Propagandan i Tredje riket
Hitler som Tysklands räddare - en slags nazistisk version av Frankrikes mest kända nationalsymbol, Jeanne d'Arc. Propagandamålning från 1935 gjord av Hubert Lanzinger.
"Det spelar ingen roll om propagandan är rå och vulgär eller om det som sägs är sant. Det viktiga är att den har avsedd effekt". Orden kommer från propagandaminister Goebbels. Hans uppgift var att se till att endast de "rätta åsikterna" framfördes i tidningar, radio, film, musik, konst m.m.
Pressen
Från propagandaministeriet utgick dagligen direktiv till de tyska tidningsredaktionerna om hur aktuella och kontroversiella ämnen skulle behandlas. Tidningarna fick veta vad som skulle skrivas och inte skrivas. När exempelvis utländsk press skrev att judar i Tyskland deporterades, kunde Propagandaministeriet ge order till de tyska tidningarna att inte alls beröra vad som skrevs i utlandet.
ANNONS
ANNONS
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett stort antal människors åsikter och värderingar. Läs mer >
Som propagandaminister kontrollerade Goebbels alltså pressen. Tidningarna fick bara skriva det propagandaministeriet godkänt. Eftersom pressen så ofta berättade osanningar slutade många tyskar helt att läsa tidningar.
Man berättade anekdoter om detta: En arbetare sa till sin fru: "Skulle jag dö sätt inte ut det i tidningen. Ingen skulle tro det".
Radion
Radion, som var en del i den nya tekniken, blev det viktigaste propagandamediet i Nazityskland. Man satsade på att producera billiga "folkmottagare" (radioapparater). Parollen löd: "Hela Tyskland kan höra Führern".
Själva idén var alltså att Hitler skulle kunna tala till hela tyska folket samtidigt. De billiga radiomottagarna hade därför ett begränsat våglängdsområde, bara tillräckligt för att täcka in Tyskland. Att lyssna på utländsk radio var förbjudet.
Nazistisk arkitektur var en del av propagandaapparaten. Bilden visar ingången till nya rikskansliet i Berlin. I Nazityskland utvecklades konst, litteratur och arkitektur enligt klassiska och romantiska traditioner som propagandaverktyg för staten och kulturbärare för västvärlden och den ariska rasen, medan modernism betraktades som "urartad konst".
Film
I Tredje riket producerades över tusen spelfilmer. Filmens sagovärld bjöd en möjlighet att få försvinna från den hårda verkligheten. Återkommande teman var antisemitism, krigspropaganda och yttre fiender som England.
Primadonnor som Marika Rökk, Ilse Werner och svenskorna Zarah Leander och den blonda "ariska drömflickan" Kristina Söderbaum hyllades som stjärnor.
Judiska skådespelare och regissörer som Fritz Lang med flera tvingades däremot lämna scenen. Även skådespelare som var kritiska mot nazistregimen måste lämna scenen. Många av dem, däribland Marlene Dietrich, lämnade då Tyskland.
Antisemitismen i filmen
De antisemitiska filmerna framställde till en början juden som en komisk figur. Sedan kom filmer som Familjen Rothschild och Jud Süss där judarna beskrevs som ohederliga, slipade bedragare. Där fanns den oärlige och girige köpmannen eller den elegante, men sluge finansrådgivaren vid hovet.
Den evige juden hette en film från 1941. Regissören Fritz Hippler arrangerade förödmjukande scener i judiska ghetton. Bilder av krypande råttor och krälande löss klipptes in tillsammans med människor. Hippler ville visa sin publik att judarna levde som djur i sin egen smuts och därför borde utrotas som ohyra.
ANNONS
ANNONS
Krigspropagandan i filmen
En viktig målgrupp för krigspropagandan inom filmen var den tyska ungdomen, framtidens soldater. Krigsskildringarna fylldes av offervilja och dödsförakt. Kriget framställdes som en romantisk upplevelse och hjältedöden som högsta tänkbara lycka.
I filmer som Kadetterna, Upp med hakan, Johannes och Unga örnar kämpade tyska ungdomar för sitt fosterland och offrade sig för Führern. Den tyska krigsmakten förhärligades i exempelvis Seger i väster.
I propagandan ingick också att Hitler syntes tillsammans med barn. Här hälsar Hitler på en flicka. Längst till höger Himmler och Goebbels.
