© 2026 SO-rummet.se
Massriterna i Tredje riket
Riterna var regisserade skådespel
Nazisterna var svaga för massriter. En vanlig bild från en sådan ceremoni kan se ut så här: Hitler mottar "blodsbanéret", d.v.s. den fana som en av nazisternas martyrer bar när han genomborrades av kulor vid Feldherrenhalle i samband med den misslyckade ölkällarkuppen 1923. Sextiotusen SA-män marscherar förbi fanan. Armarna är framsträckta till hälsning när de svär att kämpa till döden för "saken". Göring träder in och håller ett kort tal, varpå man sjunger sången "Deutschland erwasche". Hitler gör därefter sin entré klädd i brunskjorteuniform.
ANNONS
ANNONS
Sådana scener var vanliga under den här tiden. Riterna var fyllda av såväl underkastelsementalitet som styrkedemonstrationer. De ville väcka en extatisk närvaroupplevelse hos betraktaren. Meningen var att visa på kraften i kollektivet och uppmuntra viljan att bli ett redskap för ledaren. Individen var endast en liten del i något stort och evigt. Tillvarons yttersta mening var rasens bestånd och herravälde. Mannen uttryckte kraften och kvinnan det heliga moderskapet.
De nazistiska massmötena ägde ofta rum efter mörkrets inbrott då man använde mörkret för att få den rätta stämningen. De nattliga mötena ramades in av en dramatisk belysning – en ljusorm. Fanborgarna blev då mer effektfulla och åskådarna mer lättpåverkade.
LedarprincipenTredje rikets militära organisation och byråkratiska administration kännetecknades av lydnad mot ledarens vilja. Det var Hitler personligen man svor att lyda i allt. Lydnaden skulle vara reflexmässig på alla nivåer. Hierarkin var strikt och den som tillsatts som chef bestämde enligt ledarprincipen. Den enskilde individen kunde därför avhända sig allt ansvar genom att hänvisa till en högre instans. Med hänvisning till ledarprincipen kunde också nazistiska massmördare efter kriget förklara sig oskyldiga. De hade bara utfört givna order... |
Offerkulten i Tredje riket
I den nazistiska propagandan talades om den nya gemenskapen, kampen, offret och viljan att underkasta sig ledarens vilja. Nazisterna ville avskaffa den individuella friheten. I stormtruppernas sånger ljöd det: "Vi spottar åt frihet...". Samhället räknades som allt, individen ensam var inte värt något. "Saken" står i centrum, inte hoppet om personliga fördelar. Högsta belöningen är att få underordna sig Führerns vilja och offra sig i kampen för den tyska nationen. Var och en som var beredd att offra sig och kämpa bar något stor och ärorikt inom sig, var ett redskap för nationens "historiska öde".
Denna offervilja framhävs också ofta i såväl romaner som i annan typ av litteratur från denna tid (Theo Benkert, Hanns Johst och Ernst Jünger är några exempel på samtida författare).
ANNONS
ANNONS
Ögonblicksbild från partidagarna i Nürnberg 1936.
Partidagarna i Nürnberg
Främst var det under de årliga partidagarna i Nürnberg som de nazistiska massceremonierna nådde sin höjdpunkt. Albert Speer var oftast den som designade dessa rituella skådespel.
Ceremonierna krävde vackert väder, så kallat "Führerväder". Men framförallt försökte man använda mörkret för att få den rätta stämningen. De nattliga marscherna inramades av en dramatisk belysning, en ljusorm. Fanborgarna blev då mer effektfulla och åskådarna mer lättpåverkade. Hitler sa själv att "på kvällen underordnar de sig lättare en starkare viljas dominerande inflytande". Det hände ofta att åskådare kom i sådan extas att de skrek och svimmade. Till och med kritiker till regimen blev så upptända att de skrek "Sieg Heil".
Triumph des Willens
Leni Riefenstahls mycket skickliga propagandafilm Triumph des Willens (Viljans triumf) återger nazisternas partidagar i Nürnberg 1934. Tittaren får följa Hitlers flygplan när det närmar sig Nürnberg. Man ser de medeltida kyrktornen och korsvirkeshusen. Musiken i bakgrunden börjar med Wagners Mästersångarna och övergår sedan till Horst-Wesselsången. Riefenstahl blandar klipp från Tysklands historia med samtida händelser från Tredje riket. Nazisternas blodsfana och marscherande SS-män saxas med romantiska medeltida miljöer (se hela filmen nedan). Riefenstahl har även gjort en propagandafilm om olympiaden i Berlin 1936.
Leni Riefenstahl sittandes bakom kameramannen under en inspelning.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad är "blodsbanéret" och vilken händelse är det kopplat till?
- Vad menas med "ledarprincipen" i Tredje riket?
- Hur användes mörker och belysning under de nazistiska ceremonierna?
- Vad var målet med nazisternas massceremonier och riter?
- Vilken roll spelade Albert Speer i de nazistiska massceremonierna?
- Vad är "Triumph des Willens" och vem har skapat den?
Fundera på:
- Hur tror du att musik och belysning påverkade människors upplevelser och reaktioner under dessa ceremonier?
- Hur kan ledarprincipen ha påverkat människors vilja att följa order, även om det handlade om oetiska eller omoraliska handlingar?
Ta reda på:
- Vilka psykologiska mekanismer kan ligga bakom människors vilja att följa en stark ledare, trots etiska och moraliska dilemman?
S LÄS MER: Nazismen i Tredje riket (artikelserie)
S LÄS MER: Nazityskland
S LÄS MER: Propaganda
M LÄS MER: Propagandans historia
S LÄS MER: NSDAP
S LÄS MER: Fascism och nazism
M PODCAST: Hitlers och nazisternas väg till makten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993
David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994
Horst von Maltitz, The Evolution of Hitler's Germany, New York, 1973
Den inre kretsen, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1992
Mot makten, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
En ödesdiger vision, (ingår i bokserien Tredje riket ),1994
Albert Speer, Inside the Third Reich, London, 1971
Bo Svensson och Brutus Östling (red), Terror och förhoppningar: vardag under nazismen och i dagens Västtyskland, del 1-2, , Stockholm, 1984
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
© 2026 SO-rummet.se
