Andra världskrigets vändpunkter

Slaget om Storbritannien inkl. blitzen:  juli 1940 - maj 1941 (vändpunkt)

Hösten 1940 var Storbritannien det enda land i Europa som stod emot tyskarna. Nu planerade Hitler att invadera Storbritannien. Först skulle Luftwaffe (det tyska flygvapnet) slå ut RAF (det brittiska flygvapnet) och brittiska flygfält. Från september 1940 riktades angreppen alltmer mot städer och hamnar. Bombningarna av brittiska städer blev kända som blitzen. Brittiska piloter försökte skjuta ner de tyska bombplanen som skyddades av tyska jaktplan. Långsamt fick britterna övertaget. De lyckades tillfoga Luftwaffe så stora förluster att tyskarna inte kunde säkra luftherraväldet över Storbritannien. Hitler tvingades ställa in invasionen. Premiärminister Winston Churchill höll ett tal där han tackade piloterna för deras insats med de berömda orden ”Aldrig förr i historien har så många haft så få att tacka för så mycket.”

Operation Barbarossa inleds:  juni 1941 (viktig händelse)

Den 22 juni 1941 rullade tyska stridsvagnar in i Sovjetunionen trots att länderna hade ingått ett icke-angrepps-avtal. Hitler ville ge det tyska folket ökat livsrum. De människor som bodde i öst skulle utrotas eller förslavas och kommunismen skulle besegras. Till en början hade tyskarna stora framgångar och närmade sig snabbt storstäderna Leningrad och Moskva, men efterhand hårdnade motståndet. Framryckningen gick så snabbt att det blev svårt att upprätthålla förbindelserna med hemlandet. Vapen, mat, ammunition och drivmedel måste transporteras enorma sträckor.

Attacken mot Pearl Harbor: 7 december 1941 (viktig händelse)

På morgonen den 7 december 1941 angrep japanskt stridsflyg den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Japan trodde att Tysklands seger över Sovjetunionen var säkrad. Nu ville Japan bli östra Asiens ledare och USA:s flotta skulle inte få lägga hinder i vägen. Japanerna lyckades sänka eller skada 18 krigsfartyg och förstöra omkring 200 flygplan. Tidigare hade USA försökt undvika att dras in i europeisk politik. Nu drog attacken in USA på de allierades sida. I längden skulle axelmakterna aldrig kunna stå emot USA:s enorma resurser. Attacken var början på kriget om Stilla havet.

Slaget vid Midway: 4-7 juni 1942 (vändpunkt)

I kriget om Stilla havet spelade de stora krigsfartygen en viktig roll. Speciellt viktiga var hangarfartygen. På några av de många öarna i Stilla havet fanns viktiga militärbaser, exempelvis USA:s bas på Midway. I början av juni angrep japanerna ön men amerikanska trupper lyckades sänka fyra japanska hangarfartyg och samtidigt förstöra många flygplan. Japan hämtade sig aldrig från den förlusten. Efter slaget vid Midway kunde USA sakta trycka tillbaka de japanska styrkorna mot Japan.

Slaget vid El Alamein: 23 oktober - 4 november 1942 (vändpunkt)

Hösten 1942 hade tysk-italienska styrkor som ryckt fram genom Nordafrika nått fram till västra Egypten. Därmed hotade tyskarna att blockera Suezkanalen och därmed Storbritanniens livsviktiga kontakter med Indien och Sydostasien. En annan tysk armé skulle komma från norr. De båda arméerna skulle mötas öster om Medelhavet och ta kontroll över oljekällorna i Mellanöstern. Därmed skulle axelmakternas herravälde i Europa vara säkrat. Men i ett pansarslag utanför den egyptiska staden El Alamein vann de allierade en avgörande seger. Åttonde armén under ledning av general Bernard Montgomery lyckades slå tillbaka de tysk-italienska styrkorna. Hotet mot Suezkanalen och oljefälten i Mellanöstern var avvärjt. Churchill förstod att segern var en vändpunkt och yttrade de berömda orden: ”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början.”

Slaget vid Stalingrad: 21 augusti 1942 - 2 februari 1943 (vändpunkt)

Ett ännu allvarligare nederlag led tyskarna i Sovjetunionen. Sommaren 1942 gick tyska trupper i en båge söderut genom Sovjetunionen mot Stalingrad och oljefälten i Kaukasus. Men vid Stalingrad vid floden Volga stoppades tyskarna efter hårda strider. Hela den tyska sjätte armén omringades. I slutet av januari och början av februari 1943 kapitulerade de tyska styrkorna vid Stalingrad. Då hade två tredjedelar av den sjätte arméns soldater dött av krigsskador, kyla och hunger.

Slaget vid Kursk: 5 juli - 23 augusti 1943 (vändpunkt)

Slaget vid Kursk i Sovjetunionen räknas som världens största pansarslag. En tysk offensiv slutade med att tyskarna tvingades avbryta angreppet. Från och med slaget vid Kursk tvingade sovjetiska styrkor steg för steg tillbaka tyskarna och deras bundsförvanter, till slut ända till Berlin.

D-dagen: 6 juni 1944 (vändpunkt)

På D-dagen inledde de allierade en invasion i Normandie på den franska kusten. 160 000 soldater från USA, Storbritannien, Kanada och Frankrike landsattes på invasionens första dag. Tyskarna kunde inte hindra de allierade från att bita sig fast. De följande veckorna sattes allt fler soldater och mer utrustning i land. Steg för steg kunde sedan de allierade trycka tillbaka de tyska trupperna och befria de länder som nazisterna hade lagt under sig i västra Europa. Nu pressades tyskarna från två håll. Från öster kom sovjetiska trupper och från väster soldater från Nordamerika och västra Europa.

Hitler begår självmord: 30 april 1945 (viktig händelse)

I slutet av april var stora delar av Berlin ockuperade av den sovjetiska Röda armén. Den 30 april 1945 begick Hitler självmord i sin bunker i Berlin. En vecka senare kapitulerade tyskarna utan villkor. Andra världskriget var slut i Europa.

Bombningen av Hiroshima: 6 augusti 1945 (viktig händelse)

Amerikanska trupper drev långsamt japanerna tillbaka från de länder de ockuperat under kriget. Men en invasion av Japan bedömdes bli mycket svår och kosta många liv. Då valde USA:s president Harry Truman att sätta in kärnvapen. Den 6 augusti detonerade en atombomb över staden Hiroshima. Det är fortfarande inte exakt klarlagt hur många som dog i Hiroshima. Siffrorna varierar mellan 90 000 och 150 000 döda, som antingen dog omedelbart eller senare av sina skador före årets slut. Tre dagar senare sprängdes ännu en atombomb över staden Nagasaki. Japan kapitulerade utan villkor. Andra världskriget var slut.

Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Mark Arnold-Forster, En värld i krig 1939-1945, Bokförlaget Forum, 1989
Joseph Mitchell och Edward Creasy, Twenty Decisive Battles of the World, The Macmillan Company, 1964
Geoffrey Regan, The Guinness Book of Decisive Battles, Guinness Publishing Ltd, 1992
 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare