I slutet av 1920-talet hade Stalin besegrat sina viktigaste motståndare och blivit landets mäktigaste ledare. Därefter samlade han alltmer makt hos sig själv och styrde i praktiken landet ensam.
Stalins styre byggde på rädsla, propaganda och våld. Därför jämförs hans diktatur ibland med Adolf Hitlers i Tyskland. Båda regimerna förföljde och dödade miljontals människor, men de byggde på olika ideologier och riktade förföljelserna mot delvis olika grupper.
Stalin föddes 1878 i Georgien, som då tillhörde det ryska imperiet. Han började utbilda sig till präst men lämnade prästseminariet och började istället arbeta för den revolutionära rörelsen. Liksom Lenin använde han ett täcknamn. Han valde namnet Stalin, som ungefär betyder ”mannen av stål”.
Lenin varnade i sitt politiska testamente för Stalin. Han ansåg att Stalin var alltför ohövlig och föreslog att partiet skulle överväga att avsätta honom som generalsekreterare. Men genom skicklig maktpolitik och genom att besegra sina rivaler lyckades Stalin så småningom bli Sovjetunionens ledare.
År 1936 startade Stalin omfattande utrensningar inom kommunistpartiet och armén. Många av de högre militära ledarna avrättades. Utrensningarna försvagade Röda armén kraftigt eftersom många erfarna befälhavare försvann.
Det finns inga siffror som med säkerhet kan fastställa exakt hur många människor som föll offer för Stalins terrorpolitik. Omkring 700 000 människor avrättades enbart under den stora terrorn 1937-1938. Sammanlagt dog över en miljon människor i de sovjetiska fång- och arbetslägren under Stalins tid vid makten. Därtill dog miljontals människor på grund av svält som förvärrades eller orsakades av Stalins och kommunistpartiets ekonomiska politik.
Författaren och journalisten Daniel Rydén skriver i sin bok Historiens tyranner (Historiska media, 2015, sid 128):
Josef Stalin behövde fiender. Många historiker har förklarat detta med ett kommunistiskt system som hävdade sin egen ofelbarhet och därför måste hitta syndabockar vid varje motgång. Eftersom sovjetstaten inte hade några brister måste varje fel bero på sabotage. För att motivera sin makt måste diktatorn hela tiden skaffa fram fiender och med dem som varnande exempel samla undersåtarnas kamp.
Stalins sista år präglades av misstänksamhet. Hans middagsbjudningar var fruktade. Hans medarbetare vågade sällan tacka nej eftersom de var rädda för att väcka hans misstankar och förlora sin ställning. I värsta fall kunde den som hamnade i onåd fängslas eller avrättas.
I slutet av sitt liv hade Stalin försämrad hälsa och led bland annat av högt blodtryck. När han avled 1953 innebar hans död slutet på ett långt terrorvälde, men många sovjetiska medborgare sörjde honom eftersom propagandan hade framställt honom som en stor och trygg ledare.
Hur kunde Stalin få så stor makt?Efter Lenins död 1924 fanns det ingen självklar efterträdare. Stalin var kommunistpartiets generalsekreterare och kunde påverka vilka personer som fick viktiga poster inom partiet. På så sätt byggde han upp ett nätverk av lojala anhängare. Samtidigt samarbetade han tillfälligt med olika ledare för att besegra sina politiska motståndare en efter en. I slutet av 1920-talet hade Stalin blivit Sovjetunionens mäktigaste person. Generalsekreterarens arbete kan jämföras med en manager som bestämmer vilka spelare som får vara med i ett lag. Genom att välja många personer som stödde honom kunde Stalin stegvis skaffa sig kontroll över hela partiet.
|
M LÄS MER: Sovjetunionen
S LÄS MER: Stalins utrensningar
S LÄS MER: Stalin manipulerade historien
S LÄS MER: Josef Stalin ändrar sig – en paranoid massmördare räddar världen från nazismen
S LÄS MER: Kommunistiska brott mot mänskligheten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Daniel Rydén, Historiens tyranner – en berättelse om diktatorer, despoter och auktoritära härskare, Historiska Media, 2015
Svante Nordin, Fyra som förde krig: Hitler, Stalin, Churchill, Roosevelt och idéerna de stred för, Bokförlaget Atlantis, 2009
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/josef-stalin
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
