Washington den 20 januari 1941. Omkring en miljon människor befinner sig vid Capitolium och längs Pennsylvania Avenue. Franklin Roosevelt ska för tredje gången avlägga eden såsom USA:s president. Därmed har USA brutit en tradition lika gammal som landet självt. Roosevelt har som den första presidenten någonsin i USA:s historia blivit omvald för tredje gången, på grund av det mycket allvarliga världsläget.
Franklin Roosevelt skriver under krigsförklaringen mot Tyskland.
Franklin D Roosevelt – demokratins ödesstund
USA höll på att bli alltmer involverad i den stora världsomfattande kampen mellan demokrati och nazism. Det verkade endast vara en tidsfråga innan amerikanerna skulle komma med i denna oerhörda kraftmätningen som verkade vara så avgörande för mänsklighetens framtida öde. Franklin D Roosevelts ord gick ut i hela världen:
"De finns som tror, att demokratin som regeringssystem och som sinnesstämning är begränsad eller beroende av ett artificiellt och konstlat öde, att av något oförklarligt skäl slaveri och tyranni blivit framtidens svallande våg och att friheten är ett fallande tidvatten. Men vi amerikaner vet, att detta inte är rätt. Demokratin är inte död. Ansikte mot ansikte med de största faror, som någonsin mötts, är det vår höga uppgift att skydda och för all tid bevara demokratins okränkbarhet."
ANNONS
ANNONS
Ute i Europa pågick den stora kampen och utgången var oviss. Men säkert är att utan Roosevelts försök att rycka upp det amerikanska folket till handling hade demokratin i Europa snart gått sin undergång till mötes. Liksom Winston Churchill varnade Roosevelt tidigt för den nazistiska faran. Och hade det bara berott på Roosevelt hade USA redan varit involverade på Storbritanniens sida i kriget mot Nazityskland.
Isolationismen
Men i USA var isolationismen ännu helt förhärskande. De flesta amerikaner önskade inget närmare samarbete med Europa. Många amerikaner hade en känsla av att de blivit lurade in i första världskriget. Om européerna nödvändigtvis ville föra sina ändlösa krig och förgöra varandra, kunde de slåss inom Europas gränser.
Nazisternas maktövertagande tvingade amerikanerna att tänka om. Men isolationismen var ännu stark. Framträdande isolationister var senatorn Burton K. Wheeler från Montana, senatorn Getald P. Nye från North Dakota, bröderna LaFolette från Wisconsin. Bland isolationisterna fanns också nationalhjälten Charles A. Lindbergh. (Han hade 1927 flugit över Atlanten i en enmotorig flygmaskin.)
Den mäktiga Hearstpressen propagerade våldsamt mot varje amerikansk inblandning i Europas affärer. Radioprästen Coughlin, uppmanade sina lyssnare att ta avstånd från varje åtgärd som skulle blanda in Amerika i det europeiska kriget. Han hade massor av ivriga åhörare som entusiastiskt tog till sig hans budskap. En senator från Minnesota utropade: "Åt helvete med Europa!" Hearstpressen publicerade bilder av de senatorer som röstat mot åtgärder som kunde dra in USA i kriget och hyllade dem som hjältar.
Men Roosevelt arbetade målmedvetet på att bryta isolationismen i USA. Hans förmåga att påverka den allmänna opinionen saknade motstycke. Han förklarade att det rådande skräckväldet och det internationella föraktet för rätten hade nått den punkt, där själva grundvalen för civilisationen var allvarligt hotad. Det var ord som väckte isolationisternas förbittring. Ville presidenten leda landet i ett nytt krig?
De antinazistiska stämningarna i USA växte dock när de stora judeförföljelserna sattes igång i Tyskland. Indignationen häröver blev våldsam. Roosevelt fortsatte sin kamp mot isolationismen. "Vi är det största och mäktigaste av de demokratiska folken i världen och många demokratiska länder väntar att vi ska ta ledningen för världen."
Bild: US Navy Historical Center Roosevelt och Churchill ombord på slagskeppet Prince of Wales i samband med undertecknandet av Atlantdeklarationen den14 augusti 1941.
Men ännu var USA icke krigförande. Landet fick endast gå i krig om det utsattes för ett angrepp. Termen angrepp var emellertid ett tänjbart begrepp som Roosevelt kunde utnyttja. Som reportern Anne O'Hare McCormick framhöll efter ett samtal med Roosevelt. Termen "angrepp" kunde lätt utsträckas till att omfatta varje åtgärd riktad mot USA:s intressen.
Roosevelt sa att "en del människor tycks tro att vi inte är utsatta för angrepp förrän bomberna verkligen faller över New York eller San Francisco. Men de tar inte i beaktande det öde som drabbat de länder som utsatts för nazisternas våldtäkt. Anfallet på Tjeckoslovakien (dagens Tjeckien och Slovakien) började med ockupationen av Österrike. Anfallet på Norge började med ockupationen av Danmark."
ANNONS
ANNONS
Hjälpen till det kämpande Storbritannien
Rooseveltadministrationen slöt i september 1940 ett avtal med Storbritannien om att förse landet med krigsförnödenheter. I gengäld fick USA tillgång till sjö- och flygbaser i Newfoundland, Bermuda, Bahamasöarna och Jamaica (dessa områden tillhörde det brittiska kolonialväldet). Isolationisterna rasade. Senatorn Burton Wheeler från Montana menade att stödet till Storbritannien skulle "lägga var fjärde amerikansk pojke i graven". Isolationistiska mödrar låg på knä och bad framför Vita huset. Men den allmänna opinionen stödde Roosevelt.
I augusti 1941 möttes Roosevelt och Churchill ombord på det brittiska slagskeppet Prince of Wales och den amerikanska kryssaren Augusta. Den brittiske premiärminister och den amerikanske presidenten utfärdade den berömda Atlantdeklarationen: de förklarade däri bland annat att alla folk borde få välja den form av regering, under vilken de önskade leva.
Det japanska kejsardömet hade ingått avtal med Nazityskland. USA samarbetade med Storbritannien i Stilla havet. Spänningen mellan Japan och USA ökade. Den 3 december 1941 hade kodmeddelandet "Östliga vindar, regn" utgått. Mötesplatsen var 2350 kilometer nordväst om Pearl Harbor. Order gavs att anfalla Pearl Harbor.
Kockan var 8.10 på Hawaii söndagen den 7 december 1941. En ung pojke cyklade från Honolulu till den stora flottbasen Pearl Harbor. När han cyklade fram på vägen föll de första bomberna.
Roosevelt höll tal till amerikanerna:
"I går, den 7 december 1941 – ett datum vilket vi kommer att minnas med avsky – blev USA utsatt för ett överraskande och planlagt angrepp av det japanska imperiets flott- och flygstyrkor. USA levde i fred med denna nation och var på Japans begäran med i förhandlingar med dess regering och dess kejsare."
Den tyska krigsförklaringen följde därpå. Det första offret för anfallet på Pearl Harbor var den amerikanska isolationismen. De stora demokratierna kunde nu förena sina krafter i kampen och besegrandet av Hitlertyskland.
ANNONS
ANNONS
Den amerikanske krigsministern Stimsom skrev i sin dagbok: "Jag känner lättnad över att krisen hade utvecklat sig så att vårt folk kommer att stå enade."
En del historiker menade att Rooseveltadministrationen hade manövrerat "för att få japanerna skulle skjuta första skottet". Enligt dessa historiker arbetade Roosevelt på att japanerna skulle begå ett misstag. I vilket fall som helst innebar det amerikanska krigsinträdet att de allierade lättare kunde befria världen från det nazistiska Tyskland, det fascistiska Italien och det militaristiska Japan.
Användbara begrepp
Atlantdeklarationen utfärdades den 14 augusti 1941 av den amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt och den brittiske premiärministern Winston Churchill. Denna deklaration betonade politiska fri- och rättigheter och internationellt samarbete. Den kom att få betydelse för utformningen av FN:s stadga. Deklarationen var demokratiernas svar på nazisternas försök att skapa en ny världsordning.
Isolationism innebär som handelsterm att ett land tillämpar tullar mot omvärlden. Det kan också betyda att ett land är inåtvänt i andra utrikesfrågor och till exempel håller sig neutralt i konflikter mellan andra länder. Detta kan exemplifieras med USA:s inställning till Europas problem fram till landets inträde i första världskriget samt därefter under mellankrigstiden fram till attacken på Pearl Harbor 1941.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför var Franklin Roosevelt en viktig person för USA under andra världskriget?
Vad menas med "isolationism" i USA och hur påverkade det landets syn på kriget?
Hur påverkade nazisternas maktövertagande och judeförföljelserna i Tyskland amerikanernas åsikter?
Vilken betydelse hade avtalet mellan USA och Storbritannien för kriget?
Vad var Pearl Harbor och hur påverkade händelsen som ägde rum där den 7 december 1941 USA:s inträde i andra världskriget?
Vad är Atlantdeklarationen och varför var den viktig?
Diskutera:
Tror du att USA hade gått med i andra världskriget även om attacken mot Pearl Harbor inte hade inträffat? Motivera ditt svar. .
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Winston Churchill, Historia 4, De stora demokratierna, Skoglunds Bokförlag, 1959 Mark Arnold-Forster, En värld i krig – 1939-1945, Bokförlaget Forum, 1989 Claude Esteban, Världen i krig 2 – från Pearl Harbor till Stalingrad, Reader's Digests, 1967
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
När första världskriget tog slut 1918 hade omkring 17 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa drabbats av förödelse. Kriget förändrade också Europas politiska karta och ledde till att flera nya stater bildades. I Ryssland tog kommunisterna makten, medan Tyskland drabbades av ekonomiska kriser och ett växande politiskt missnöje som senare bidrog till nazisternas framgångar. För att förhindra nya krig bildades Nationernas förbund, men organisationen lyckades inte bevara freden. Bara drygt 20 år senare bröt andra världskriget ut. Följderna av första världskriget kom därmed att påverka stora delar av 1900-talets historia...
När andra världskriget tog slut 1945 hade minst 60 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa och Asien låg i ruiner. Städer behövde byggas upp på nytt och miljontals människor hade förlorat sina hem. Samtidigt förändrades världens politiska karta. Europa delades mellan öst och väst, och motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen ledde till kalla kriget. Men kriget hade också drivit fram viktiga tekniska framsteg, bland annat inom flyg-, raketteknik och datorer. Följderna av andra världskriget kom att prägla världen under lång tid framöver...
Varför bröt andra världskriget ut 1939? Bakom kriget låg flera orsaker som delvis hade sina rötter i Versaillesfreden efter första världskriget. Under 1930-talet utnyttjade Adolf Hitler Tysklands ekonomiska problem och människors missnöje för att vinna stöd för nazisterna. Samtidigt rustade Nazityskland upp sin militär och började erövra nya områden, medan Storbritannien och Frankrike länge försökte bevara freden genom att gå med på flera av Hitlers krav. Men eftergifterna stoppade inte Hitlers planer. När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 bröt andra världskriget ut...
Varför gjorde de amerikanska kolonisatörerna i Nordamerika uppror mot ett av världens mäktigaste länder? Under 1700-talet växte missnöjet med Storbritanniens skatter och kontroll över handeln. Samtidigt krävde kolonisterna större politiskt inflytande och inspirerades av upplysningens nya idéer om frihet och självbestämmande. Konflikten ledde till krig och slutligen till att USA blev en självständig stat...
I krig är det inte bara trupper och vapen som avgör – information kan vara minst lika viktig. Därför måste all kommunikation skyddas. Om en sida lyckas knäcka fiendens koder kan den ta del av hemliga meddelanden och få ett stort militärt övertag. Det framgick tydligt under andra världskriget. Genom att kunna läsa kodade meddelanden fick man reda på fiendens planer i förväg. Det kunde förändra hela spelplanen och vända krigslyckan. Så skedde 1942 vid Midway i Stilla havet och senare samma år vid El Alamein i Nordafrika...
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.
