Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en enpartistat som styrdes av kommunistpartiet och dess ledare.
Landets territorium bestod till större delen av det f.d. ryska imperiet och var till ytan världens största stat och den tredje i fråga om folkmängd.
När Josef Stalin 1929 manövrerat ut sina motståndare i kommunistpartiet lät han införa en strikt planekonomi. Jordbruket kollektiviserades och industrin byggdes ut i massiv skala efter centralt utarbetade femårsplaner.
Industriproduktionen tredubblades under 1930-talet, men till oerhörda kostnader för människorna. Miljoner människor dog av svält i samband med tvångskollektiviseringen. Gulag var namnet på det jättelika system av arbetsläger som byggdes upp av kommunistregimen. Dit skickades alla som var oppositionella eller allmänt opålitliga i Sovjetunionen.
Den sovjetiska ekonomin var centralstyrd. Alla viktiga beslut om vad som skulle tillverkas i landet var tvunget att fattas av myndigheter. Samma sak gällde produkternas priser. Man skapade produktionsplaner för fem år i taget. I denna s.k. planekonomi var normala marknadskrafter - som prissättning efter tillgång och efterfrågan - satta ur spel. Systemet med planekonomi var det främsta skälet till Sovjetunionens sammanbrott och upplösning 1991.
LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall
PODCAST: Vad var Sovjetunionen?
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material som kan relateras till Sovjetunionen.
Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
I november 1939 anfölls det på papperet militärt underlägsna Finland av jätten Sovjetunionen. Det som Stalin hade räknat med skulle bli en lätt seger, visade sig istället bli en utdragen kamp med enorm manspillan för Röda arméns del. Vi ska här följa de finska soldaternas beslutsamma kamp mot den ryska björnen i snö och kyla...
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?
Pedagogisk genomgång (3:55 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om NATO och Warszawapakten under kalla kriget. Materialet är producerat av Binogi Sverige.
Avsnitt (10:54 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om kriget i Ukraina. Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, från att Sovjetunionen bildas 1922 till Rysslands krig i Ukraina hundra år senare. Medverkar gör rysslandsexperten Martin Kragh.
Läxhjälpsfilm (19:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om andra världskrigets slut och kalla krigets början. Första halvan utgör en introduktion till vad Kalla kriget är, inklusive olika aspekter av kriget och kort om några konflikter inom ramen för kalla kriget. Andra halvan fokuserar på Tyskland: de allierades ockupation efter andra världskriget, hur ockupationszonerna blev två olika Tyskland samt Berlinmuren.
Läxhjälpsfilm (9:56 min) där SO-läraren Lena Tegström fortsätter berätta om kalla kriget. I denna andra genomgång berörs Trumandoktrinen, Marshallplanen, Stalin och Stalins död samt händelserna i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 (Pragvåren)
Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Aralsjöns tömning. Sjön hette Aral. Det betyder ö. Någon hade räknat till 1 534 öar i detta väldiga innanhav. Fyra miljoner människor bodde runt dess stränder. Tiotusentals av dem var fiskare eller arbetade på någon av de stora fiskkonservfabrikerna. År 1957 fångades 48 000 ton fisk i Aralsjön, som mest kom en sjättedel av all fisk i hela Sovjetunionen härifrån...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om den andra fasen av ryska revolutionen. Den epok i Rysslands historia som kom att betecknas som ”sovjetisk” inleddes med kuppen i Petrograd den 7 november 1917. Enligt den ryska kalendern ägde maktövertagandet rum den 25 oktober. Händelsen gick därför till historien som Oktoberrevolutionen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Jurij Gagarin som blev den första människan som var i rymden. Den 12 april 1961 befann sig major Jurij Gagarin i farkosten Vostok 1 – i jordens omloppsbana...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Tjernobylkatastrofen. Natten till den 26 april 1986 skedde Tjernobylkatastrofen. Det var en ödesdiger reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Radioaktiva partiklar spreds över stora delar av Europa, även till Sverige...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Ivan – soldat i Röda armén. Låg moral, brist på officerare och otillräckligt med mat och utrustning präglade den jättelika Röda armén när tyskarna anföll. Mer tid lades på politisk skolning än på militär träning. Det var den menige soldaten, ”Ivan”, som drabbades värst...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Sovjetunionens mest berömde fältherre under andra världskriget - Georgij Zjuko. Fruktad och beundrad. Därefter blev han undanskuffad och ignorerad. Nu är Stalins främste marskalk, Georgij K Zjukov, åter en hyllad hjälte i det nya Ryssland.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om gerillagrupperna inom mujahedin. 1979 bildades gerillagrupper i det Sovjetockuperade Afghanistan, som började kalla sig för mujahedin – ett arabiskt ord med betydelsen »en som kämpar (för tron, det heliga kriget)». Dessa islamistiska kämpar beväpnade med automatkarbiner och raketgevär uppnådde något som de tyska pansardivisionerna inte lyckades med – att knäcka Sovjetunionen.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om politrukerna (kommissarierna) i Röda armén. Att de sovjetiska soldaterna ofta stred fanatiskt i Stalingrad berodde inte bara på mod och fosterlandskärlek. Röda arméns politiska kommissarier med Nikita Chrusjtjov i spetsen höll dem i schack med hårda straff och avrättningar...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Spetsnaz historia. Under kalla kriget fick ordet spetsnaz nackhåren att resa sig på många militärer i väst. Efter murens fall blev det dock tyst om de ryska specialstyrkorna. Vart tog de vägen?
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...
Gulag är en förkortning för den myndighet i Sovjetunionen - Glavnoe Upravlenie Lagerej (...
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en...
Operation Barbarossa var tyskarnas täcknamn för deras invasion av Sovjetunionen som påbörjades den...
Slaget om Stalingrad utkämpades 1942-1943, i och omkring den ryska staden Stalingrad (numera...
Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...
I juli 1945 när Tyskland var besegrat, ägde en konferens rum mellan segrarmakterna i Potsdam...
Kubakrisen (16-28 oktober 1962) var en kritisk händelse under kalla kriget som inleddes efter att...
Ungernrevolten eller Ungernkrisen 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Warszawapakten var en militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen under...
Pragvåren är benämningen på den reformperiod som ägde rum under våren och sommaren 1968 i det...
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...
Tjernobylkatastrofen eller Tjernobylolyckan, är en benämning på den svåra kärnkraftsolyckan som...
Fortsättningskriget var en förlängning på det finska vinterkriget och Finlands kamp mot...
Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...
Redan i februari 1945, innan andra världskriget var slut, möttes ledarna för Sovjetunionen,...
Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989. Det hela...
När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...
Första världskriget 1914-1918 var den dittills största och blodigaste konflikten som någonsin...
Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...
