S
Tagg
Koncentrationsläger
Del av Auschwitz.

Koncentrationsläger och förintelseläger

klocka
Lästid 6 minuter

Koncentrationsläger och förintelseläger förknippas i våra dagar mest med Förintelsen under andra världskriget.

Koncentrationsläger för inspärrning och förtryck

Begreppet koncentrationsläger brukar beteckna inhägnade läger där människor hålls inspärrade, oftast under mycket hårda förhållanden. Fångarna tillhör för det mesta en viss grupp som den styrande regimen har pekat ut som fiender eller ett hot. De utpekade samlas och spärras in på samma plats, därav namnet koncentrationsläger.

ANNONS

Även om vi idag mest förknippar koncentrationsläger med nazisternas folkmord på Europas judar och andra utsatta folkgrupper och minoriteter under andra världskriget så har flera regimer använt sig av liknande läger tidigare, bland annat USA:s regering mot landets ursprungsbefolkning samt Storbritannien under andra boerkriget i Sydafrika 1899-1902. 

I sin bok, Från Persien i stiltje och storm (Stockholm: Dahlberg, 1918), beskrev svensken Gustaf Hjalmar Pravitz hur han under sin resa genom Osmanska riket (1917) hade mött armenier i ett ”koncentrationsläger” (se armeniska folkmordet).

Nazitysklands omfattande lägersystem

Det första koncentrationslägret i Tyskland inrättades strax utanför staden Dachau, två mil nordväst om München i Bayern. Detta koncentrationsläger togs i bruk efter nazisternas makttillträde 1933 och var avsett för politiska fångar. Dachau blev en förebild för nazisternas koncentrationslägersystem och följdes snart av många fler koncentrationsläger i Nazityskland, och senare under andra världskriget i några av de ockuperade länderna.

I nazisternas koncentrationsläger tvingades fångarna ofta att utföra tvångsarbete och leva under extremt hårda och omänskliga förhållanden. 

Förintelseläger byggda för massmord

Under andra världskriget gick den nazistiska regimen ännu längre och skapade särskilda förintelseläger (eller utrotningsläger), vars främsta syfte var att systematiskt mörda judar. De flesta av dem byggdes direkt för massmord och hade inte varit koncentrationsläger från början. Auschwitz var däremot ett lägerkomplex med flera funktioner: där fanns både koncentrationsläger och tvångsarbetsläger samt förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

Skillnaden mellan lägertyperna är viktig:

  • I koncentrationslägren spärrades människor in och utnyttjades som tvångsarbetare. Där dog hundratusentals fångar av bland annat svält, sjukdomar, våld, avrättningar och utmattande arbete.
     
  • I förintelselägren var det främsta syftet massmord, och de flesta människor som fördes dit dödades kort efter ankomsten.

Förintelselägren anlades nära järnvägar så att nazisterna kunde deportera stora grupper av människor dit. Nazisterna använde gas, framförallt i gaskammare, för att genomföra massmorden. Offrens kroppar begravdes i massgravar eller brändes i stora gropar och krematorier. Förintelselägret Treblinka II, nordost om Warszawa, var ett sådant läger. Det togs i bruk i juli 1942 med det särskilda syftet att mörda judar.

Vid förintelselägren mördades de flesta som hade förts dit kort efter ankomsten. I Auschwitz-Birkenau valde nazisterna ut en del människor till tvångsarbete, medan många andra skickades direkt till gaskamrarna. De som mördades omedelbart registrerades inte som fångar.

I vissa koncentrationsläger utsatte nazisterna även fångar för medicinska experiment. Försöken kunde bland annat gå ut på att testa kroppens motstånd mot kyla för att få kunskap som kunde hjälpa tyska soldater, sjömän och piloter. Andra grymma ingrepp och tester ledde i många fall till en plågsam död eller bestående skador hos de människor som utsattes.

ANNONS

ANNONS

Lägersystemet var en del av Förintelsen

Förintelsen genomfördes inte bara i läger. Nazisterna och deras medhjälpare mördade även judar genom masskjutningar, tvångsarbete, svält och dödsmarscher. De förföljde och mördade dessutom andra grupper, bland annat romer, personer med funktionsnedsättningar, sovjetiska krigsfångar och politiska motståndare. Lägersystemet var en del av en större organiserad förföljelse och ett massmord som omfattade stora delar av Europa.
 

Fångarna fick ett nummer tatuerat på handleden

Auschwitz var det enda nazistiska lägerkomplex där fångnummer tatuerades permanent på fångarnas kroppar. Lägerledningen delade ut över 400 000 fångnummer. De människor som registrerades som fångar och valdes ut till arbete fick vanligtvis numret tatuerat, oftast på vänster underarm. De som skickades direkt till gaskamrarna registrerades inte och fick varken fångnummer eller tatuering.

De första som tatuerades var sovjetiska krigsfångar hösten 1941. Systemet utvidgades senare till andra fånggrupper. Fångarna tilltalades ofta med sitt nummer istället för sitt namn, vilket var en del av lägrens avhumanisering – försöken att beröva människorna deras identitet och människovärde. Idag kan numren hjälpa forskare och anhöriga att identifiera enskilda fångar och ta reda på vad som hände med dem.
 


M  LÄS MER: Förintelsen

S  LÄS MER: Antisemitismen och Förintelsen (artikelserie)

M  LÄS MER: Auschwitz

M  LÄS MER: I nazisternas dödsläger

S  LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


FÖRFATTARE

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här nedan hittar du material som kan relateras till koncentrationsläger och förintelseläger.

Uppdaterad: 2 oktober 2026
Publicerad:
24 februari 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Koncentrationsläger och förintelseläger

Berätta för framtiden

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

En filmserie om Förintelsen för undervisning på högstadiet, gymnasiet och i vuxenutbildning.

+ Läs mer

Spelar det någon roll vad vi minns om Vita bussarna?

av: Statens historiska museer
Högstadiet, Gymnasiet

Vita bussarna lyfts ofta fram som en symbol för svensk humanitet – men hur har räddningsaktionen förståtts och varför spelar det roll idag? Här får elever arbeta undersökande med en av andra världskrigets mest uppmärksammade insatser.

+ Läs mer

Om detta må ni berätta

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.

+ Läs mer

Förintelsen och andra världskriget

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

Förintelsen var en unik händelse men väcker frågor som är relevanta i alla tider. Kunskap om de steg som ledde fram till folkmord kan hjälpa oss att förstå varför demokrati är viktigt för att värna de mänskliga rättigheterna.

+ Läs mer

Eternal Echoes

av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
Högstadiet, Gymnasiet

Ett flerspråkigt digitalt utbildningsmaterial om Förintelsen. Framtaget för högstadiet och gymnasiet men kan med fördel även användas för vuxenutbildning.

+ Läs mer

Romer under Förintelsen

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades under Förintelsen. De föll offer för rasistisk förföljelse av tyska nazister och deras fascistiska allierade. Men detta folkmord är till stora delar fortfarande okänt.

+ Läs mer

Artiklar om Koncentrationsläger och förintelseläger

M

I nazisternas dödsläger

av: Kaj Hildingson
2022-09-27
klocka Lästid 16 minuter

- Vi befann oss i en stor hall där det var varmt. Jag hade frusit i så många månader att jag knappt kunde minnas hur värme kändes. Jag kunde se varifrån värmen kom. Längst bort i hallen stod några enorma smältugnar. Mellan mig och ugnarna stod en likgiltig grupp utsvultna fångar. [...] Jag kunde se de kriminella fångarna som stod vid smältugnarnas öppningar och kastade fångarna i elden. De var praktiskt taget döda, de kunde inte kämpa emot det minsta. Nazisterna brydde sig inte om att skicka dem till gaskamrarna innan de kremerades. De lät kasta in dem i ugnarna levande, och fångarna dog genast i den intensiva hettan där...

+ Läs mer

M

Vita bussarna

av: Folke Schimanski
2019-10-27
klocka Lästid 14 minuter

Under andra världskrigets sista månader räddades mirakulöst nog cirka 15 000 fångar från nazisternas koncentrationsläger. Det skedde med de så kallade Vita bussarna, som var en samnordisk aktion under svensk ledning. Omkring hälften av de som befriades var danska och norska fångar. De övriga bestod av en rad olika nationaliteter, en grupp danska judar samt svensk-tyska kvinnor och deras barn...

+ Läs mer

M

Upptakten till den slutgiltiga lösningen

av: Magnus Västerbro
2018-04-09
klocka Lästid 10 minuter

Nazisternas planerade utrotning av Europas judar inleddes på allvar sensommaren 1941 efter att den tyska krigsmakten invaderat Sovjetunionen. I den här artikeln berättar Magnus Västerbro om hur det gick till när ”den slutgiltiga lösningen” på det så kallade judiska problemet omsattes i praktiken.

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Europas judar mellan 1920-1945

av: Per G Andreen
2018-02-21
klocka Lästid 9 minuter

På 1920- och 1930-talen var judarna alltjämt accepterade i det demokratiska och ännu ganska välmående Västeuropa, även i det fascistiska Italien. Någon vilja att ta itu med judefrågan som ett internationellt problem fanns inte. Ännu långt fram på 1930-talet hade de tyska judarna kunnat räddas...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Porträtt

Hitlers medarbetare: Reinhard Heydrich

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-27
klocka Lästid 9 minuter

Reinhard Heydrich var en av Hitlers mest trogna medarbetare. Han gjorde en snabb karriär inom SS och var en Förintelsens viktigaste organisatörer. Från 1941 fram till sin död 1942 ansvarade Heydrich för alla ärenden som gällde internering, deportation och förintelse av judar...

+ Läs mer

L
Anne i sin skolbänk.

Anne Frank och hennes dagbok

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-02-27
klocka Lästid 16 minuter

Den kanske mest kända flickan från tiden kring andra världskriget var tysk, men hade flytt med sin familj till Nederländerna. Hon var av judisk härkomst och hette Anne Frank. Familjen Frank höll sig gömda i sitt hus i Amsterdam efter att tyskarna ockuperat landet och judeförföljelserna började. Anne skrev hela tiden i sin dagbok, ända tills hon togs av Gestapo i augusti 1944...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Judar förs i väg för transport till Auschwitz.

Judeförföljelserna och Förintelsen

av: Carsten Ryytty
2015-02-11
klocka Lästid 15 minuter

Förintelsen är det svenska namnet på de tyska nazisternas utrotning av drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor under åren 1933-1945. På engelska kallas förintelsen Holocaust, som betyder brännoffer. Det hebreiska namnet är Shoah, som betyder katastrof. Men judeförföljelser har också ägt rum tidigare i historien...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Auschwiz entré

Förintelsen, del 3: Nazisternas koncentrations- och utrotningsläger

av: Per Höjeberg
2014-11-14
klocka Lästid 16 minuter

Redan 1933 öppnade nazisterna sitt första koncentrationsläger i Dachau utanför München. Med tiden skulle det bli åtskilligt fler. Här sattes till att börja med nazismens politiska motståndare. Sedan det politiska motståndet var knäckt i Tyskland stod andra grupper på tur att interneras...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Soldater som siktar på judiska män, kvinnor och barn. De kommer i nästa ögonblick avfyra sina gevär.

Förintelsen, del 1: Ett enormt problemkomplex

av: Per Höjeberg
2014-10-02
klocka Lästid 19 minuter

Förintelsen är ett jättelikt problemkomplex, som inte enbart låter sig förklaras ur en historisk synvinkel. Den är naturligtvis i första hand en del av den tyska historien, men växer snart till ett allmängiltigt psykologiskt och existentiellt problem. Hur var detta möjligt?

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Ett hög med dödskallar i en monter.

Folkrätt – om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

av: Svenska FN-förbundet
2014-03-02
klocka Lästid 4 minuter

Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet folkrätt som svarar på frågorna.

+ Läs mer

Länkar om Koncentrationsläger och förintelseläger

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS