Tolerans är demokratins styrka

Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara alternativet, gäller det att vi alla slår vakt om våra demokratiska grundvärderingar.
M

Nazisterna kunde ta makten tack vare att de i början fick stort folkligt stöd. När sedan diktatur infördes blev det förbjudet att kritisera nazistregimen.

Dra lärdomar av det förflutna

Vi får aldrig ta för givet att vårt lands demokratiska tänkande är så djupt förankrat i folksjälen att det inte kan rubbas eller ifrågasättas. Tvärtom måste vi om och om igen erövra övertygelsen om demokratins frihet för individen och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter, det kitt som håller ihop vårt demokratiska samhälle. Demokratin är ingen lättköpt seger.

För att förstå dagens sammanhang måste vi dra lärdomar av det förflutna, vår kollektiva erfarenhet. Fortsätta undersöka historiska exempel, förändringar över tid och drivkrafter bakom normförskjutningar.

ANNONS

ANNONS

Se bara 1933. Året när en av världshistoriens värsta diktatorer Adolf Hitler kom till makten – efter demokratiska val! Val som följdes av en våg av terror mot Nazityska regimens politiska motståndare, särskilt kommunister och socialdemokrater, inskränkning av yttrande-, press- och mötesfriheten, och kampanjer mot de tyska judarna, manifesterande bokbål och andra kulturella utrensningar. Konsekvensen blev diktatur med en envåldshärskare.

Adolf Hitler och Joseph Goebbels fotograferas här tillsammans med några andra framstående nazister. Bilden är tagen drygt en vecka innan det ödesdigra maktövertagandet den 30 januari 1933 då Hitler utnämndes till tysk rikskansler.

Det får inte hända igen

Det som sedan följde blev förskräckande. Ett världskrig, många miljoner stupade soldater och civila och värst av allt – en hel folkgrupp nära nog utrotad. Europas judiska befolkning gick i stort sett under genom Förintelsen. En annan folkgrupp, romerna, utsattes också för ett kollektivt mördande av värsta slag.

När vi ser ut över Europa idag kan vi se oroande tecken på sådant man såg även på 1930-talet. En djup ekonomisk kris som drabbar vanligt folk genom arbetslöshet och fattigdom. En känsla av maktlöshet sprider sig i de breda folklagren. De traditionella politikerna upplevs inte stå på folkets sida. Grupp ställs mot grupp i jakten på syndabockar. Judar och romer hamnar åter i skottgluggen, så även muslimer och andra med s.k. ”invandrarbakgrund”.

Främlingsfientlighet i vårt samhälle

Främlingsfientligheten breder ut sig. Nygamla politiska grupperingar med förenklade svar på svåra frågor får fotfäste. Basingrediensen i deras svar är intolerans. Lösningen är att rensa bort en del folkligt ogräs, de som inte passar in och tar resurser från ”våra egna”. Det är en anda som är påtaglig, även i vårt eget land idag.

En tysk gata den 10 november 1938, dagen efter "kristallnatten" då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i hela Nazityskland. Tyska folket hade vid det laget börjat vänja sig vid nazistregimens brutalitet och terror.

Än så länge står det demokratiska systemet i ett europeiskt perspektiv pall, men vi måste se situationens allvar och inse att den dag kan komma när grogrunden för deras framgångar kraftigt ökar. Att de får en allt större del av befolkningen med sig. Tänk tanken att de skulle få en majoritet i ett parlamentsval. Vad skulle hända då? Hur demokratiska skulle de vara då?

Vår demokratiska plikt att uppmärksamma Förintelsen

I det tyska exemplet från 1933 kom demokratins honnörsord ”tolerans” att användas på ett annat sätt – i rent avskräckande syfte. Ovanför ingången till det första tyska koncentrationslägret Dachau skyltade Naziregimen med parollen: ”Tolerans är tecken på svaghet”.

Idag, 80 år senare, är det vår demokratiska plikt att uppmärksamma detta skeende. Vi gör det av djup respekt för alla dem som fick sätta livet till. Vi gör det också eftersom vi vet och idag ser att demokratin är skör och aldrig kan tas för given.
 

Text: Eskil Franck, överintendent vid Forum för levande historia
Webbplats: Forum för levande historia

ANNONS

ANNONS

Senast uppdaterad: 22 maj 2019
Publicerad: 24 januari 2013

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

Sponsrad

Värdegrundsarbete i skolan

Enligt styrdokumenten ska skolan genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla...

M

Nazisternas maktövertagande - Hitler blir diktator

Den 23 mars 1933 var en ödesdiger dag både för Tyskland och för en stor del av världen. Det var...

M

Il duce - Benito Mussolini

Il duce - ledaren - Benito Mussolini drömde om att skapa ett nytt starkt italienskt imperium. När...

SO-rummet bok
S

En inblick i rasbiologins historia

1933 förklarade Arthur Gütt som ansvarig för den tyska steriliseringslagen i Tyskland att det var...

ANNONS

Ämneskategorier

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Rasism och främlingsfientlighet

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket...

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Relaterade taggar

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Förintelsen

Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...

NSDAP

NSDAP är en förkortning för det tyska nazistpartiet "Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei...