Som president var Roosevelt mycket omtyckt av många amerikaner, men också hårt kritiserad av andra. De fattiga gillande hans sociala reformer, medan många kapitalister inom finansbranschen närmast betraktade presidenten som en socialist.
Roosevelt kom från en ansedd släkt i New York, och han studerade vid Harvard och därefter juridik vid Columbia Law School i New York. Han började tidigt intressera sig för politik. Under första världskriget blev han biträdande sjöminister under president Wilson.
År 1920 var han demokraternas vice presidentkandidat, men republikanerna vann bland annat på sin isolationistiska politik, det vill säga att USA skulle undvika att dras in i andra länders konflikter och istället fokusera på det egna landet. Roosevelt ansåg i sin tur att USA skulle vara med i den nystartade organisationen Nationernas förbund (föregångaren till Förenta nationerna).
Vid 39 års ålder drabbades Roosevelt av polio och kunde därefter aldrig mer gå utan hjälp. Hans fru Eleanor insisterade på att han trots allt skulle förbli aktiv inom politiken, och det var hon som på olika sätt hjälpte Franklin på vägen till presidentposten.
Eleanor var brorsdotter till Theodore Roosevelt, som var USA:s president under åren 1901-1909. Deras äktenskap blev omtalat och presidentens affärer med andra kvinnor har efter hans död blivit mycket omskrivna. Eleanor var en driftig kvinna som skapade sin egen karriär efter Franklins död. Hon blev mycket aktiv inom FN:s verksamhet, bland annat i arbetet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
1928 fick Roosevelt stor politisk makt när han vann guvernörsvalet till delstaten New York. 1932 var han demokraternas presidentkandidat och han vann presidentvalet samma år med bred marginal.
Republikanerna under Hoover fick hård kritik för hur de hanterade den ekonomiska krisen, som hade lett till massarbetslöshet.
Roosevelt genomförde ett omfattande reformprogram som kallades The New Deal, eller den nya given på svenska. Han satsade stora statliga pengar på offentliga arbeten, stöd till arbetslösa och reformer av ekonomin. Det resulterade i att arbetslösheten minskade och levnadsförhållandena förbättrades.
Vad var New Deal?New Deal var Roosevelts stora reformprogram mot den ekonomiska krisen på 1930-talet. Staten satsade enorma summor på offentliga arbeten, vägar, broar, dammar och andra stora infrastrukturprojekt som skulle ge människor jobb. Samtidigt infördes reformer som skulle ge fattiga, arbetslösa och äldre ett bättre socialt och ekonomiskt skydd. New Deal gjorde att staten fick en större roll i ekonomin än tidigare. Man kan jämföra det med att staten försökte starta om en ekonomisk motor som hade stannat – genom statligt stöd, fler arbetstillfällen och hårdare regler för banker och finansmarknaden skulle ekonomin komma igång igen. |
När andra världskriget bröt ut gav han efterhand omfattande militärt och ekonomiskt stöd till Storbritannien, bland annat genom låne- och uthyrningsprogrammet Lend-Lease.
1941 anföll Japan USA vid Pearl Harbor. Därmed gick USA in i andra världskriget. Tillsammans med Winston Churchill var Roosevelt en av de stora ledarna under denna tid. Han gjorde dock en del misstag. Under Jaltakonferensen i februari 1945 förhandlade Roosevelt, Churchill och Stalin om krigets slutskede och efterkrigstidens Europa. Sovjetunionen hade då redan stark militär kontroll över stora delar av Östeuropa, vilket begränsade västmakternas möjligheter att påverka utvecklingen. Stalin fick därför fria händer i Östeuropa och på Balkanhalvön – allt i syfte att få Sovjetunionen med i en fredlig samexistens.
Roosevelt avled plötsligt av en hjärnblödning den 12 april 1945 och efterträddes av sin vicepresident Harry S. Truman.
S LÄS MER: USA:s inträde i andra världskriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Bra Böckers lexikon 2000, band 19, Bra Böcker AB, 1998
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare