Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens historia och är så än idag. Likaså har det alltid funnits människor på flykt, eftersom behovet av säkerhet är ett primärt mänskligt behov.
Flyktingfrågan placerades inom FN och de mänskliga rättigheterna efter andra världskriget. Genom tillkomsten av FN:s flyktingkommission 1951, skulle alla flyktingar få en fungerande status i sitt nya hemland. Man skapade alltså en juridisk definition av vem som kan räknas som flykting. I denna definierades ”giltiga” skäl att lämna sitt ursprungliga hemland.
I samband med koloniernas frigörelse på 1960-talet kom antalet flyktingar i världen att öka dramatiskt.
Efter kalla krigets slut i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet - då dessutom behovet av arbetskraftsinvandring minskade i Europa - kom de europeiska ländernas flyktingpolitik att skärpas. Västvärldens myndigheter har sedan dess medvetet låtit behovet av kontrollerad invandring gå före de mänskliga rättigheterna, varför det idag blivit viktigt att kunna bevisa att man t.ex. är förföljd för att få asyl i ett annat land.
Socialt sett har vanligtvis flyktingar låg status i länderna där de hamnar. Förutom detta kommer också stora problem med den egna identiteten som inte sällan är förbunden med ägande av olika slag (främst jord) men även yrkesroller och annat som har förlorats efter flykten från hemlandet.
För flyktingar i allmänhet är ibland viljan att engagera sig internationellt för sitt gamla hemland viktig för identitetskänslan. Inom diasporabefolkningar (folk som lever i exil) är det också vanligt att det skapas myter och ett slags ”kollektivt minne” kring fosterlandet. Genom att upprätthålla en nationell identitet i exil kan deras självbild stärkas.
Flyktingar har i regel ett försvårat förhållande till sina hemländer, men även till sina nya värdländer. Förutom att stärka sin status i sina gamla hemländer kämpar många flyktingar dessutom mot utanförskap i det nya värdlandet. Detta leder ofta till att en stark etnisk samhörighet uppstår mellan folk på flykt. På samma gång har globaliseringen gjort det lättare att upprätthålla kontakten och stärka samhörigheten med hemlandet och andra på flykt eller i exil.
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material om flyktingar ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
En vägledning om att samtala med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet.
Migrationsverkets material om migration är i första hand framtaget som ett hjälpmedel för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. I den webbaserade lärarguiden hittar du relevant och aktuellt webbmaterial inom migrationsområdet, både Migrationsverkets egna och andras.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Enligt styrdokumenten ska skolan genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. När elever kan påverka sin skolgång ökar deras motivation för skolarbete. De får bättre skolresultat och ökar sin demokratiska kompetens...
För att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor som globalisering i kurserna samhällskunskap 2 och 3, behöver de en modell som visar olika geografiska nivåer. Detta blir ett verktyg för mer nyanserade diskussioner om samhällsfrågor i en alltmer global värld...
När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv med fokus på vår samtidshistoria...
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...
Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet folkrätt som svarar på frågorna.
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?
Webbföreläsning (10:15 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om migration sett ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Här berörs migrationens historia, urbanisering, orsaker till migration, push- och pullfaktorer, flyktingar, asyl, osv
På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om Palestinakonflikten. År 1948 upprättades staten Israel, trots omfattande protester från palestinierna och den arabiska världen. Sedan 1967 har palestinierna levt under israelisk ockupation. Sammandrabbningarna mellan palestinier och israeler har sedan dess varit många och blodiga och man är fortfarande långt ifrån en fredlig, varaktig lösning på konflikten...
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om den demokratiska republiken Kongo. "Det afrikanska världskriget", där åtta afrikanska länder och över 25 väpnade grupper kämpade, avslutades formellt år 2003. Åren efter krigets slut har dock kampen om naturresurser och etniska spänningar medfört blodiga strider och allvarliga övergrepp mot civilbefolkningen...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Karl-Olof Andersson berättar om de finska krigsbarnen. När Finland drabbades av andra världskriget utlöstes en räddningsaktion där över sjuttiotusen barn evakuerades till Sverige. De drastiska händelserna har påverkat både de som återvände efter kriget och de som blev kvar.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942–1947. I januari 1939 fanns 4000 flyktingar inom Sveriges gränser. Sommaren 1945 var antalet 195 000...
I det här materialet (PDF, 20 sid) från Migrationsverket får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle.
Avsnitt på Migrationsverkets webbplats där du kan läsa om migrationens historia i Sverige från hansatyskarna till idag.
Del 1 av 2 i en berättelse (9:16 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.
Del 1 av 2 i en berättelse (13:27 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.
Genomgång (16:52 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om urbanisering och migration samt sambandet däremellan.
Artikel i tidningen Populär Historia där du får lära dig mer om migration. Historien rymmer många exempel på hur människor i stora skaror tvingats fly när krig och förföljelse har hotat. Men ofta glömmer vi bort dessa folkförflyttningar och vad de inneburit. När dagens flyktingsituation ska hanteras finns all anledning att blicka bakåt, menar professor Dick Harrison.
Genomgång (13:04 min) där SO-läraren My Ekander berättar om invandring och utvandring till och från Sverige genom tiderna från medeltiden till efterkrigstiden.
På Forum för levande historias webbsida finns massor av jättebra elevanpassat material om Förintelsen och Tredje riket. Förintelsen är ett skrämmande bevis på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Dessutom dog runt sju miljoner andra människor, bland annat homosexuella, funktionshindrade, kommunister och romer…
Genomgång (10:17 min) kring orsaker till migration, förtydligar begreppen migration, immigration och emigration. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.
De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...
Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete...
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Under uppbyggnad...
Staten Israel bildades den 14 maj 1948 som följd av ett beslut i FN. Beslutet grundade sig till...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
.jpg){kind=link}