© 2026 SO-rummet.se
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera personer, ofta militärer, som inte är folkvalda.
Demokratier uppmuntrar folket att ta aktiv del i det politiska livet, medan renodlade diktaturer förnekar medborgarna den rättigheten. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Människorna får inte uttrycka sina åsikter fritt – censur och inskränkt yttrandefrihet råder.
I en diktatur försöker makthavarna ofta kontrollera vad människor får veta och säga. Det kan ske genom censur, propaganda och övervakning.
Diktaturer uppstår många gånger efter att ett politiskt parti eller militären tagit makten och avsatt den sittande regeringen.
En diktatur behöver inte alltid börja med en våldsam statskupp. Ibland kan ledare komma till makten genom val och sedan steg för steg försvaga demokratin. De kan till exempel begränsa pressfriheten, påverka domstolarna, ändra vallagar eller göra det svårt för oppositionen att arbeta. På så sätt kan ett land bli allt mindre demokratiskt utan att förändringen sker på en gång.
I diktaturer prioriteras statens behov och intressen framför individens.
Begreppet diktatur användes från början inom den romerska republiken då man vid särskilda tillfällen – när undantagstillstånd rådde inom riket, till exempel vid krig eller uppror – utsåg en diktator som fick totala maktbefogenheter att styra upp och reda ut situationen under en begränsad tid (högst sex månader). Genom att låta en diktator bestämma själv riskerade man inte att hamna i dödläge på grund av politisk oenighet.
Under 1900-talet har det funnits diktaturer på nästan alla världens kontinenter. Mest kända är den fascistiska diktaturen i Italien under Benito Mussolini, den nazistiska i Tyskland under Adolf Hitler, den kommunistiska i Sovjetunionen under Lenin och Stalin m.fl., den kommunistiska i Kina under Mao Zedong och den kommunistiska i Nordkorea under Kim Il Sung och Kim Jong Il (och sedan 2012 Kim Jong Un).
Även i en rad andra länder har folket under kortare eller längre tid styrts av diktatur, som till exempel: Brasilien, Chile, Filippinerna, Grekland, Haiti, Irak, Iran, Kambodja, Portugal, Rumänien, Somalia, Spanien, Uganda och Zaire.
Den demokratiseringsvåg som startade i Östeuropa i slutet av 1980-talet i samband med Sovjetunionens sönderfall, förde med sig att en rad stater – även utanför Europa – övergick från diktatur till demokrati.
Idag finns fortfarande många auktoritära stater i världen. En del diktaturer har val och parlament, men i praktiken styrs landet ändå av en liten maktgrupp och oppositionen har små möjligheter att påverka. Renodlade diktaturer är mycket ovanliga, men förekommer, bl.a. i Nordkorea (se karta).
Diktaturer kan se olika ut, men de har en viktig sak gemensamt: makten är samlad hos en person, ett parti eller en liten grupp som folket inte fritt kan avsätta. Därför saknas ofta sådant som fria val, fri press, oberoende domstolar och skydd för mänskliga rättigheter. Att förstå vad diktatur innebär gör det också lättare att förstå varför demokratiska rättigheter behöver skyddas.
S LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
David Held, Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 1997
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Bra Böckers lexikon 2000, band 6, Bra Böcker AB, 1996
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till diktatur ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
© 2026 SO-rummet.se
En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.
Förintelsen var en unik händelse men väcker frågor som är relevanta i alla tider. Kunskap om de steg som ledde fram till folkmord kan hjälpa oss att förstå varför demokrati är viktigt för att värna de mänskliga rättigheterna.
Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Lästid 13 minuter
När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen – och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...
Lästid 7 minuter
Under sommaren och hösten 1941 ryckte den tyska armén fram i snabb takt mot Moskva. Samtidigt var den sovjetiska armén kraftigt försvagad efter Stalins tidigare utrensningar och terror, där de flesta av Röda arméns erfarna officerare hade avrättats eller fängslats. I desperation tvingades nu Stalin att ändra sig och benåda många av de högt uppsatta officerarna som fortfarande var vid liv. Nazisterna skulle stoppas till varje pris...
Lästid 13 minuter
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...
Lästid 22 minuter
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...
Lästid 6 minuter
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...
Lästid 12 minuter
Hitler och nazisterna kom till makten 1933 under en turbulent tidsperiod kantad av ekonomiskt och politiskt kaos. I den här artikeln ska vi kika lite närmare på bakgrunden till det nazistiska maktövertagandet i Tyskland och några viktiga händelser som sticker ut under perioden...
Lästid 18 minuter
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
Lästid 9 minuter
"Jag såg ofta Hitler när jag gick på promenad med min barnsköterska i München. Vi bodde mittemot Hitler, som hade sin lägenhet på andra våningen på Prinzregentplatz 16." Det berättar Edgar Feuchtwanger, som var av judisk familj och nio år i början av 1930-talet. Vid denna tid hade Hitler just börjat ta sina första steg mot den absoluta makten i Tyskland...
Lästid 4 minuter
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Lästid 16 minuter
Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...
Lästid 24 minuter
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Lästid 11 minuter
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk – kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
Lästid 14 minuter
Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös – medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...
Lästid 11 minuter
Den 19 augusti 1990 vaknade västvärldens ledare till en nyhet som fick dem att sätta morgonkaffet i halsen. Irakiska stridsvagnar hade rullat in i Kuwait. Nästan utan något motstånd alls hade det södra grannlandet erövrats. Iraks president Saddam Hussein förklarade att Kuwait inte längre existerade som nation – det hade blivit en provins i Irak. Kuwaits regering flydde utomlands, och huvudstaden Kuwait City plundrades av irakiska trupper. Många kuwaitier fängslades eller mördades...
Lästid 15 minuter
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Lästid 14 minuter
Myten om Adolf Hitlers fattiga ungdomsår i Wien är seglivad, men Führern hade aldrig i sitt liv behövt sakna pengar. Varifrån fick han dem? Journalisten och författaren Daniel Rydén vet svaret. I den här artikeln berättar han om Hitlers ungdomsår i Wien och hans inkomstkällor under sin tid som politiker och Führer. Hitler har alltid haft gott ställt, och vid sin död i Berlin 1945 var han som privatperson en av världens rikaste...
Lästid 4 minuter
Adolf Hitler måste ha haft en otrolig tur. Gång efter gång klarade han sig från att bli dödad, ofta utan att ens ha vetat om det. Hitler hade otaliga fiender, inte minst bland det tyska folket där många ville se honom död. Säkerhetsapparaten kring Hitler var därför omfattande. Men det är ändå svårt att förstå att inte någon lyckades. 39 gånger råkade Hitler ut för attentatsförsök. Här är de längst gångna...
Lästid 16 minuter
”Revolutionen äter sina barn” säger ett talesätt. Det betyder att olika grupper och personer kan enas om att störta en härskare. Men när härskaren är störtad börjar upprorsmakarna strida med varandra om vem som nu ska ta makten. De maktkamperna kan bli mycket blodiga. En av de allra blodigaste var efterspelet till den ryska revolutionen 1917. Ett av de mest kända offren i den maktkampen är Lev Trotskij som mördades i Mexiko 1940. Mordvapnet – en ishacka – är också ett av de mest kända i alla de politiska mord som skett genom århundradena. En ishacka används av bergsklättrare för att ta sig upp för isiga branter. Varför valde mördaren ett så ovanligt mordvapen istället för en kniv eller en revolver?
Lästid 5 minuter
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Lästid 8 minuter
Den 23 mars 1933 var en ödesdiger dag både för Tyskland och för en stor del av världen. Det var nämligen då som nazisterna – genom hot och med piska, men på laglig väg – gavs tillstånd av den tyska riksdagen att reda ut den politiska och ekonomiska kris som uppstått i Weimarrepublikens Tyskland. Riksdagens beslut gav Adolf Hitler och nazisterna fritt spelrum och redan dagen efter hade Tyskland blivit en diktatur...
Lästid 5 minuter
Il duce – ledaren – Benito Mussolini drömde om att skapa ett nytt starkt italienskt imperium. När sedan Tyskland skördade framgångar i början av andra världskriget, vägrade Mussolini sitta på åskådarbänken. Men den italienska armén hade inte samma muskler och motivation som sin tyska storebror. Italiens intåg i andra världskriget blev ett fiasko och början på slutet för Mussolini...
Lästid 3 minuter
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.
Lästid 2 minuter
I slutet av 1940-talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och avskydda i Östeuropa. Regimens motståndare fängslades; en del avrättades...
Lästid 4 minuter
Under andra världskriget släpptes omkring en halv miljon ton bomber över Tyskland med enorm förödelse som följd. Bortåt 30 miljoner civila tyskar drabbades av de allierades bombningar. De totala dödsoffren uppgick till över 500 000 människor – främst kvinnor, barn och gamlingar...
Lästid 16 minuter
Den kanske mest kända flickan från tiden kring andra världskriget var tysk, men hade flytt med sin familj till Nederländerna. Hon var av judisk härkomst och hette Anne Frank. Familjen Frank höll sig gömda i sitt hus i Amsterdam efter att tyskarna ockuperat landet och judeförföljelserna började. Anne skrev hela tiden i sin dagbok, ända tills hon togs av Gestapo i augusti 1944...
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.
Genomgång (13:37 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom Kinas politiska system och dess historiska förutsättningar.
På Globalis webbplats kan du se diagram som visar hur väl de politiska rättigheterna respekteras i olika länder. Med politiska rättigheter menas invånarnas rätt till deltagande och medbestämmande i det politiska systemet.. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt pressfriheten i olika länder. En fri press är oberoende och väljer själv vilka saker de vill sätta i fokus och rapportera utan inblandning från andra aktörer. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Alexandra Kollontaj, den ryska adelsdamen som blev världens första kvinnliga minister, kämpade för arbetarkvinnors befrielse och höll jämställdhetens fana högt. Samtidigt var hon hela sitt liv trogen den totalitära sovjetkommunismen.
P3 Dokumentär: Förintelsen är en poddserie från 2023 i fem delar om Förintelsen. Avsnitten bygger på varandra. Serien handlar om Ester, Leon och Livia som överlevde nazisternas folkmord och hamnade i Sverige. Leon och Ester möts till slut i Borås och blir kära. I många år vill de inte prata om sina upplevelser men när deras barnbarn Naomi Rytz ska göra ett specialarbete på gymnasiet börjar de motvilligt sätta ord på vad de varit med om. Podden utgår från deras berättelser samt intervjuer med historiker som förklarar vad som hände under andra världskriget i ett större perspektiv.
Det här materialet hittas via webbplatsen Gratis i skolan.
Genomgång (13:46 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om kommunismens ideologi. Här görs också en jämförelse med nazismens ideologi.
Kortfattad genomgång (3:22 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar statsskick, demokrati, diktatur och monarki.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Avsnitt (20:44 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om det folkmord som begicks av de röda khmererna i Kambodja på 1970-talet, och om konstnären och överlevaren Vann Nath. Vann Nath berättar hur han utan motiv eller rättegång fängslas och sätts i det beryktade S21-fängelset i huvudstaden Phnom Penh.
Avsnitt (25:43 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om den iranska revolutionen. Vi följer den iranska juristen och fredspristagaren Shirin Ebadi. Genom henne får vi uppleva hur medborgarnas missnöje under slutet av 1970-talet leder till att shahen, kejsaren, störtas. Men Iran blir inte den demokratiska stat som Shirin och hennes vänner hoppats på, utan ett land styrt av prästerskap och sharialagar.
Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Stasi, Östtysklands hemliga polis. Stasi övervakade sin befolkning och spionerade på sina fiender under 40 år. I dag vittnar det omfångsrika materialet i Stasiarkivet om en världsomfattande underrättelsetjänst...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kinas kommunistiska parti och arvet från Mao. 2021 var det 100 år sedan Kinas kommunistiska parti, KKP, grundades. KKP är sedan 1949 folkrepubliken Kinas styrande parti...
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Historia om Nordkorea. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Gajus Julius Caesar (100-44 f.Kr) var en romersk politiker, författare och befälhavare som genom...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...
Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
I april 2003 inledde USA och Storbritannien ett krig mot Irak eftersom Saddam Husseins regim sågs...
Absolutism är ett annat ord för kungligt envälde. Det var vanligt i flera europeiska länder under...
Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär att någon, ofta staten, granskar och stoppar sådant som människor vill säga, skriva...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land – ofta utfört med...
Napoleon Bonaparte (1769-1821) föddes under fattiga förhållanden på ön Korsika, men blev senare...
Ludvig XIV (1638-1715), kallad Solkungen, är en av Frankrikes mest kända kungar genom tiderna och...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Nazityskland (Tredje riket) innefattar perioden 1933-1945 då Tyskland styrdes av Adolf Hitler och...
Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...
Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...
Benito Mussolini (1883-1945) var Italiens fascistiske ledare 1922-1943. Han blev premiärminister...
Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina och kommunistpartiet från 1949 fram till sin död. Under...