Fördrivningen sker oftast med hot och våld för att tvinga den utsatta målgruppen att lämna sina hem och förflytta sig till en annan plats, antingen inom samma land eller till och med utomlands.
En mer extrem form av folkfördrivning är etnisk rensning, där en grupp systematiskt försöker tvinga bort en annan grupp från ett område. Det kan ske genom hot, våld, mord och massakrer. Dessutom brukar dessa åtgärder följas av försök att sudda ut spåren efter folkgruppen i området, till exempel genom att förstöra historiska monument, religiösa byggnader och gravplatser eller byta namn på platser som kan kopplas till den utdrivna gruppen. När våldet sker med avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp talar man istället om folkmord.
Folkmord anses vara den värsta typen av brott i modern tid. Begreppet genocide (engelskans ord för folkmord) myntades 1944 av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. Han satte ihop orden genos (grekiska för "folk, släkte eller stam") och -cide (från latinets ord för "dödande") för att beskriva ett nytt internationellt brott. Långt tidigare hade Lemkin som student läst om mordet på den tidigare osmanske ledaren Talaat Pascha i Berlin 1921 och rättegången mot hans mördare Soghomon Tehlirian. Lemkin såg en tydlig motsägelse: Tehlirian kunde ställas inför rätta för att ha dödat en person, men de som bar ansvar för massmord på en hel folkgrupp saknade länge en tydlig internationell brottsrubricering.(se det armeniska folkmordet 1915).
Under det pågående andra världskriget, när nazisterna genomförde Förintelsen mot Europas judar och även förföljde andra grupper, blev Lemkin mer än någonsin besluten att skapa en brottsrubricering för det som Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill kallade ”brottet utan namn”. Lemkin kämpade ihärdigt för att folkmord skulle erkännas som ett internationellt brott. Hans arbete bidrog till 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott.
I FN:s folkmordskonvention definieras folkmord så här:
[Artikel 2] I denna konvention innebär folkmord någon av följande handlingar med avsikt att, helt eller delvis, förinta en nationell, etnisk, ras- eller religiös grupp genom att:
- döda medlemmar ur gruppen;
- orsaka allvarlig kroppslig eller mental skada hos gruppens medlemmar;
- avsiktligt påverka gruppens levnadsförhållanden för att, helt eller delvis, orsaka dess fysiska förintande;
- påtvinga åtgärder avseende förhindrandet av födslar inom gruppen;
- tvångsförflyttning av gruppens barn till en annan grupp.
Lemkins definition var dock betydligt bredare än den som finns i dagens FN-konvention. Det har lett till mycket kritik och många förslag om att ändra eller förtydliga folkmordsbegreppet. Lemkin ville bland annat även inkludera kulturella, politiska och ekonomiska grupper bland målgrupperna. Ännu viktigare var hans tanke att folkmord inte bara behöver handla om dödande, utan också om att förstöra en grupps kultur, språk, samhällsliv och identitet.
Men när Lemkins förslag skulle göras praktiskt användbart i juridiken skalades en hel del bort, eftersom vissa delar ansågs svåra att använda i domstol. Den redan urvattnade versionen skalades därefter ner ännu mer i de politiska förhandlingar som följde inom FN när texten till konventionen diskuterades bland medlemsnationerna. Resultatet blev dagens FN-konvention. Konventionen har sedan dess fått mycket kritik eftersom den utelämnar vissa grupper, framförallt kulturella och politiska grupper. Kritiker menar också att den inte fångar hela den process av våld, förföljelse och förstörelse som ett folkmord ofta består av.
Skillnaden mellan folkfördrivning, etnisk rensning och folkmordFolkfördrivning betyder att människor tvingas lämna ett område där de lever. Etnisk rensning är mer systematisk och handlar om att försöka få bort en viss grupp från ett område, ofta genom hot, våld och förstörelse. Folkmord är ett juridiskt begrepp och handlar om handlingar som utförs med avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp. Begreppen kan överlappa varandra, men de betyder inte exakt samma sak.
|
S LÄS MER: Folkrätt – om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
S LÄS MER: Vad är folkrätt?
S LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
S LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
S LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen
S LÄS MER: FN:s historia – vägen till bildandet av FN
S LÄS MER: Suveränitetsprincipen och humanitär intervention
S LÄS MER: Humanitär intervention
S LÄS MER: Orsaker till krig
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
