S
Tagg
Massaker
Målning som föreställer en massaker på bulgarer i staden Batak av osmanska irreguljära kavalleristrupper 1876.

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det område som de lever i. Oftast handlar det om tillämpning (utförandet) av politiken hos en styrande regim eller en grupp i maktposition som vill bli av med en folkgrupp i ett visst geografiskt område. Det kan även handla om medveten förflyttning av olika folkgrupper för att uppnå en viss demografi (befolkningsfördelning) i ett land. Det senare kallas inom forskningen för ”social engineering”, d.v.s. en centralstyrd manipulering och omstrukturering av samhället.

ANNONS

ANNONS

Fördrivningen sker oftast med hot och våld för att tvinga den utsatta målgruppen att lämna sina hus och hem och förflytta sig till en annan plats, antingen inom samma land eller till och med utomlands.

En mer extrem form av folkfördrivning är etnisk rensning som är en systematisk utrensning av målgruppen som förutom fördrivning även kan omfatta dödande och massakrer. Dessutom brukar dessa åtgärder efterföljas av förstörelse och radering av folkgruppens närvaro i regionen i form av demolering av historiska monument och byggnader samt byte av namn som härleds till den utdrivna gruppen. När liknande dödande sker med avsikt att helt eller delvis utrota målgruppen pratar man istället om folkmord.

Folkmord anses vara den värsta typen av brott i modern tid. Begreppet genocide (engelskans ord för folkmord) myntades 1944 av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. Han satte ihop orden genos (grekiska för "familj, stam eller ras") och -cide (derivata från latinets cidium för "döda") för att beskriva ett helt nytt internationellt brott. Långt tidigare hade Lemkin som student läst nyheten om mordet på den osmanska storvisiren Talaat Pascha i Berlin (1921) och rättegången för hans mördare Soghomon Tehlirian. Lemkin insåg det paradoxala i situationen: ”Det är ett brott av Tehlirian att mörda en individ, men det är inget brott av hans förtryckare att ha mördat mer än en miljon människor (se det armeniska folkmordet 1915).” Nu under det pågående andra världskriget och utrotningen av judar och andra utsatta minoriteter i Europa (se Förintelsen) var Lemkin mer än någonsin besluten att skapa en brottsrubricering för det som Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill kallade för ”brottet utan namn.” Lemkin kämpade ihärdigt för ett internationellt antagande av hans nya begrepp som brottsrubricering, ett arbete som resulterade i 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott.

FN-konventionens definition av folkmord lyder enligt följande:

[Artikel 2] I denna konvention innebär folkmord någon av följande handlingar med avsikt att, helt eller delvis, förinta en nationell, etnisk, ras- eller religiös grupp genom att:

  • döda medlemmar ur gruppen;
  • orsaka allvarlig kroppslig eller mental skada hos gruppens medlemmar;
  • avsiktligt påverka gruppens levnadsförhållanden för att, helt eller delvis, orsaka dess fysiska förintande;
  • påtvinga åtgärder avseende förhindrandet av födslar inom gruppen;
  • tvångsförflyttning av gruppens barn till en annan grupp.

ANNONS

ANNONS

Lemkins definition var dock betydligt vidare än det som dagens FN-konvention anger, vilket har gett upphov till mycket kritik och många förslag om revidering och omdefiniering av folkmordsbegreppet. Lemkin ville bland annat även inkludera kulturella, politiska och ekonomiska grupper bland målgrupperna. Ännu viktigare var hans ansats om att folkmord inte bara behöver handla om dödande utan lika gärna om förintandet av en målgrupps kulturella och sociala identitet. Men när man började revidera Lemkins förslag för att göra det praktiskt tillämpningsbart så skalade man bort en hel del som vissa experter inte ansåg skulle gå att använda juridiskt. Den redan urvattnade versionen skalades därefter ner ännu mer i de politiska förhandlingar som följde inom FN när texten till konventionen diskuterades bland medlemsnationerna. Resultatet blev dagens FN-konvention. Konventionen har sedan dess fått mycket kritik eftersom den utelämnar vissa grupper (främst kulturella och politiska) och misslyckas med att fånga vidden av den komplexa process som ett folkmord ofta består av.

