M
Tagg
Finska soldater
Finländska soldater i snödräkter.

Finska vinterkriget

I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins förslag var att skydda Leningrad (Sankt Petersburg) vid ett eventuellt anfall från Tyskland. Den finska regeringen avvisade dock de ryska kraven.

Finska vinterkriget startade den 30 november 1939 då Röda armén gick till anfall mot Finland.

Stalin hade räknat med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla finska skogarna. De finska trupperna bjöd på ett hårdnackat motstånd och ryssarna slogs tillbaka med stora förluster. Men naturligtvis kunde inte de finska soldaterna i längden stå emot Sovjetunionens överlägsna militära resurser.

ANNONS

Vid fredsslutet den 13 mars 1940 fick Finland lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt året innan. Men Finlands självständighet var ändå räddad.Kampen mot Sovjetunionen återupptogs senare i det s.k. fortsättningskriget som påbörjades i juni 1941 i samband med operation Barbarossa, den tyska invasionen av Sovjetunionen.

S  Fördjupning

Finska vinterkriget började den 30 november 1939 med att Sovjetunionen bombade Helsingfors och avslutades den 12 mars 1940 med freden i Moskva. Krisen mellan Sovjetunionen och Finland aktualiserades i och med att Molotov-Ribbentrop-pakten slöts mellan Sovjetunionen och Tyskland sommaren 1939 och skulle i hög grad beröra Sverige.

Hade Sovjetunionen av Tyskland givits "rätten" till både de baltiska staterna och Finland? Under de förhandlingar som inleddes mellan Sovjetunionen och Finland hösten 1939 trodde många att Finland inte på allvar riskerade ett krig. I Sverige pågick inom regering och riksdag och i pressen en debatt om vilken hållning landet skulle inta. Den grundläggande frågan var om Sverige skulle föra en "nordisk" politik, som innebar stöd till Finland och skydd för Åland, eller om man skulle gå försiktigare fram och främst se till de egna intressena. I regeringen kom de två socialdemokraterna, utrikesminister Rickard Sandler och finansminister Ernst Wigforss, att företräda två oförenliga ståndpunkter. Sandler ville gå på den nordiska linjen medan Wigforss reagerade mot vad han ansåg kunde äventyra de svenska intressena.

Vid krigsutbrottet uppkom frågan om Sverige skulle förklara sig neutralt eller inte. Knappast någon ansvarig ansåg att landet direkt skulle ingripa på Finlands sida men inte heller att neutralitet skulle deklareras. Istället förklarade statsministern (Per Albin Hansson) att Sverige skulle vara "icke krigförande". Sandler begärde att få avgå - hans aktivistiska politik saknade tillräcklig förankring - och en samlingsregering bildades.

Svenska frivilligkåren

Svenska frivilligkåren är ett samlingsnamn för den organisation som bestod av drygt 8 000 svenska och över 700 norska frivilliga som deltog i det finska vinterkriget 1939-1940. I februari 1940 kom en vädjan från den finska regeringen om hjälp från Sverige med reguljära förband. Sverige hade dittills sänt vapen, materiel och livsmedel men stått emot den starka opinion som önskade mera omfattande insatser. Regeringen sa dock nej till truppsändningar men underlättade för de frivilliga insatser som börjat redan vid krigsutbrottet. Svenska officerare fick ansluta sig till frivilligkåren och kunde dessutom propagera för denna bland de inkallade.

Frågan om svensk trupp skulle sändas till Finland eller inte och villkoren för de frivilliga ledde till en häftig debatt i Sverige 1939-1940 liksom 1918. Slagordet "Finlands sak är vår" användes av aktivisterna för att tvinga regeringen till handling, men där fanns starka återhållande krafter. Regeringens inställning bestämdes dels av en önskan om att Sverige skulle hållas utanför kriget, dels av synen på Finland. Minnena från inbördeskriget fanns kvar, vilket bidrog till att göra många skeptiska till alltför omfattande insatser.

 

LÄS MER: Finska vinterkriget

LÄS MER: Finska vinterkriget - Davids kamp mot Goliat

LÄS MER: Finland under andra världskriget: Vinterkriget
 

Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
H.P. Willmott m.fl., Andra världskriget, Bonnier Fakta, 2012
Torsten Bengtsson, Sverige under andra världskriget, Liber, 2012


FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som handlar om det finska vinterkriget.

Uppdaterad: 9 november 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Finska vinterkriget

Bildningsbyrån (2022)

av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
Gymnasiet

En radioserie om människor som tänkte något annat än sin samtid och vars tankar har levt vidare in i vår nutid. Möt människor som gått mot strömmen och förändrat vår tid.

+ Läs mer

Artiklar om Finska vinterkriget

S

Finska vinterkriget - Davids kamp mot Goliat

av: Carl-Henrik Larsson
2023-01-11

I november 1939 anfölls det på papperet militärt underlägsna Finland av jätten Sovjetunionen. Det som Stalin hade räknat med skulle bli en lätt seger, visade sig istället bli en utdragen kamp med enorm manspillan för Röda arméns del. Vi ska här följa de finska soldaternas beslutsamma kamp mot den ryska björnen i snö och kyla...

+ Läs mer

M

Östersjön - fredens hav?

av: Lars Hildingson
2022-03-03

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sverige och andra världskriget, del 1: Finland, Danmark och Norge invaderas

av: Lars Hammarén
2019-06-02

Redan under andra världskrigets inledande fas tvingades Sverige gå en svår balansgång för att behålla sin neutralitet. Den 30 november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen, och den 9 april 1940 attackerades både Danmark och Norge av den tyska krigsmakten. Kriget befann sig precis utanför Sveriges gränser...

+ Läs mer

M

Finland under andra världskriget: Vinterkriget

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01

"Finlands sak är vår." Det var årets slagord 1939. Sovjetunionen hade ställt krav på finländskt territorium. Läget var allvarligt. De nordiska statsöverhuvudena samlades tillsammans med utrikesministrarna i Stockholm...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Finska vinterkriget

av: Carsten Ryytty
2014-03-10

Den 30 november 1939 anföll ryska trupper Finland utan krigsförklaring. ”Om några dagar är vi i Helsingfors, meddelade den ryska radion segervisst.” Men så lätt skulle det inte bli för Stalins soldater när de mötte de finska soldaterna...

+ Läs mer

Podcast om Finska vinterkriget

SO-rummet podcast icon
M

Finlands historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-11-27

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands historia.

+ Läs mer

Länkar om Finska vinterkriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS