Flyktingar
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens historia och är så än idag. Likaså har det alltid funnits människor på flykt, eftersom behovet av säkerhet är ett primärt mänskligt behov.
Flyktingfrågan placerades inom FN och de mänskliga rättigheterna efter andra världskriget. Genom tillkomsten av FN:s flyktingkommission 1951, skulle alla flyktingar få en fungerande status i sitt nya hemland. Man skapade alltså en juridisk definition av vem som kan räknas som flykting. I denna definierades ”giltiga” skäl att lämna sitt ursprungliga hemland.
I samband med koloniernas frigörelse på 1960-talet kom antalet flyktingar i världen att öka dramatiskt.
Efter kalla krigets slut i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet - då dessutom behovet av arbetskraftsinvandring minskade i Europa - kom de europeiska ländernas flyktingpolitik att skärpas. Västvärldens myndigheter har sedan dess medvetet låtit behovet av kontrollerad invandring gå före de mänskliga rättigheterna, varför det idag blivit viktigt att kunna bevisa att man t.ex. är förföljd för att få asyl i ett annat land.
Socialt sett har vanligtvis flyktingar låg status i länderna där de hamnar. Förutom detta kommer också stora problem med den egna identiteten som inte sällan är förbunden med ägande av olika slag (främst jord) men även yrkesroller och annat som har förlorats efter flykten från hemlandet.
För flyktingar i allmänhet är ibland viljan att engagera sig internationellt för sitt gamla hemland viktig för identitetskänslan. Inom diasporabefolkningar (folk som lever i exil) är det också vanligt att det skapas myter och ett slags ”kollektivt minne” kring fosterlandet. Genom att upprätthålla en nationell identitet i exil kan deras självbild stärkas.
Flyktingar har i regel ett försvårat förhållande till sina hemländer, men även till sina nya värdländer. Förutom att stärka sin status i sina gamla hemländer kämpar många flyktingar dessutom mot utanförskap i det nya värdlandet. Detta leder ofta till att en stark etnisk samhörighet uppstår mellan folk på flykt. På samma gång har globaliseringen gjort det lättare att upprätthålla kontakten och stärka samhörigheten med hemlandet och andra på flykt eller i exil.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material om flyktingar ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
Annons
Lärarmaterial om Flyktingar
Artiklar om Flyktingar
Podcast om Flyktingar
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?
Länkar om Flyktingar
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942–1947. I januari 1939 fanns 4000 flyktingar inom Sveriges gränser. Sommaren 1945 var antalet 195 000...
I det här materialet (PDF, 20 sid) från Migrationsverket får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle.
Avsnitt på Migrationsverkets webbplats där du kan läsa om migrationens historia i Sverige från hansatyskarna till idag.
Del 1 av 2 i en berättelse (9:16 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.
Del 1 av 2 i en berättelse (13:27 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.
Genomgång (16:52 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om urbanisering och migration samt sambandet däremellan.
Artikel i tidningen Populär Historia där du får lära dig mer om migration. Historien rymmer många exempel på hur människor i stora skaror tvingats fly när krig och förföljelse har hotat. Men ofta glömmer vi bort dessa folkförflyttningar och vad de inneburit. När dagens flyktingsituation ska hanteras finns all anledning att blicka bakåt, menar professor Dick Harrison.
Genomgång (13:04 min) där SO-läraren My Ekander berättar om invandring och utvandring till och från Sverige genom tiderna från medeltiden till efterkrigstiden.
På Forum för levande historias webbsida finns massor av jättebra elevanpassat material om Förintelsen och Tredje riket. Förintelsen är ett skrämmande bevis på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Dessutom dog runt sju miljoner andra människor, bland annat homosexuella, funktionshindrade, kommunister och romer…
Genomgång (10:17 min) kring orsaker till migration, förtydligar begreppen migration, immigration och emigration. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.
Artikel i tidningen Populär Historia där Pertti Kavén berättar om de finska krigsbarnen som kom till Sverige i samband med det finska vinterkriget och fortsättningskriget. 80 000 finska barn hamnade under andra världskriget hos fosterfamiljer i Sverige. När freden slöts uppstod stridigheter om var barnen egentligen hörde hemma. Historikern Pertti Kavén, själv krigsbarn, berättar om ett politiskt misstag...
Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör olika aktuella konflikter i världen. Här kan du läsa om gamla och aktuella konflikter i Kongo-Kinshasa. Du hittar också en del annan historia och samhällsfakta om landet.
Aktuella analyser och historiska fakta om Palestinakonflikten. Här kan du läsa om den historiska bakgrunden till hela Mellanösternkonflikten samt hitta fakta om Israel-Palestina idag. Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör olika aktuella konflikter i världen.
I UR:s programserie Ensamkommande flyktingbarn (4 delar, 28 min per avsnitt) får du följa sju unga människor som lämnat allt. Efter en lång och farlig flykt kom Ali, Reza, Mortaza, Aster, Hanna, Amin och Hadi till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Några får stanna, andra inte. På sidan finns även en lärarhandledning.
Migrationsinfo.se är en webbplats som presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Webbplatsen har upprättats av den gröna och liberala tankesmedjan FORES. Syftet med webbplatsen är att samla information om invandring och integration och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på de myter som ibland hörs i debatten.
Avsnitt på Amnesty Internationals hemsida där du kan läsa om flyktingar och migranter och deras väg till Europa. Här berättas även om internationell flyktingrätt. Varje dag fattar människor över hela världen det svåra beslutet att lämna sina hem. Kanske tvingas de fly på grund av krig eller förföljelse, kanske på grund av miljökatastrofer eller fattigdom...
På Anne Franks webbguide hittar du massor av fakta om andra världskriget och Förintelsen. Här kan du läsa om Nazityskland, Adolf Hitler, krigets början, förlopp och slut, Förintelsen, Jaltakonferensen, Tysklands kapitulation, Nationernas Förbund, FN:s födelse, och mycket annat.
På Filip Ericssons blogg Världspolitik i fokus hittar du en politisk analys av Libanon utifrån ett konfliktperspektiv med input från hans egna vistelse i landet. Området som utgör dagens Libanon låg under det Ottomanska Rikets styre i 400 år fram till slutet av första världskriget då det blev befriat av engelsmännen. Nationernas Förbund (FN:s föregångare) gav därefter Frankrike mandat att styra området som då tillhörde Syrien...
Levande rättigheter är ett skolmaterial om mänskliga rättigheter som tar sin utgångspunkt i historiska händelser. Tanken är också att väcka tankar om vad som återstår att göra för att uppfylla de mänskliga rättigheterna för alla, överallt. Levande rättigheter har producerats av Forum för levande historia i samverkan med Fonden för mänskliga rättigheter och Röda Korset. Materialet är främst tänkt för elever i skolår 8–9 och gymnasiet.
På Röda Korsets hemsida hittar du kortfattad fakta om orsaker till migration, men också om Röda Korsets arbete för flyktingar i behov av stöd och skydd. Migration innebär att människor av olika anledningar rör sig över landsgränser. Frivilligt eller ofrivilligt. Många migranter ställs inför svårigheter, särskilt de papperslösa. Röda Korset arbetar för att särskilt utsatta migranters humanitära behov ska tillgodoses...