Vid bildandet 1945 hade FN 51 medlemsländer. Idag har antalet medlemmar ökat till 193. Även frågorna FN har på sin dagordning har sedan starten växt betydligt i omfång. Den nya världsorganisationen tar sin form under några år när andra världskriget rasar i Europa. En föregångare hade FN i Nationernas förbund, NF, som grundades 1920 i efterdyningarna av första världskriget.
Året var 1918. Efter drygt fyra års krigande rådde vapenstillestånd i Europa. Första världskriget hade skördat människoliv i en omfattning som aldrig tidigare hade upplevts. Nya stater hade utropats och gränser dragits om. Kriget fick en slutpunkt i Versaillesfördraget, som undertecknades 1919.
En punkt i fredsavtalet var bildandet av en organisation med syftet att förhindra krig och främja internationellt samarbete. År 1920 grundades således Nationernas förbund, NF, på initiativ av USA:s president Woodrow Wilson. USA blev dock aldrig medlem. NF hade stora likheter med FN men också skillnader. Det krävdes till exempel enhällighet i beslut om sakfrågor. Ingen vetorätt existerade. Som mest hade NF 60 medlemsländer. Sverige blev medlem 1920.
ANNONS
ANNONS
FN:s bildande
Fem minuter i åtta på morgonen den 6 augusti 1945 utplånades staden Hiroshima i Japan. Ett amerikanskt flygplan hade sprängt den första atombomben. Tre dagar senare släpptes den andra atombomben över Nagasaki. Omkring 200 000 människor dödades direkt eller kort efter av bombningarna. Många fler i efterhand.
Under sex år hade andra världskriget rasat. Stora delar av Europa låg i ruiner och så många som 60 miljoner människor kan ha dödats. Svält och sjukdomar härjade. Föräldralösa barn drev omkring. Människor var på flykt från sina hem. Historiens värsta massmord- Förintelsen - hade genomförts. Här i andra världskrigets slutskede föds den nya säkerhetsorganisationen Förenta nationerna. Den 24 oktober 1945 träder FN:s stadga i kraft, vilket rent formellt var startskottet för arbetet.
Vid starten var 51 stater medlemmar och lovade därmed "att rädda kommande släktled undan krigets gissel", som det står i inledningen av stadgan. Men arbetet med att bilda FN var en process som hade startat redan tidigare.
Bild: US Navy Atlantdeklarationens ledare under en gudstjänst ombord på det brittiska slagskeppet HMS Prince of Wales. Längst fram sitter USA:s president Franklin D. Roosevelt (vänster) och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill.
Atlantdeklarationen, 1941
På sensommaren 1941, mitt under brinnande krig, möttes USA:s president Franklin D Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill ombord på en båt ute på Atlanten. De diskuterade kriget men också hur freden skulle tryggas när kriget tagit slut.
En viktig utgångspunkt i samtalen var en framtida världsordning där fria länder samarbetar på ett vänskapligt och civiliserat sätt. De båda statsmännen enades om ett uttalande, Atlantdeklarationen, en programförklaring om världen efter kriget. Mötet på Atlanten blev inledningen till de förhandlingar i flera omgångar som skulle leda till bildande av Förenta nationerna.
ANNONS
ANNONS
De Förenade nationernas deklaration, 1942
Atlantdeklarationen presenterades på ett möte i Washington i USA den 1 januari 1942. Samtliga länder som deltog i mötet stred mot det nazistiska Tyskland, det fascistiska Italien och Japan i det pågående kriget. Mötet ställde sig bakom Atlantdeklarationen som nu fick namnet "De Förenade nationernas deklaration".
Dumbarton Oaks 1944, FN:s stadga tar form
Under de kommande åren träffades stormakterna USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Kina vid flera tillfällen för att diskutera hur den nya internationella fredsorganisationen skulle se ut. Frankrike var tills vidare uteslutet ur de storas klubb. På en konferens i Dumbarton Oaks i USA 1944 skrev de fyra stormakterna ett förslag till stadga för De Förenade nationernas förbund.
Jaltakonferensen, 1945
I Jalta på Krimhalvön möttes i februari 1945 Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Franklin D Roosevelt och Sovjetunionens ledare Josef Stalin för att överlägga om efterkrigspolitiken gentemot befriade och besegrade länder.
De tre enas om att gemensamt kalla sina allierade till en konferens i San Francisco för att anta stadgan till en ny världsorganisation. Man enades även om hur De Förenade nationernas säkerhetsråd skulle utformas och grundlade i princip redan här vetorätten.
Bild: U.S. National Archives Jaltakonferensen, februari 1945. Sittande på bilden är de allierades ledare: Winston Churchill, Franklin D Roosevelt och Josef Stalin.
San Francisco, 1945
Delegationer från 50 stater samlas i San Francisco den 25 april 1945 för att förhandla fram och anta stadgan till en ny världsorganisation. Konferensen är en stor världshändelse och bevakas av mer än 2 500 nyhetsreportrar.
Utgångspunkten i förhandlingarna är stadgeförslaget från Dumbarton Oaks med ca 1 200 ändrings- och tilläggsförslag. Mest problematisk och något som rapporteras i svensk media som "Svår kris i San Francisco", är frågan om vetorätten. Här kör man fast. De mindre staterna försöker begränsa vetorätten men stormakterna håller fast vid överenskommelsen från Jalta.
En verklig kris uppstår när Sovjetunionen hävdar en egen tolkning av stadgan. Efter påtryckningar från USA ger dock Stalin med sig. Stadgan kan färdigförhandlas och antas av de 50 delegationerna den 26 juni.
ANNONS
ANNONS
Ledarna i länderna som slutit sig samman för att få slut på kriget var övertygade om behovet av en kraft som skulle kunna hindra framtida krig och skapa en varaktig fred. De förstod att en sådan kraft endast kunde skapas om världens länder samarbetade i en global organisation. Förenta nationerna skulle bli denna organisation. Själva syftet med FN utläses enklast ur inledningen till FN-stadgan:
VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTAR
att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,
att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer,
att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,
att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur många medlemsländer hade FN när organisationen bildandes 1945? Hur har medlemsantalet förändrats sedan dess?
Vilken var Nationernas förbunds roll som föregångare till FN?
Hur bidrog händelserna i Hiroshima och Nagasaki till bildandet av FN?
Vad var Atlantdeklarationen 1941 och hur påverkade den bildandet av FN?
Vilken betydelse hade mötet i Dumbarton Oaks 1944 för FN:s tillblivelse?
Vad diskuterades vid Jaltakonferensen 1945?
Vilka var huvudpunkterna och utmaningarna vid konferensen i San Francisco 1945 som ledde till antagandet av FN:s stadga?
Fundera på:
Resonera kring hur bildandet av FN har påverkat den globala politiken och internationella relationer sedan andra världskriget?
Diskutera:
Hur har FN:s roll och funktion utvecklats sedan dess bildande, och vilka utmaningar står organisationen inför idag?
I februari 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina vilket ledde till ett flera år långt krig. Även säkerhetsläget runt Östersjön förändrades efter invasionen och Kaliningrad började dyka upp allt oftare i nyhetsrapporteringen...
När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...
Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...
De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
