Ingen religiöst laddad symbol
Davidsstjärnan kallas också för Davidsskölden. På hebreiska heter den Magen David. När benämningen ”judestjärna” används är det oftast i nedsättande eller hatisk mening.
I jämförelse med det kristna korset har Davidsstjärnan inte någon tung religiös innebörd. Den nämns inte i Bibeln eller i de judiska skrifterna.
Davidsstjärnan har använts i många kulturer under en lång tidsperiod. Man har funnit Davidsstjärnor i indiska, egyptiska, judiska, kristna och islamiska fornlämningar.
Det var under 1500-talet som det blev vanligare att judar använde Davidsstjärnan som sitt tecken. Bruket av Davidsstjärnan som judiskt församlingsemblem spred sig under 1600- och 1700-talet i de österrikiska länderna och vidare österut.
En judisk nationalistisk symbol
Under 1800-talet blev Davidsstjärnan en vanlig symbol för många judar. Detta berodde framförallt på att sioniströrelsen började använda stjärnan som sin symbol 1897. De ville därmed skapa en judisk symbol som skulle vara lika laddad som det kristna korset. I samband med det blev det också allt vanligare att pryda synagogorna med Davidsstjärnor. Det var först under den här tiden som Davidsstjärnan blev en nationell judisk symbol.
En Davidsstärna på en gallerförsedd grindport vid en igenvuxen gammal judisk kyrkogård i Krakow, Polen.
En symbol som följt miljontals människor till en tidig grav
Några årtionden senare, i Hitlers Tyskland, gjorde nazisterna Davidsstjärnan till ett skammens tecken.
I en tysk polisförordning från 1941 heter det att: ”Judar, som fyllt sex år, är förbjudna att visa sig offentligt utan en judestjärna. Judestjärnan består av en handflatestor, på svart sydd sexuddig stjärna av gult och med svart påskrift Jude. Den ska bäras fullt synlig och fastsydd på vänstra bröstsidan av klädesplagget.”
Uppgifter och frågor
- Beskriv Davidsstjärnan.
- När började judarna använda Davidsstjärnan?
- Hur använde nazisterna Davidsstjärnan?
- Hur resonerade man kring det fortsatta användandet av Davidsstjärnan i Israel efter andra världskriget?
Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare
Läs mer om
Senast uppdaterad:
8 september 2020
Publicerad:
16 februari 2014
