Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är folkvalda.
Demokratier uppmuntrar folket att ta aktiv del i det politiska livet, medan renodlade diktaturer förnekar medborgarna den rättigheten. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Människorna får INTE tycka och tänka som de vill - censur och inskränkt yttrandefrihet råder.
Diktaturer uppstår många gånger efter att ett politiskt parti eller militären tagit makten och avsatt den sittande regeringen.
I diktaturer prioriteras statens behov och intressen framför individens.
Begreppet diktatur användes från början inom den romerska republiken då man vid särskilda tillfällen - när undantagstillstånd rådde inom riket, t.ex. vid krig eller uppror - utsåg en diktator som fick totala maktbefogenheter att styra upp och reda ut situationen under en begränsad tid (högst sex månader). Genom att låta en diktator bestämma själv, riskerade man inte att hamna i dödläge på grund av politisk oenighet.
Under 1900-talet har det funnits diktaturer på nästan alla världens kontinenter. Mest kända är den fascistiska diktaturen i Italien under Benito Mussolini, den nazistiska i Tyskland under Adolf Hitler, den kommunistiska i Sovjetunionen under Lenin och Stalin m.fl., den kommunistiska i Kina under Mao Zedong, den kommunistiska i Nordkorea under Kim Il Sung och Kim Jong Il (och sedan 2012 Kim Jong Un).
Även i en rad andra länder har folket under kortare eller längre tid styrts av diktatur, som till exempel: Brasilien, Chile, Filippinerna, Grekland, Haiti, Irak, Iran, Kambodja, Portugal, Rumänien, Somalia, Spanien, Uganda och Zaire.
Den demokratiseringsvåg som startade i Östeuropa i slutet av 1980-talet i samband med Sovjetunionens sönderfall, förde med sig att en rad stater - även utanför Europa - övergick från diktatur till demokrati.
Idag finns relativt få diktaturer i världen. De flesta diktaturer har numera även demokratiska inslag. Renodlade diktaturer är mycket ovanliga, men förekommer bl.a. i Nordkorea (se karta).
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till diktatur ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
I Rättigheter nu! får du lära dig mer om vad är mänskliga rättigheter är, hur olika rättigheter kränks i dagens värld och hur de kan försvaras och stärkas.
Hos oss hittar du intressant, kostnadsfritt och varierat undervisningsmaterial om mänskliga rättigheter - ladda ner och testa idag!
En skolklass på en öde ö. Ett nytt land. En grundlag måste utformas. Men vilka rättigheter ska gälla? Och vad händer när konflikterna skärps på ön?
Filmen består av 10 avsnitt som belyser olika delar av Förintelsen. I filmen ställs frågan: Hur kunde det ske? Materialet kan användas från årskurs 7 och har svensk speaker.
En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
"Jag såg ofta Hitler när jag gick på promenad med min barnsköterska i München. Vi bodde mittemot Hitler, som hade sin lägenhet på andra våningen på Prinzregentplatz 16." Det berättar Edgar Feuchtwanger, som var av judisk familj och nio år i början av 1930-talet. Vid denna tid hade Hitler just börjat ta sina första steg mot den absoluta makten i Tyskland...
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.
Kortfattad genomgång (3:22 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar statsskick, demokrati, diktatur och monarki.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Avsnitt (20:44 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om det folkmord som begicks av de röda khmererna i Kambodja på 1970-talet, och om konstnären och överlevaren Vann Nath. Vann Nath berättar hur han utan motiv eller rättegång fängslas och sätts i det beryktade S21-fängelset i huvudstaden Phnom Penh.
Avsnitt (25:43 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om den iranska revolutionen. Vi följer den iranska juristen och fredspristagaren Shirin Ebadi. Genom henne får vi uppleva hur medborgarnas missnöje under slutet av 1970-talet leder till att shahen, kejsaren, störtas. Men Iran blir inte den demokratiska stat som Shirin och hennes vänner hoppats på, utan ett land styrt av prästerskap och sharialagar.
Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
På Amnestys skolingång hittar du denna fantastiska simuleringsövning.
En skolklass på en öde ö. Ett nytt land. En grundlag måste utformas. Men vilka rättigheter ska gälla? Och vad händer när konflikterna skärps på ön?
Det nya landet är en övning som ger eleverna möjlighet att reflektera kring vad mänskliga rättigheter innebär. Vad är en rättighet? Och vad får det för konsekvenser om något inte är en rättighet? Övningen består av flera scenarier. Klassen delas in i grupper och läraren leder dem genom scenarierna och diskuterar vilka konsekvenser deras val får.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Stasi, Östtysklands hemliga polis. Stasi övervakade sin befolkning och spionerade på sina fiender under 40 år. I dag vittnar det omfångsrika materialet i Stasiarkivet om en världsomfattande underrättelsetjänst...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kinas kommunistiska parti och arvet från Mao. 2021 var det 100 år sedan Kinas kommunistiska parti, KKP, grundades. KKP är sedan 1949 folkrepubliken Kinas styrande parti...
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om kommunismens historia i Finland och dess påverkan på det finska samhället. "Ett spöke går runt Europa – kommunismens spöke." Så inledde Karl Marx och Friedrich Engels 1848. De anade inte hur rätt de skulle få. Den kommunistiska drömmen skulle störta regenter, rita om gränser, starta krig och skapa nya förtryckare...
Artikel i tidningen Populär Historia där Monica Braw berättar kortfattat om kulturrevolutionen. Långt efter ”Den stora proletära kulturrevolutionen” är Kina en het fråga i den internationella utrikespolitiska debatten...
Genomgång (13:56 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Stalins uppväxt och perioden innan ryska revolutionen.
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Historia om Nordkorea. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Gajus Julius Caesar (100-44 f.Kr) var en romersk politiker, författare och befälhavare som genom...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...
Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
I april 2003 inledde USA och Storbritannien ett krig mot Irak eftersom Saddam Husseins regim sågs...
Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...
Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...
Napoleon Bonaparte (1769-1821) föddes under fattiga förhållanden på ön Korsika, men blev senare...
Ludvig XIV (1638-1715), kallad Solkungen, är en av Frankrikes mest kända kungar genom tiderna och...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Nazityskland (Tredje riket) innefattar perioden 1933-1945 då Tyskland styrdes av Adolf Hitler och...
Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...
Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...
Benito Mussolini (1883-1945) var Italiens fascistiske ledare 1922-1943 (premiärminister 1922 och...
Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina och kommunistpartiet från 1949 fram till sin död. Under...