Tolerans är demokratins styrka

Lästid 4 minuter

Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara alternativet, gäller det att vi alla slår vakt om våra demokratiska grundvärderingar.

Artikel

Bild: Deutsches Bundesarchiv

Nazisterna kunde ta makten tack vare att de i början fick stort folkligt stöd. När sedan diktatur infördes blev det förbjudet att kritisera nazistregimen.

Dra lärdomar av det förflutna

Vi får aldrig ta för givet att vårt lands demokratiska tänkande är så djupt förankrat i folksjälen att det inte kan rubbas eller ifrågasättas. Tvärtom måste vi om och om igen erövra övertygelsen om demokratins frihet för individen och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter, det kitt som håller ihop vårt demokratiska samhälle. Demokratin är ingen lättköpt seger.

För att förstå dagens sammanhang måste vi dra lärdomar av det förflutna, vår kollektiva erfarenhet. Fortsätta undersöka historiska exempel, förändringar över tid och drivkrafter bakom normförskjutningar.

ANNONS

Se bara 1933. Året när en av världshistoriens värsta diktatorer Adolf Hitler kom till makten – efter demokratiska val! Val som följdes av en våg av terror mot Nazityska regimens politiska motståndare, särskilt kommunister och socialdemokrater, inskränkning av yttrande-, press- och mötesfriheten, och kampanjer mot de tyska judarna, manifesterande bokbål och andra kulturella utrensningar. Konsekvensen blev diktatur med en envåldshärskare.

Bild: Deutsches Bundesarchiv

Adolf Hitler och Joseph Goebbels fotograferas här tillsammans med några andra framstående nazister. Bilden är tagen drygt en vecka innan det ödesdigra maktövertagandet den 30 januari 1933 då Hitler utnämndes till tysk rikskansler.

Det får inte hända igen

Det som sedan följde blev förskräckande. Ett världskrig, många miljoner stupade soldater och civila och värst av allt – en hel folkgrupp nära nog utrotad. Europas judiska befolkning gick i stort sett under genom Förintelsen. En annan folkgrupp, romerna, utsattes också för ett kollektivt mördande av värsta slag.

När vi ser ut över Europa idag kan vi se oroande tecken på sådant man såg även på 1930-talet. En djup ekonomisk kris som drabbar vanligt folk genom arbetslöshet och fattigdom. En känsla av maktlöshet sprider sig i de breda folklagren. De traditionella politikerna upplevs inte stå på folkets sida. Grupp ställs mot grupp i jakten på syndabockar. Judar och romer hamnar åter i skottgluggen, så även muslimer och andra med s.k. ”invandrarbakgrund”.

Främlingsfientlighet i vårt samhälle

Främlingsfientligheten breder ut sig. Nygamla politiska grupperingar med förenklade svar på svåra frågor får fotfäste. Basingrediensen i deras svar är intolerans. Lösningen är att rensa bort en del folkligt ogräs, de som inte passar in och tar resurser från ”våra egna”. Det är en anda som är påtaglig, även i vårt eget land idag.

Bild: Deutsches Bundesarchiv

En tysk gata den 10 november 1938, dagen efter "kristallnatten" då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i hela Nazityskland. Tyska folket hade vid det laget börjat vänja sig vid nazistregimens brutalitet och terror.

Än så länge står det demokratiska systemet i ett europeiskt perspektiv pall, men vi måste se situationens allvar och inse att den dag kan komma när grogrunden för deras framgångar kraftigt ökar. Att de får en allt större del av befolkningen med sig. Tänk tanken att de skulle få en majoritet i ett parlamentsval. Vad skulle hända då? Hur demokratiska skulle de vara då?

Vår demokratiska plikt att uppmärksamma Förintelsen

I det tyska exemplet från 1933 kom demokratins honnörsord ”tolerans” att användas på ett annat sätt – i rent avskräckande syfte. Ovanför ingången till det första tyska koncentrationslägret Dachau skyltade Naziregimen med parollen: ”Tolerans är tecken på svaghet”.

Idag, 80 år senare, är det vår demokratiska plikt att uppmärksamma detta skeende. Vi gör det av djup respekt för alla dem som fick sätta livet till. Vi gör det också eftersom vi vet och idag ser att demokratin är skör och aldrig kan tas för given.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur illustrerar historien om Nazitysklands uppgång och fall vikten av att värna om demokratiska värderingar?
Har främlingsfientlighet och intolerans i modern tid likheter med situationen i Europa på 1930-talet? Motivera ditt svar.

Fundera på:

Reflektera över hur vi kan dra lärdomar från det förflutna för att förstå och möta dagens demokratiska utmaningar.
Reflektera över vikten av historieundervisning och minnesarbete, särskilt när det gäller att förstå och undvika upprepning av tidigare historiska hemskheter och misstag.

S LÄS MER: Hitlers väg till makten (artikelserie)

L LÄS MER: Demokratins grunder

S LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

M LÄS MER: Diktatur

M PODCAST: Hitlers och nazisternas väg till makten

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Eskil Franck, överintendent vid Forum för levande historia
Webbplats: Forum för levande historia

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 24 januari 2013

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Grundlagarna

Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.

av: Sofia Holje

2025-05-24

Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Hur blir en lag till?

av: Karin Påle Bartes

2024-05-13

Lästid 6 minuter

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. I regeringsformen står det hur det ska gå till när en lag blir till. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar...

+ Läs mer

Demokratins kännetecken

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-05

Lästid 4 minuter

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...

+ Läs mer

Framtidens folkstyre

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-03

Lästid 8 minuter

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...

+ Läs mer

Demokrati på väg

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-02

Lästid 8 minuter

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

Demokratins globala vågor

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-02

Lästid 6 minuter

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio