Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är folkvalda.
Demokratier uppmuntrar folket att ta aktiv del i det politiska livet, medan renodlade diktaturer förnekar medborgarna den rättigheten. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Människorna får INTE tycka och tänka som de vill - censur och inskränkt yttrandefrihet råder.
Diktaturer uppstår många gånger efter att ett politiskt parti eller militären tagit makten och avsatt den sittande regeringen.
I diktaturer prioriteras statens behov och intressen framför individens.
Begreppet diktatur användes från början inom den romerska republiken då man vid särskilda tillfällen - när undantagstillstånd rådde inom riket, t.ex. vid krig eller uppror - utsåg en diktator som fick totala maktbefogenheter att styra upp och reda ut situationen under en begränsad tid (högst sex månader). Genom att låta en diktator bestämma själv, riskerade man inte att hamna i dödläge på grund av politisk oenighet.
Under 1900-talet har det funnits diktaturer på nästan alla världens kontinenter. Mest kända är den fascistiska diktaturen i Italien under Benito Mussolini, den nazistiska i Tyskland under Adolf Hitler, den kommunistiska i Sovjetunionen under Lenin och Stalin m.fl., den kommunistiska i Kina under Mao Zedong, den kommunistiska i Nordkorea under Kim Il Sung och Kim Jong Il (och sedan 2012 Kim Jong Un).
Även i en rad andra länder har folket under kortare eller längre tid styrts av diktatur, som till exempel: Brasilien, Chile, Filippinerna, Grekland, Haiti, Irak, Iran, Kambodja, Portugal, Rumänien, Somalia, Spanien, Uganda och Zaire.
Den demokratiseringsvåg som startade i Östeuropa i slutet av 1980-talet i samband med Sovjetunionens sönderfall, förde med sig att en rad stater - även utanför Europa - övergick från diktatur till demokrati.
Idag finns relativt få diktaturer i världen. De flesta diktaturer har numera även demokratiska inslag. Renodlade diktaturer är mycket ovanliga, men förekommer bl.a. i Nordkorea (se karta).
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till diktatur ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Filmen består av 10 avsnitt som belyser olika delar av Förintelsen. I filmen ställs frågan: Hur kunde det ske? Materialet kan användas från årskurs 7 och har svensk speaker.
En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Myten om Adolf Hitlers fattiga ungdomsår i Wien är seglivad, men Führern hade aldrig i sitt liv behövt sakna pengar. Varifrån fick han dem? Journalisten och författaren Daniel Rydén vet svaret. I den här artikeln berättar han om Hitlers ungdomsår i Wien och hans inkomstkällor under sin tid som politiker och Führer. Hitler har alltid haft gott ställt, och vid sin död i Berlin 1945 var han som privatperson en av världens rikaste...
Adolf Hitler måste ha haft en otrolig tur. Gång efter gång klarade han sig från att bli dödad, ofta utan att ens ha vetat om det. Hitler hade otaliga fiender, inte minst bland det tyska folket där många ville se honom död. Säkerhetsapparaten kring Hitler var därför omfattande. Men det är ändå svårt att förstå att inte någon lyckades. 39 gånger råkade Hitler ut för attentatsförsök. Här är de längst gångna...
”Revolutionen äter sina barn” säger ett talesätt. Det betyder att olika grupper och personer kan enas om att störta en härskare. Men när härskaren är störtad börjar upprorsmakarna strida med varandra om vem som nu ska ta makten. De maktkamperna kan bli mycket blodiga. En av de allra blodigaste var efterspelet till den ryska revolutionen 1917. Ett av de mest kända offren i den maktkampen är Lev Trotskij som mördades i Mexiko 1940. Mordvapnet - en ishacka - är också ett av de mest kända i alla de politiska mord som skett genom århundradena. En ishacka används av bergsklättrare för att ta sig upp för isiga branter. Varför valde mördaren ett så ovanligt mordvapen istället för en kniv eller en revolver?
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Stasi, Östtysklands hemliga polis. Stasi övervakade sin befolkning och spionerade på sina fiender under 40 år. I dag vittnar det omfångsrika materialet i Stasiarkivet om en världsomfattande underrättelsetjänst...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kinas kommunistiska parti och arvet från Mao. 2021 var det 100 år sedan Kinas kommunistiska parti, KKP, grundades. KKP är sedan 1949 folkrepubliken Kinas styrande parti...
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om kommunismens historia i Finland och dess påverkan på det finska samhället. "Ett spöke går runt Europa – kommunismens spöke." Så inledde Karl Marx och Friedrich Engels 1848. De anade inte hur rätt de skulle få. Den kommunistiska drömmen skulle störta regenter, rita om gränser, starta krig och skapa nya förtryckare...
Artikel i tidningen Populär Historia där Monica Braw berättar kortfattat om kulturrevolutionen. Långt efter ”Den stora proletära kulturrevolutionen” är Kina en het fråga i den internationella utrikespolitiska debatten...
Genomgång (13:56 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Stalins uppväxt och perioden innan ryska revolutionen.
Genomgång (12:42 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Stalin under revolutionen och maktkampen med Trotskij.
Genomgång (17:34 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson som berättar om Stalins tid vid makten fram till andra världskriget. Stalins industrialisering, kollektivisering och femårsplaner. Moskvarättegångarna och lite om Gulagsystemet.
Pedagogisk genomgång (16:18 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om demokrati och diktatur ur olika perspektiv. Här berörs bl.a. begrepp, kännetecken på en demokrati, olika typer av demokrati, demokratier och diktaturer i världen, kännetecken på en diktatur, mänskliga rättigheter...
Pedagogisk genomgång (9:01 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz gör en förenklad jämförelse av totalitära regimer (här fascism, nazism och kommunism).
På Forum för levande historias webbplats hittar du det här faktahäftet i PDF-format (16 sid) där du kan läsa om Gulag och den sovjetiska diktaturen ur olika perspektiv. Gulags historia började när bolsjevikerna omvandlade ett kloster på Solovetskijöarna i Vita havet till ett fångläger. Gulagsystemet bredde snabbt ut sig under det tidiga 30-talet. Regimen ville dels säkra tillgången till obegränsad arbetskraft för industrialiseringen och dels upprätta ett straffsystem. Kostnaden i människoliv var enorm och minst 2,7 miljoner dog i lägren.Gulag existerade fram till 60-talet, så länge som det ansågs nödvändigt för att Sovjetstaten skulle överleva...
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om fascismens historia. Den blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes 1919 och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren.
Avsnitt (70 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om vad som händer om demokratin försvinner från Sverige. Antidemokratiska krafter vinner mark runt om i världen. Riskerar vi en tillbakagång till nittonhundratalets totalitära era?
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Historia om Nordkorea. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Gajus Julius Caesar (100-44 f.Kr) var en romersk politiker, författare och befälhavare som genom...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
Här hittar du material som kan relateras till olika kungar och kejsare och deras livsöden genom...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Här hittar du material med anknytning till olika lagar och regler genom historien.
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...
Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
Irakkriget utspelade sig i Irak och började med invasionen av Irak den 20 mars 2003, vilken...
Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...
Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...
Napoleon Bonaparte (1769-1821) föddes under fattiga förhållanden på ön Korsika, men blev senare...
Ludvig XIV (1638-1715), kallad Solkungen, är en av Frankrikes mest kända kungar genom tiderna och...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Nazityskland (Tredje riket) innefattar perioden 1933-1945 då Tyskland styrdes av Adolf Hitler och...
Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...
Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...
Benito Mussolini (1883-1945) var Italiens fascistiske ledare 1922-1943 (premiärminister 1922 och...