LÄS MER: Folkrätt - om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Vad är folkrätt?

LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen

LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

LÄS MER: Suveränitetsprincipen och humanitär intervention

LÄS MER: Humanitär intervention

LÄS MER: Orsaker till krig

ANNONS

Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst.

Med etnisk identitet menas i regel en mindre folkgrupp som hamnat inom ett lands gränser eller som bott där sedan lång tid tillbaka men inte fått bilda en egen stat (t.ex. kurder). Men det kan också röra sig om en befolkningsgrupp som bebott landet långt innan "majoritetsbefolkningen" kom dit.

 

FÖRFATTARE

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här nedan hittar du material som kan relateras till folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
25 februari 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Webbkurs om krigsbrott

av: Svenska Röda korset
Gymnasiet

Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.

+ Läs mer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Antisemitism - då och nu

av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

Digitalt undervisningsmaterial om antisemitism historiskt och idag. Utformat för elever i åk 7-9 och gymnasiet. Texter av ämnesövergripande karaktär samt lärarhandledning.

+ Läs mer

Poddserien: P3 Dokumentär om Förintelsen

av: Sveriges Radio (SR)
Högstadiet, Gymnasiet

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.

+ Läs mer

Vad är folkmord?

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial där elever får lära sig om, och jämföra, tre folkmord i tre olika delar av världen.

+ Läs mer

Förintelsen och andra världskriget

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

Förintelsen var en unik händelse men väcker frågor som är relevanta i alla tider. Kunskap om de steg som ledde fram till folkmord kan hjälpa oss att förstå varför demokrati är viktigt för att värna de mänskliga rättigheterna.

+ Läs mer

Artiklar om Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

M
Warszawagettot

Warszawagettot och judarnas uppror

av: Jan-Olof Fallström
2023-08-30

I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren...

+ Läs mer

S

Judarna och omvärlden under Förintelsen

av: Jan-Olof Fallström
2022-11-08

Den amerikanske pansargeneralen Patton var en av de mest hårdföra generalerna under andra världskriget. Han var absolut orädd och ibland rent av brutal. Men ett filmreportage från 1945 visar honom med tårarna strömmande längs kinderna. Hans trupper hade just befriat ett nazistiskt koncentrationsläger, och synerna där fick den krigsvana veteranen att gråta. Ja, han inte bara grät. General Eisenhowers nära medarbetare Omar Bradley skriver i sina memoarer att Patton gick bakom ett skjul och kräktes. Han som hade varit med i båda världskrigen...

+ Läs mer

M

I nazisternas dödsläger

av: Kaj Hildingson
2022-09-27

- Vi befann oss i en stor hall där det var varmt. Jag hade frusit i så många månader att jag knappt kunde minnas hur värme kändes. Jag kunde se varifrån värmen kom. Längst bort i hallen stod några enorma smältugnar. Mellan mig och ugnarna stod en likgiltig grupp utsvultna fångar. [...] Jag kunde se de kriminella fångarna som stod vid smältugnarnas öppningar och kastade fångarna i elden. De var praktiskt taget döda, de kunde inte kämpa emot det minsta. Nazisterna brydde sig inte om att skicka dem till gaskamrarna innan de kremerades. De lät kasta in dem i ugnarna levande, och fångarna dog genast i den intensiva hettan där...

+ Läs mer

S

Vad är folkrätt?

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar om hur krig får föras. Den reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra, men sedan andra världskrigets slut har mänskliga rättigheter blivit en viktig del av folkrätten. Som namnet antyder så består folkrätten av lagar som reglerar relationerna mellan folk, till skillnad från inomstatliga lagar som enbart gäller för en stats medborgare...

+ Läs mer

S

Orsaker till krig

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-14

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...

+ Läs mer

M

Kosovokriget

av: Kaj Hildingson
2022-05-09

I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...

+ Läs mer

Länkar om Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS