I samband med koloniernas frigörelse på 1960-talet kom antalet flyktingar i världen att öka dramatiskt.
Efter kalla krigets slut kring 1990 – då dessutom behovet av arbetskraftsinvandring minskade i Europa – kom många europeiska länder att skärpa sin flyktingpolitik. Sedan dess har många länder försökt kontrollera invandringen hårdare. Samtidigt finns asylrätten kvar – den som söker asyl behöver visa att hon eller han har skyddsskäl, till exempel att personen i fråga riskerar förföljelse eller annan allvarlig fara i hemlandet.
I många samhällen riskerar flyktingar att få låg social status i de länder där de hamnar. Dessutom kan flykten skapa stora problem för den egna identiteten. Människor kan ha förlorat sitt hem, sin jord, sitt arbete, sin yrkesroll och sin plats i samhället.
För många flyktingar kan viljan att engagera sig för sitt gamla hemland vara viktig för identitetskänslan. Inom diasporor, alltså grupper som lever i exil utanför sitt ursprungsland, är det också vanligt att det skapas berättelser och ett slags ”kollektivt minne” kring hemlandet. Genom att upprätthålla en nationell identitet i exil kan deras självbild stärkas.
Flyktingar har ofta en komplicerad relation till sina hemländer, men även till sina nya värdländer. Många flyktingar kämpar dessutom mot utanförskap i det nya värdlandet, samtidigt som de försöker behålla kontakten med sitt gamla hemland. Detta kan bidra till att en stark känsla av samhörighet uppstår mellan människor på flykt. På samma gång har globaliseringen gjort det lättare att upprätthålla kontakten och stärka samhörigheten med hemlandet och andra på flykt eller i exil.
Flykting, asylsökande och internflyktingEn flykting är en person som har lämnat sitt land därför att hen riskerar förföljelse eller annan allvarlig fara. En asylsökande är en person som söker skydd i ett annat land och väntar på beslut. En internflykting har också tvingats fly, men har stannat kvar inom sitt eget lands gränser. Skillnaden är viktig: alla tre grupperna kan vara på flykt, men de har inte samma juridiska status.
|
S LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
S LÄS MER: Förenta nationerna: UNHCR
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Helena Lindholm Schulz, Krig i vår tid, Studentlitteratur, 2002
Peter Wallensteen, Freds- och konfliktstudier, Studentlitteratur, 2011
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
