Sovjetunionen bildades 1922, fem år efter den ryska revolutionen. Bolsjevikerna under Vladimir Lenins ledning hade tagit makten i Ryssland 1917 och därefter segrat i ett blodigt inbördeskrig. Den nya staten var formellt ett förbund mellan flera delrepubliker, men i praktiken låg den viktigaste makten hos kommunistpartiets ledning i Moskva.
När Josef Stalin i slutet av 1920-talet hade manövrerat ut sina motståndare i kommunistpartiet lät han införa en strikt planekonomi. Jordbruket kollektiviserades och industrin byggdes ut i massiv skala efter centralt utarbetade femårsplaner. Planekonomi innebar att staten bestämde vad och hur mycket som skulle produceras istället för att låta marknaden styra.
Industriproduktionen ökade kraftigt under 1930-talet, men till oerhörda kostnader för människorna. Miljoner människor dog av svält i samband med tvångskollektiviseringen. Gulag var namnet på det jättelika system av arbetsläger som byggdes upp av kommunistregimen. Dit skickades bland annat politiska motståndare, bönder som motsatte sig regimens politik och människor som av andra skäl betraktades som opålitliga. Även vanliga brottslingar hamnade där. Under perioden 1929-1953 passerade omkring 18 miljoner människor genom Gulags arbetsläger.
Under Josef Stalin utvecklades Sovjetunionen till en diktatur där staten använde omfattande terror för att kontrollera befolkningen. Särskilt under de stora utrensningarna på 1930-talet greps, fängslades och avrättades stora mängder människor. Även högt uppsatta kommunister och officerare kunde plötsligt anklagas för att vara fiender till staten.
Andra världskriget blev en avgörande period i Sovjetunionens historia. Nazityskland anföll landet 1941 och de följande striderna på östfronten blev oerhört blodiga. Röda armén lyckades till slut pressa tillbaka de tyska styrkorna och intog Berlin 1945. Segern gjorde Sovjetunionen till en av världens två ledande stormakter tillsammans med USA.
Efter andra världskriget fick Sovjetunionen ett dominerande inflytande över flera kommuniststyrda länder i Östeuropa. Samtidigt växte motsättningarna med USA och dess allierade. Den långvariga konflikten blev känd som kalla kriget. Under perioden byggde USA och Sovjetunionen upp enorma kärnvapenarsenaler och tävlade om militär styrka, tekniska framsteg och politiskt inflytande runt om i världen.
Den sovjetiska ekonomin var centralstyrd. Alla viktiga beslut om vad som skulle tillverkas i landet var tvungna att fattas av myndigheter. Samma sak gällde produkternas priser. Man skapade produktionsplaner för fem år i taget. I denna s.k. planekonomi var normala marknadskrafter som prissättning efter tillgång och efterfrågan satta ur spel.
Planekonomin bidrog till att Sovjetunionen snabbt kunde bygga upp tung industri och militär produktion, men systemet hade också stora svagheter. Företagen hade svaga drivkrafter att bli effektivare och det uppstod återkommande brist på många konsumtionsvaror. Under 1970- och 1980-talen stagnerade ekonomin alltmer.
Sovjetunionens sammanbrott 1991 hade flera orsaker och kan därför inte förklaras enbart med planekonomin. Ekonomiska problem kombinerades med Michail Gorbatjovs politiska reformer, ett försvagat kommunistparti och växande krav på självständighet i flera delrepubliker. Efter ett misslyckat kuppförsök av konservativa kommunister i augusti 1991 gick upplösningen snabbt. En efter en förklarade sig delrepublikerna självständiga och i december samma år upphörde Sovjetunionen att existera.
Tsarbomben, den största explosion människan har skapatDen 30 oktober 1961 genomförde Sovjetunionen ett kärnvapenprov över Novaja Zemlja långt uppe i Arktis. Bomben som släpptes från ett specialbyggt sovjetiskt bombflygplan har blivit känd som Tsarbomben. Den hade en sprängkraft på omkring 50 megaton, vilket motsvarar ungefär 50 miljoner ton trotyl. Det är den kraftigaste kärnvapenexplosion som människan någonsin har genomfört. Tsarbomben hade ursprungligen konstruerats för en sprängkraft på omkring 100 megaton. Inför provsprängningen valde de sovjetiska forskarna dock att halvera styrkan till cirka 50 megaton, framförallt för att minska det radioaktiva nedfallet. En del av bombens uran ersattes därför med bly, vilket minskade mängden kärnklyvning. Det gjorde också provet mindre riskfyllt för besättningen på flygplanet som skulle släppa bomben. Trots den halverade styrkan var Tsarbomben över 3 000 gånger kraftigare än atombomben som förstörde Hiroshima 1945. För att ge bombflygplanet mer tid att ta sig bort från explosionsområdet sänktes bomben med en stor fallskärm efter att den hade släppts. Explosionen skapade ett enormt svampmoln och ljusskenet kunde ses på mycket långt avstånd. Tsarbomben var knappast ett praktiskt vapen för ett verkligt krig. Den var enorm och svår att transportera. Testet fungerade istället framförallt som en maktdemonstration under kalla krigets kärnvapenkapplöpning. Sovjetunionen ville visa USA och resten av världen hur kraftfulla kärnvapen landet kunde bygga.
Tips! Testa Tsarbomben och andra kärnvapen och se vilken effekt de skulle få om de fälldes över Stockholm: https://nuclearsecrecy.com/nukemap/
|
M LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall
S PODCAST: Vad var Sovjetunionen?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tidigare-hemligstamplad-video-har-slapps-tsarbomben
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
