© 2026 SO-rummet.se
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen att Finland skulle lämna ifrån sig delar av Karelska näset och avstå några öar i Finska viken. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins krav var att skydda Leningrad (Sankt Petersburg) vid ett eventuellt anfall från Tyskland.
Den finska regeringen avvisade de sovjetiska kraven. Finska vinterkriget startade den 30 november 1939 då Röda armén gick till anfall mot Finland.
Stalin hade räknat med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla finska skogarna. De finländska trupperna bjöd på ett hårdnackat motstånd och de sovjetiska styrkorna slogs tillbaka med stora förluster.
Vinterkriget har ibland beskrivits som en kamp mellan David och Goliat. Finland var mycket mindre än Sovjetunionen och hade färre soldater, vapen och flygplan. Ändå lyckades de finländska soldaterna bromsa Röda armén länge genom att utnyttja snön, kylan, skogarna och sin lokalkännedom. De rörde sig ofta snabbt på skidor och kunde överraska sovjetiska förband som var bundna till vägarna. Men i längden kunde de finländska soldaterna inte stå emot Sovjetunionens överlägsna militära resurser.
Vid freden i mars 1940 fick Finland lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt året innan. Men Finlands självständighet var ändå räddad.
Kriget mellan Finland och Sovjetunionen fortsatte senare i det så kallade fortsättningskriget, som började i juni 1941 i samband med operation Barbarossa, Tysklands invasion av Sovjetunionen.
David mot Goliat i vinterkrigetNär Sovjetunionen anföll Finland i november 1939 var styrkeförhållandena mycket ojämna. Finland kunde inledningsvis sätta in omkring 275 000 soldater, medan den sovjetiska anfallsstyrkan omfattade omkring 500 000 man och senare förstärktes ytterligare. Sovjetunionen hade dessutom ett stort övertag i stridsvagnar, artilleri och flyg. Ändå lyckades Finland hålla stånd i mer än tre månader. En viktig förklaring var terrängen och sättet finländarna stred på. I stora delar av Finland fanns täta skogar, djup snö och få vägar. Sovjetiska förband med stridsvagnar, lastbilar och tung utrustning blev därför ofta bundna till vägarna. Finländska soldater kunde däremot röra sig snabbt på skidor genom skogarna, slå till mot en kolonn och sedan försvinna igen. Här blev den så kallade mottitaktiken berömd. Finländarna försökte skära av långa sovjetiska kolonner och dela upp dem i mindre, isolerade grupper. Ordet motti användes egentligen inom skogsbruket om en mängd ved. Under kriget började det användas om fientliga förband som hade blivit instängda som i en säck. När de väl var avskurna kunde de angripas en del i taget. Men vinterkriget var ingen enkel finländsk seger. Sovjetunionen lärde sig av sina misstag, förändrade sin taktik och satte in nya styrkor. I februari 1940 bröt Röda armén igenom de finländska försvarslinjerna på Karelska näset. Finland tvingades därför sluta fred och lämna stora områden till Sovjetunionen. Trots detta hade landet lyckats med det viktigaste. Finland blev inte ockuperat och kunde fortsätta som en självständig stat. |
Finska vinterkriget började den 30 november 1939 med att Sovjetunionen bombade Helsingfors och anföll Finland. Fredsavtalet i Moskva undertecknades den 12 mars 1940, och striderna upphörde den 13 mars. Krisen mellan Sovjetunionen och Finland aktualiserades i och med att Molotov-Ribbentrop-pakten slöts mellan Sovjetunionen och Tyskland sommaren 1939 och skulle i hög grad beröra Sverige.
Hade Tyskland genom Molotov-Ribbentrop-pakten i praktiken gett Sovjetunionen fria händer i de baltiska staterna och Finland? Under de förhandlingar som inleddes mellan Sovjetunionen och Finland hösten 1939 trodde många att Finland inte på allvar riskerade ett krig. I Sverige pågick inom regering och riksdag och i pressen en debatt om vilken hållning landet skulle inta. Den grundläggande frågan var om Sverige skulle föra en "nordisk" politik, som innebar stöd till Finland och skydd för Åland, eller om man skulle gå försiktigare fram och främst se till de egna intressena. I regeringen kom de två socialdemokraterna, utrikesminister Rickard Sandler och finansminister Ernst Wigforss, att företräda två oförenliga ståndpunkter. Sandler ville gå på den nordiska linjen medan Wigforss reagerade mot vad han ansåg kunde äventyra de svenska intressena.
Vid krigsutbrottet uppkom frågan om Sverige skulle förklara sig neutralt eller inte. Knappast någon ansvarig ansåg att landet direkt skulle ingripa på Finlands sida, men många ville inte heller att Sverige skulle förklara sig neutralt. Istället förklarade statsministern (Per Albin Hansson) att Sverige skulle vara "icke krigförande". Sandler begärde att få avgå – hans aktivistiska politik saknade tillräcklig förankring – och en samlingsregering bildades.
Svenska frivilligkåren är ett samlingsnamn för den organisation som bestod av drygt 8 000 svenska och över 700 norska frivilliga som deltog i det finska vinterkriget 1939-1940. I februari 1940 kom en vädjan från den finska regeringen om hjälp från Sverige med reguljära förband. Sverige hade dittills sänt vapen, materiel och livsmedel, men stått emot den starka opinion som önskade mer omfattande insatser. Regeringen sa dock nej till truppsändningar men underlättade för de frivilliga insatser som börjat redan vid krigsutbrottet. Svenska officerare fick ansluta sig till frivilligkåren och kunde dessutom propagera för denna bland de inkallade.
Frågan om svensk trupp skulle sändas till Finland eller inte, liksom villkoren för de frivilliga, ledde till en häftig debatt i Sverige 1939-1940, precis som under finska inbördeskriget 1918. Slagordet "Finlands sak är vår" användes av aktivisterna för att tvinga regeringen till handling, men där fanns starka återhållande krafter. Regeringens inställning bestämdes dels av en önskan om att Sverige skulle hållas utanför kriget, dels av synen på Finland. Minnena från inbördeskriget fanns kvar, vilket bidrog till att göra många skeptiska till alltför omfattande insatser.
Över en halv miljon molotovcocktails tillverkadesNär vinterkriget började hade Finland alldeles för få effektiva pansarvärnsvapen för att möta Sovjetunionens många stridsvagnar. Därför fick soldaterna använda enklare lösningar. Ett av de mest kända vapnen blev den så kallade molotovcocktailen, en glasflaska fylld med brännbar vätska som kunde kastas mot en stridsvagn. Liknande brandflaskor hade använts tidigare, men det var under vinterkriget som namnet molotovcocktail blev känt. Det syftade hånfullt på Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov. Finländarna nöjde sig inte med att tillverka några enstaka flaskor ute vid fronten. Produktionen sattes igång i stor skala vid Alkos fabrik i Rajamäki. Under vinterkriget fylldes där 542 194 brandflaskor. Flaskorna försågs med särskilda tändanordningar och skickades ut till trupperna. För en soldat krävdes stort mod för att använda vapnet, eftersom han måste komma så nära en fientlig stridsvagn att han kunde träffa den med flaskan. Molotovcocktailen blev senare känd över hela världen. |
M LÄS MER: Finska vinterkriget
S LÄS MER: Finska vinterkriget – Davids kamp mot Goliat
M LÄS MER: Finland under andra världskriget: Vinterkriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
H.P. Willmott m.fl., Andra världskriget, Bonnier Fakta, 2012
Torsten Bengtsson, Sverige under andra världskriget, Liber, 2012
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/molotovcocktail
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som handlar om det finska vinterkriget.
© 2026 SO-rummet.se
En radioserie om människor som tänkte något annat än sin samtid och vars tankar har levt vidare in i vår nutid. Möt människor som gått mot strömmen och förändrat vår tid.
Lästid 14 minuter
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Lästid 14 minuter
I november 1939 anfölls det på papperet militärt underlägsna Finland av jätten Sovjetunionen. Det som Stalin hade räknat med skulle bli en lätt seger, visade sig istället bli en utdragen kamp med enorm manspillan för Röda arméns del. Vi ska här följa de finska soldaternas beslutsamma kamp mot den ryska björnen i snö och kyla...
Lästid 12 minuter
Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...
Lästid 13 minuter
Redan under andra världskrigets inledande fas tvingades Sverige gå en svår balansgång för att behålla sin neutralitet. Den 30 november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen, och den 9 april 1940 attackerades både Danmark och Norge av den tyska krigsmakten. Kriget befann sig precis utanför Sveriges gränser...
Lästid 3 minuter
"Finlands sak är vår." Det var årets slagord 1939. Sovjetunionen hade ställt krav på finländskt territorium. Läget var allvarligt. De nordiska statsöverhuvudena samlades tillsammans med utrikesministrarna i Stockholm...
Lästid 6 minuter
Den 30 november 1939 anföll ryska trupper Finland utan krigsförklaring. ”Om några dagar är vi i Helsingfors, meddelade den ryska radion segervisst.” Men så lätt skulle det inte bli för Stalins soldater när de mötte de finska soldaterna...
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands historia.
Faktafilm (6:52 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om det finska vinterkriget och Sveriges hjälp till Finland.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Suomussalmi under det finska vinterkriget.Sovjetiska Röda armén fick en snubblande start i finska vinterkriget. En otroligt optimistisk anfallsplan gick om intet när sovjetiska soldater för en gångs skull fick smaka på sin egen medicin – den brända jordens taktik...
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om svenska hjälpen till Finland under vinterkriget. När Finland anfölls av Sovjetunionen 1939 bistod Sverige sin östra granne med både ett antal stridsflygplan och ett frivilligt flygförband – F 19. Flottiljen kom att operera i norra Finland med fem B 4 Hawker Hart och tolv J 8 Gloster Gladiator, fördelade på en bomb- och en jaktdivision. Här visar vi ett antal foton ur Flygvapenmuseums samlingar...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om den finska överbefälhavaren Gustaf Mannerheim. Han relegerades från skolan för att ha pangat glasrutor. Han sparkades ur kadettskolan för att han skolkade och luntade. Gustaf Mannerheim var en mobbare och en värsting. Mot alla odds blev han soldat och general, marskalk och president. Och framför allt, krigshjälte...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om början på finska vinterkriget. "Det är krig nu, ryssarna anfaller så nu ska ni hastigt och lustigt skynda er hem." Lärarinnans ord den 30 november 1939 minns Haga Liljeberg som i går. Hon var nio år och gick i andra klassen i Vallgårds svenska folkskola när bomberna började falla. 91 dog och flera hundra skadades..
Avsnitt (78 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om svenska frivilliga i finska vinterkriget. Vad får 8000 svenskar att frivilligt lämna freden i Sverige för att försvara Finland med livet som insats? När Ryssland i slutet av november 1939 anfaller Finland startar det finska vinterkriget. Sverige ställer sig helhjärtat bakom Finland...
Artikel i Läkartidningen där du kan läsa om när Sveriges sak var vård. Den 30 november 1939 gick ryskt infanteri över den finska gränsen samtidigt som Helsingfors och andra städer utsattes för bombanfall. Röda armén kunde mobilisera nästan 1 miljon man till kriget. Finland ägde endast en tredjedel av denna styrka och saknade nästan helt stridsvagnar och flygvapen...
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om finska vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen vintern 1939-1940. Kriget hade sin huvudsakliga bakgrund i det hot Nazityskland representerade för Sovjetunionen; redan 1938 inleddes sovjetiska sonderingar som syftade till att trygga gränsen mot Finland, vilken löpte endast några mil från Leningrad...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Finlandsrörelsen under vinterkriget. På drygt ett år samlade svenskarna in 490 miljoner kronor – mer än den finländska statsbudgeten – till grannlandet...
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om det finska vinterkriget. Det var Finlands hjältebragd men en stor tragedi för Sovjetunionen. Vetenskapsradion Historia reser till Suomussalmi och den ikoniska Raatevägen där en hel division ur Röda Armén förintades av de finska skidåkande soldaterna...
Artikel i tidningen Expressen om det finska vinterkriget. En vecka, sa Stalin. Längre fick det inte ta för Sovjet att krossa Finland. Men diktatorn hade fel. I 40 graders kyla och meterdjup snö lyckas finländarna stå emot världens då största krigsmakt i 105 dagar. Segern blir dyr för ryssarna. Mer än en halv miljon av Röda arméns soldater mister livet eller skadas. Sverige kastas in i en kris. Vårt broderfolk blöder, och statsministern vägrar skicka svensk trupp. I stället tar sig modiga och frivilliga svenskar över Östersjön och krigar med finländarna mot övermakten. 8 260 svenskar deltar i striderna...
Genomgång (2:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om de finska krigsbarnen som kom till Sverige under andra världskriget.
Genomgång (11:42 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om bakgrunden och andra världskrigets händelseförlopp. Denna genomgång innehåller händelser precis innan kriget bryter ut och ett urval händelser fram till 1941. Innehåller bla annekteringen av Österrike, Blixtkrig, Blitzen, Operation Barbarossa och Pearl Harbor.
Genomgång (14:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om Sverige under andra världskriget. Här berörs bl.a. Sveriges neutralitet, finska vinterkriget, beredskapen i Sverige, midsommarkrisen 1941, Sveriges handel med Tyskland, Sveriges roll i Förintelsen samt Raoul Wallenberg.
Artikel i tidningen Populär Historia där Pertti Kavén berättar om de finska krigsbarnen som kom till Sverige i samband med det finska vinterkriget och fortsättningskriget. 80 000 finska barn hamnade under andra världskriget hos fosterfamiljer i Sverige. När freden slöts uppstod stridigheter om var barnen egentligen hörde hemma. Historikern Pertti Kavén, själv krigsbarn, berättar om ett politiskt misstag...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Fortsättningskriget var en förlängning på det finska vinterkriget och Finlands kamp mot...
De finska krigsbarnen var finländska barn som under andra världskriget tillbringade kortare eller...
Den 23 augusti 1939 kom nyheten om att en icke-angreppspakt ingåtts mellan de båda fienderna...
