ca 23 000 ton TNT.

ANNONS

Det kraftigaste kärnvapen som någonsin har detonerats var en vätebomb som provsprängdes i Sovjetunionen den 6 oktober 1961. Den hade en sprängkraft på 58 megaton, vilket är ca 4 600 gånger starkare än atombomben som släpptes över Hiroshima.

Under kalla kriget pågick en kapprustning mellan de båda supermakterna USA och Sovjetunionen som strävade efter att få ett övertag gentemot den andre genom att utveckla de mest effektiva och destruktiva kärnvapnen. Strategin byggde mer på skrämselteknik än utsikterna att använda kärnvapnen i verkligheten (med tanke på konsekvenserna då den andra supermakten slog tillbaka). Följden blev en slags terrorbalans där supermakterna byggde en arsenal av kärnvapen som endast skulle användas som motåtgärd vid ett kärnvapenanfall från motståndaren. I ett sådant krig skulle det inte finnas vinnare, bara förlorare.

Allteftersom den globala opinionen mot kärnvapen har ökat så har det införts internationella restriktioner och avtal om nedrustning, speciellt efter kalla krigets slut 1991. Men trots internationella avtal om förbud mot spridningen av kärnvapen och kärnvapentester, fortsätter en rad länder, främst USA, Ryssland och Nordkorea, att forska och utveckla nya typer av kärnvapen.

Idag har endast ett fåtal länder kärnvapen: USA, Ryssland, Indien, Pakistan, Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel och Nordkorea.

LÄS MER: Manhattanprojektet

LÄS MER: Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Terrorbalans


Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här hittar du material med anknytning till kärnvapen i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

Uppdaterad: 16 juni 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Kärnvapen

Sponsrad
S

Storpolitiska förhandlingar

av: Studentlitteratur
2018-03-13

Internationella relationer präglas till stor del av förhandlingar kring viktiga frågor. En vanlig metod som används för att beskriva och analysera förhandlingssituationer är den så kallade spelteorin.

+ Läs mer

L

Albert Einstein och relativitetsteorin

av: Carsten Ryytty
2017-08-08

Albert Einstein föddes 1879 i staden Ulm i Tyskland. Han är 1900-talets störste vetenskapsperson och är mest känd som skaparen av relativitetsteorin som bland annat låg bakom utvecklingen av atombomben. Einsteins teori kom att förändra hela världen.

+ Läs mer

M

Nordkorea - gåtfullt och instängt

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-17

År 2014 anklagade en FN-kommission Nordkorea för brott mot mänskligheten. Kommissionens bevis var samlade i en rapport på 372 sidor – med uppgifter från vittnen som berättat. Regeringen i Nordkorea anklagades för att ha utsatt sin egen befolkning för mord, avrättningar, svält, slaveri, tortyr, våldtäkter, annat sexuellt våld, tvångsaborter och försvinnanden...

+ Läs mer

M

Kärnvapenhotet under kalla kriget och efteråt

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-16

Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat på att månen gått upp över Norge. Vilken tur att inte amerikanska raketer skickats iväg som svar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Internationell säkerhetspolitik och FN:s roll

av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02

Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...

+ Läs mer

Podcast om Kärnvapen

SO-rummet podcast icon
M

Kärnvapen och kärnvapenmakter

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-12

Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Läs mer

Länkar om Kärnvapen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS