Tagg om kärnvapen

Kärnvapen

M

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den enorma kraft som kan utlösas genom en kärnreaktion hos en relativ liten mängd kärnbränsle gör att kärnvapen blir oerhörd effektiva i relation till den förstörelse de orsakar. Till skillnad från konventionella vapen har kärnvapen även negativa långsiktiga följder då detonationen (explosionen) orsakar livsfarlig radioaktiv strålning. Denna strålning gör att människor och andra levande varelser som inte dör i själva explosionen antingen skadas direkt eller riskerar att utveckla cancer och andra sjukdomar långt efteråt. Dessutom blir platsen som utsatts för den radioaktiva strålningen obeboelig under lång tid. Det är bland annat på grund av dessa konsekvenser som kärnvapen nästan aldrig har används i krig.

ANNONS

ANNONS

Kärnvapen får sin förstörelseenergi från en kärnreaktion som kan vara av två typer: antingen genom fission eller fusion.

Atombomber (fissionsbomber) är enklare uppbyggda än vätebomber (se nedan). En atombomb innehåller en kärna av antingen plutonium eller berikat uran som frigör enorm energi vid atomklyvning (fission). Genom att trigga (skapa) en kärnreaktion klyvs bombens atomer (dess plutonium eller uran) som då utvecklar en kedjereaktion som frigör energi i form av en explosion. Atombomber är oerhört kraftfulla jämfört med TNT men har ändå begränsad sprängstyrka. Bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 var av den här typen.

Vätebomber (fusionsbomber) är mer komplicerade än vanliga atombomber och har mycket större sprängkraft. I fusionsbomber använder man istället olika isotoper av väte (deuterium och tritium), därav namnet vätebomb. I dessa skapar kärnreaktionen istället en sammansvetsning av väteatomerna som alstrar enorma mängder energi i form av värme. Fusionsbomber kan i stort sett ha obegränsad styrka. De flesta kärnvapen som existerar idag är av typen vätebomber.

Den första lyckade detonationen av kärnvapen skedde vid en provsprängning i USA den 16 juli 1945.

Kärnvapen har använts i krigföring vid endast två tillfällen, i båda fallen av USA som fällde atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki under slutskedet av andra världskriget, 6 respektive 9 augusti 1945. De två bomberna dödade tillsammans mellan 129 000 och 226 000 människor och orsakade total förödelse inom en radie av 1,6 km från explosionernas epicentrum, därtill omfattade de efterföljande bränderna ett betydligt större område på en radie upp till 12 kilometer. Bomben "Little Boy” som släpptes över Hiroshima innehöll uran med en sprängkraft motsvarande ca 15 000 ton TNT, och bomben "Fat man" som fälldes över Nagasaki var byggd på plutonium med en sprängkraft på ca 23 000 ton TNT.

ANNONS

Det kraftigaste kärnvapen som någonsin har detonerats var en vätebomb som provsprängdes i Sovjetunionen den 6 oktober 1961. Den hade en sprängkraft på 58 megaton, vilket är ca 4 600 gånger starkare än atombomben som släpptes över Hiroshima.

Under kalla kriget pågick en kapprustning mellan de båda supermakterna USA och Sovjetunionen som strävade efter att få ett övertag gentemot den andre genom att utveckla de mest effektiva och destruktiva kärnvapnen. Strategin byggde mer på skrämselteknik än utsikterna att använda kärnvapnen i verkligheten (med tanke på konsekvenserna då den andra supermakten slog tillbaka). Följden blev en slags terrorbalans där supermakterna byggde en arsenal av kärnvapen som endast skulle användas som motåtgärd vid ett kärnvapenanfall från motståndaren. I ett sådant krig skulle det inte finnas vinnare, bara förlorare.

Allteftersom den globala opinionen mot kärnvapen har ökat så har det införts internationella restriktioner och avtal om nedrustning, speciellt efter kalla krigets slut 1991. Men trots internationella avtal om förbud mot spridningen av kärnvapen och kärnvapentester, fortsätter en rad länder, främst USA, Ryssland och Nordkorea, att forska och utveckla nya typer av kärnvapen.

Idag har endast ett fåtal länder kärnvapen: USA, Ryssland, Indien, Pakistan, Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel och Nordkorea.

LÄS MER: Manhattanprojektet

LÄS MER: Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Terrorbalans

PODCAST: Kärnvapen och kärnvapenmakter


Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här hittar du material med anknytning till kärnvapen i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

Uppdaterad: 8 september 2021
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kärnvapen

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Artiklar om Kärnvapen

M

Robert Oppenheimer - atombombens fader

av: Kaj Hildingson
2021-01-16

- Skenet från tusen solar skulle likna glansen från den Allsmäktige.
Raderna från det indiska verket Bhagavadgita dök upp i huvudet på Robert Oppenheimer som efter åratals forskning bevittnade provsprängningen av världens första atombomb i juli 1945. Kort efteråt fällde USA två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan, vilket gjorde slut på andra världskriget. Oppenheimer, som lett forskarnas arbete, började senare fasa för de krafter som släppts lösa. Han berättade då att även några andra ord från diktverket ekat i hans huvud vid explosionen:
- Jag har blivit Döden, världarnas förgörare...

+ Läs mer

M

Niels Bohr - vägen till atomernas innersta

av: Kaj Hildingson
2021-01-15

Den danske fysikern Niels Bohr var så känd att det räckte att skicka ett brev med texten Niels Bohr, Danmark för att det skulle komma fram. Han hade gjort banbrytande insatser när det gällde att förklara hur atomerna var uppbyggda och utvecklat kvantfysiken vars grund lagts av Max Planck och Albert Einstein. Under andra världskriget ockuperades Danmark av tyskarna. Bohr som hade judisk bakgrund måste fly, en flykt som höll på att kosta honom livet eftersom han inte uppfattade en order från flyktplanets kapten. Bohr hjälpte USA att utveckla atombomben men fruktade det nya vapnets styrka och ville att de allierade skulle dela de upptäckter de gjort med hela världen...

+ Läs mer

M

Albert Einstein - skaparen av relativitetsteorin

av: Kaj Hildingson
2021-01-11

Albert Einstein (1879-1955) har mer än någon annan vetenskapsperson under 1900-talet förändrat människans sätt att uppfatta sig själv och omvärlden. Relativitetsteorin är åtminstone till namnet mer känd än alla andra fysikaliska teorier, och uttrycket E = mc² är kanske den enda av alla fysikekvationer som är allmänt känd. Men i skolan visade Einstein inga större färdigheter och hans allt oroligare far frågade rektorn vilket yrke sonen skulle välja. - Det spelar ingen roll, han kommer inte att lyckas med någonting, svarade rektorn...

+ Läs mer

L

Albert Einstein och relativitetsteorin

av: Carsten Ryytty
2017-08-08

Albert Einstein föddes 1879 i staden Ulm i Tyskland. Han är 1900-talets störste vetenskapsperson och är mest känd som skaparen av relativitetsteorin som bland annat låg bakom utvecklingen av atombomben. Einsteins teori kom att förändra hela världen.

+ Läs mer

M

Nordkorea - gåtfullt och instängt

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-17

År 2014 anklagade en FN-kommission Nordkorea för brott mot mänskligheten. Kommissionens bevis var samlade i en rapport på 372 sidor – med uppgifter från vittnen som berättat. Regeringen i Nordkorea anklagades för att ha utsatt sin egen befolkning för mord, avrättningar, svält, slaveri, tortyr, våldtäkter, annat sexuellt våld, tvångsaborter och försvinnanden...

+ Läs mer

Podcast om Kärnvapen

SO-rummet podcast icon
M

Kärnvapen och kärnvapenmakter

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-12

Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Läs mer

Länkar om Kärnvapen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS