Diktatur
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är folkvalda.
Demokratier uppmuntrar folket att ta aktiv del i det politiska livet, medan diktaturer förnekar medborgarna den rättigheten. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Människorna får INTE tycka och tänka som de vill - censur och inskränkt yttrandefrihet råder.
Diktaturer uppstår många gånger efter att ett politiskt parti eller militären tagit makten och avsatt den sittande regeringen.
I diktaturer prioriteras statens behov och intressen framför individens.
Begreppet diktatur användes från början inom den romerska republiken då man vid särskilda tillfällen - när undantagstillstånd rådde inom riket, t.ex. vid krig eller uppror - utsåg en diktator som fick totala maktbefogenheter att styra upp och reda ut situationen. Genom att låta en diktator bestämma själv, riskerade man inte att hamna i dödläge på grund av politisk oenighet.
Under 1900-talet har det funnits diktaturer på nästan alla världens kontinenter. Mest kända är den fascistiska diktaturen i Italien under Benito Mussolini, den nazistiska i Tyskland under Adolf Hitler, den kommunistiska i Sovjetunionen under Lenin och Stalin m.fl., den kommunistiska i Kina under Mao Zedong, den kommunistiska i Nordkorea under Kim Il Sung och Kim Jong Il (och sedan 2012 Kim Jong Un).
Även i en rad andra länder har folket under kortare eller längre tid styrts av diktatur, som till exempel: Brasilien, Chile, Filippinerna, Grekland, Haiti, Irak, Iran, Kambodja, Portugal, Rumänien, Somalia, Spanien, Uganda och Zaire.
Den demokratiseringsvåg som startade i Östeuropa i slutet av 1980-talet i samband med Sovjetunionens sönderfall, förde med sig att en rad stater - även utanför Europa - övergick från diktatur till demokrati.
Idag finns relativt få diktaturer i världen (se karta).
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till diktatur ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
Annons
Lärarmaterial om Diktatur
Artiklar om Diktatur
Sidor
Podcast om Diktatur
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.
Länkar om Diktatur
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Materialet presenteras av Forum för levande historia.
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...
Artikel på SVT:s webbplats där du kan läsa kortfattat om hur den arabiska våren började. Det började med att en ung man som sålde frukt på gatan tände eld på sig själv, vilket ledde till omfattande protester som spred sig till grannländerna. Flera länder i Mellanöstern krävde demokrati och tre diktatorer störtades...
På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du ett lektionsupplägg inklusive massor av fakta om Förintelsen och andra folkmord. Du som är elev har såklart också användning av materialet om du håller på och läser om detta i skolan. Här behandlas bl.a.: Förintelsen, folkmordet i Armenien, kommunistiska regimers brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda och kriget i forna Jugoslavien.
Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om den ryska revolutionens bakgrund, händelseförlopp och följder. Här berättas bland annat om anarkister, vänsterradikala, revolutionen 1905, första världskriget, tsarväldet, Lenin, bolsjevikerna, ryska inbördeskriget, Stalin, Trotskij och mordet på tsarfamiljen.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om kulturrevolutionen i Kina. »Stora språnget» skulle förvandla Kina till en välfärdsstat. Istället resulterade Mao Zedongs kampanj i massvält. Misslyckandet försvagade hans ställning, men några år senare hämnades han på sina kritiker genom att utlösa kulturrevolutionen. Radikala ungdomar hetsades till att misshandla och döda alla »klassfiender»...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sju tyskar som utmanade nazisterna. Från och med Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933 bekämpades alla motståndare med brutala metoder. Ändå vågade en rad modiga personer trotsa nazistpartiets skräckvälde. Bland dem fanns människor i alla åldrar, både militärer och civila...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om verkligheten bakom "Cabaret". Livet är en kabaré”, sjunger huvudpersonen Sally Bowles i musikalen Cabaret som handlar om livet i Berlins nöjeskvarter i början av 1930-talet. En miljö som snart skulle krossas av nazisternas stöveltramp...
Pedagogisk genomgång (6:18 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om värdet av att ifrågasätta och få tänka fritt i ett samhälle. Varför kan de styrande i ett land bli rädda för att folk får tänka fritt? Vad är makt? Vilka har makten i samhället? Vad är en demokrati? Vad är en diktatur? Hur kan en diktatur uppstå?
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Lenin och upptakten till ryska revolutionen. I år är det 100 år sedan Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Italiens diktator Benito Mussolini. Han styrde Italien som diktator i 20 år, och hans målsättning var att återskapa det romerska rikets storhet, vilket han totalt misslyckades med. Mussolinis närmande till
Hitler fick dessutom katastrofala konsekvenser för landet! Spåren från fascisttiden är fortfarande synliga på flera platser i Rom, och till skillnad från Tyskland har man i Italien inte varit aktiv med att rensa bort dessa ”minnen”Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.
Kort genomgång (2:20 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om diktatur. Vilka typer av diktatur finns det? Vad kännetecknar en diktatur?
En kort film (1:50 min) om den s.k. arabiska våren och dess följder. Filmen är gjord av Dagens Nyheter.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om demokratisering i världen idag. Demokratiseringen i världen ser ut att stanna upp. En ny svensk studie pekar ut ett av de viktigaste fundamenten för en levande demokrati: att kvinnor har garanterade rättigheter...
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Ungernrevolten under kalla kriget. Det var i biografen Corvin i centrala Budapest som frihetskämparna hade sitt högkvarter under Ungernrevolten 1956. De flesta som dagligen passerar biografen är på väg till en av stadens mest välbesökta shoppinggallerior, som även den heter Corvin, och ligger granne med biografen. Yngre ungrare och turister som går förbi biografen tänker säkerligen inte på att hundratals människor har dött på just denna plats, och att de som dog var ungdomar som offrade sina liv i kampen mot förtryck och diktatur... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om det kommunistiska Polen under kalla kriget. Under perioden 1945–89 gick Polen från att vara en kommunistisk diktatur under sovjetisk kontroll, till att bli en oberoende demokratisk stat. Det polska folket fick sin frihet efter en långdragen process, i vilken fackföreningen Solidaritet, med katolska kyrkans starka stöd, var den drivande kraften.. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.
Genomgång (8:01 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om nazismen.
Genomgång (11:11 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om Josef Stalin.
Genomgång (16:52 min) av läraren Tobias Kjellström som fortsätter berätta om Hitlers väg till makten. Hur gick det till?
Kort faktatext på Forum för levande historias hemsida där du kan läsa om den nazistiska rasideologin. Den nazistiska ideologin byggde på den ariska och germanska rasens påstådda överlägsenhet. Utgångspunkten var att den enskilda individen inte betydde någonting medan rasen betydde allt...