Till statschef i Vichyfrankrike utsågs den 84-årige hjälten från första världskriget Philippe Pétain. Marskalken talade till det franska folket i radio och förklarade att Frankrike hade beträtt samarbetets väg. Med detta menade han samarbete med Nazityskland, inte underkastelse. Kriget var förlorat. Men det gällde att göra det bästa av situationen.
Pétain ansträngde sig också för att Frankrike inte skulle bli en ren tysk lydstat. Men han lyckades inte med det. Nazisterna kom inte att behandla det besegrade Frankrike med någon mildhet. Hitler hade i sin bok Mein Kampf kallat Frankrike "det tyska folkets oförsonligaste dödsfiende".
Pierre Laval hette en annan av Vichyregimens män. Laval menade att Frankrike måste inordna sig i det av Nazityskland ledda nya Europa.
Pétain och männen kring honom ansåg att demokratin var ansvarig för det franska nederlaget.
Vichymännen ville avskaffa demokratin, de politiska partierna och upplösa fackföreningarna. Judar skulle utestängdes från offentliga tjänster och från massmedier. Man ville återupprätta kyrkans makt över undervisningen, värna familjelivet och skydda bönder genom att satsa på landsbygden. "Jorden är fosterlandet!" utropade Pétain.
Nederlaget mot Nazityskland gav de reaktionära krafterna möjlighet att skapa ett nytt Frankrike. Detta medförde dock samtidigt beroende av Tyskland.
För de flesta fransmän framstod Vichyregimens politik endast som ett krypande för det segrande Nazityskland.
LÄS MER: Vichyfrankrike
LÄS MER: Frankrikes nationella identitet under världskrigens tid
LÄS MER: Slaget om Frankrike - blixtkrig i väst
Litteratur:
Bertram Gordon, Collaboration in France during the Second World War, London, 1980
Michael R. Marrus, Vichy France and the Jews, Stanford, 1995
Ockupation och förtryck, (ingår i bokserien Tredje riket ),1993
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