Fienden England i filmen
Tysklands yttre fiender - speciellt England - attackerades i en lång rad filmer. I Ohm Krüger angreps den brittiska imperialismen. Med filmen Mein Leben für Irland försökte man underblåsa den irländska frihetskampen.
Propagandaapparaten bryts sönder
Kriget medförde att Goebbels till slut inte längre kunde hålla samma fasta grepp över propagandaapparaten. De allierade lyckades med hjälp av radiosändningar bryta nyhetsmonopolet också inne i Tyskland.
I mars 1943 pratade Goebbels i radio till tyska folket och proklamerade "det totala kriget". För första gången ställdes det tyska folket på allvar inför hotet om nederlag. Nu gällde det att slåss för livet.
Filmen Kolberg och tyska folket
I filmen Kolberg, inspelad under Nazitysklands sista två år (1943-1945), har ledaren mist sin centrala roll. Här är det folket självt som spelar huvudrollen och som genom sin beslutsamma kamp och offervilja lyckas hålla stånd mot en övermäktig armé. Filmen utspelas under Napoleonkrigen (i början av 1800-talet) och staden Kolbergs medborgare rycker mangrant ut för att gräva skyttegravar.
ANNONS
ANNONS
LÄS MER: Nazismen i Tredje riket (artikelserie)
LÄS MER: Nazityskland
LÄS MER: Propaganda
LÄS MER: Propagandans historia
LÄS MER: NSDAP
LÄS MER: Fascism och nazism
Triumph des Willens
Viljans triumf (tysk originaltitel: Triumph des Willens), är en propagandafilm från 1935 av den tyska filmskaparen Leni Riefenstahl. Filmen är en krönika över Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterparteis, NSDAP, kongress i Nürnberg 1934.
Filmen innehåller utdrag från flera tal av nazistiska ledare på kongressen inklusive delar av Adolf Hitlers tal. Hitler beställde filmen och agerade som en inofficiell producent; hans namn återfinns i filmens början. Det genomgående temat för filmen är Tysklands återkomst som stormakt med Hitler som den sanne tyske ledaren som ska skänka ära åt nationen.
Filmen hade premiär den 25 mars 1935 och är ett av filmhistoriens mest kända exempel på propaganda. Riefenstahls teknik i kameraflyttning, användandet av teleobjektiv för att skapa ett annorlunda perspektiv, flygfotografi och ett revolutionerande användande av musik och filmfotografi har gett filmen erkännande som en av de bästa propagandafilmerna någonsin.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad var propagandaminister Goebbels huvuduppgift i Tredje riket?
- Hur påverkade propagandaministeriet tyska tidningar?
- Vad använde nazisterna radion till, och varför var det så viktigt för dem?
- Ge exempel på teman som var vanliga i filmer som producerades i Tredje riket.
- Vad handlade filmen "Den evige juden" om?
- Hur förändrades propagandasituationen i Tredje riket när kriget närmade sig sitt slut?
Fundera på:
- Varför tror du att film och radio var effektiva verktyg för propaganda i Tredje riket?
- Hur kan propaganda påverka en hel nation, inte bara politiskt utan även socialt och kulturellt?
Ta reda på:
- Hur arbetade andra länder med propaganda under samma tidsperiod? Fanns det några likheter eller skillnader jämfört med Tredje riket?
Litteratur:
Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993
David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994
Harold James, A German Identity, London, 1989
Horst von Maltitz, The Evolution of Hitler's Germany, New York, 1973
Den inre kretsen, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1992
Mot makten, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
En ödesdiger vision, (ingår i bokserien Tredje riket ),1994
Albert Speer, Inside the Third Reich, London, 1971
Bo Svensson och Brutus Östling (red), Terror och förhoppningar: vardag under nazismen och i dagens Västtyskland, del 1-2, Stockholm, 1984
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Artikelserie om Nazismen i Tredje riket
- Bonden och Tredje riket
- Massriterna i Tredje riket
- Kulturen i Tredje riket
- Propagandan i Tredje riket
- Kvinnorna i Tredje riket
- Flickorna i Tredje riket
- Ungdomen i Tredje riket
- Antisemitismen i Tredje riket
- Slavarbete i Tredje riket
- De tyska arbetarna i Tredje riket
- Tyskt motstånd mot naziregimen
- Tredje rikets sista dagar
