Förintelsen, del 1: Ett enormt problemkomplex


Avrättning av judar (här kvinnor och barn) i närheten av Ivangorod i Ukraina 1942. Avrättningarna utfördes av mobila s.k. insatsgrupper (Einsatzgruppen). Det här fotot postades från östfronten till Tyskland och beslagtogs på ett postkontor i Warszawa av en medlem ur den polska motståndsrörelsen i syfte att samla bevis mot nazisternas folkmord. Om du klickar på länken ovan kan du läsa mer om fotot.
Hur kunde Förintelsen inträffa?
Hur var detta möjligt? Hur kunde SS-anställda och andra som deltog i detta smutsiga arbete förmå sig själva att göra det? Varför satte inte deras psykiska och känslomässiga spärrar stopp för detta?
Förintelsen ställer många frågor om människans natur och gränserna för hennes handlande. Den ställer också frågor om mänskligt ansvar och etiska gränser.
Vi kan gott säga att världen inte var sig lik efter detta massmord på miljontals judar, romer, slaver, homosexuella och politiska fångar.
En grundläggande fråga är om tragedier av detta slag överhuvudtaget går att återge och beskriva, om det är möjligt att greppa den grymhet och förnedring som ägde rum.
Som historiker måste vi ändå försöka få svar på frågorna:
ANNONS
ANNONS
- Varför inträffade Förintelsen?
- Vad kunde ha gjorts för att stoppa katastrofen och varför gjordes inte det?
- Vilka ska ställas till svars? Har alla tyskar en kollektiv skuld ? Den enskilde individens ansvar.
- Vilken roll spelade den tyska nationalismen?
- Var Förintelsen en medveten plan från Hitlers sida eller något som växte fram steg för steg, när nazisterna fick ett allt starka grepp om Tyskland?
- Kan den här typen av händelser upprepas?
- Vad är det som styr en människas handlande?
- Är människan kapabel att göra vad som helst?
- Vad är en människa?
- Har människovärdet gränser?
- Vad ska/bör styra en människas handlande?
- Hur skapas och upprätthålls en etisk medvetenhet hos människan?
- Vem sätter upp etiska gränser?
- Vad är etiskt försvarbart?
- Har människan full kontroll över sitt handlande?
- Kan människan ställas till svars för sitt handlande och inför vem/vad?
- Vad finns det för samband mellan antisemitismen och den europeiska nationalismen?
Etiska aspekter på förintelsen
Innan Förintelsen hade etiken som mål att sätta gränser för det mänskliga handlandet och reglera hennes förhållande till sina medmänniskor och naturen i övrigt. Förintelsen ställer därför ett antal frågor till oss som har med mänsklighetens etiska sökande att göra - det religiösa såväl som det icke religiösa.
- Har det mänskliga handlandet några gränser eller ska människan göra allt det hon är fysiskt och psykiskt kapabel att utföra?
- Vad/vem ska sätta upp de etiska gränserna? Vem ska upprätthålla den mänskliga etiken? Var ska etiken ha sin grund och vad ska den styras av för principer?
- Vem ska ta ansvaret då det misslyckas?
- Har människan en naturlig förmåga till empati och medkänsla, eller är det något som sitter ytligt och inlärt?
- När förmågan till medkänsla brister, vad beror det då på?
- Var Förintelsen ytterst en brist på etisk medvetenhet?
- Hade nazismen någon etik?
Några svårare frågor.
- Fram till Förintelsens etiska kollaps definierades människan av de flesta som en etisk varelse, med förmåga till etiska avgöranden. Gäller denna definition fortfarande?
- En paradox i detta sammanhang är att det judiska folket och den judiska religionen alltid på ett särskilt sätt har inskärpt människans etiska ansvar och hennes förmåga att förfina sin etiska fingerkänslighet. Ett av judendomens kännetecken är plikten att uppfylla Torah, läran och buden och ständigt bli en bättre människa. Just denna grupp människor drabbades hårdast av nazismens antietik med våldet, handlingskraften och stålsättandet som grundpelare. Diskutera denna paradox.
ANNONS
ANNONS
Förintelsens arkitekterJoseph Goebbels marknadsförde den nazistiska läranJoseph Goebbels (1897-1945) gick med i nazistpartiet redan 1922. 1929 blev han partiets "rikspropagandaledare". Efter maktövertagandet 1933 utnämndes han till propagandaminister. Som sådan var han ansvarig för likritningskampanjen och marknadsföringen av den nazistiska läran, ända till slutet 1945, då han begick självmord. Joseph Goebbels tillhörde hela tiden den ledande klicken i nazistpartiet, vars huvudideolog han var. Det gör honom även till en av de huvudansvariga för nazismens raspolitik och Förintelsen. Utdrag från Joseph Goebbels dagbok 14 februari 1942 27 mars 1942 8 maj 1943 13 maj 1943 Därför finns inte heller något hopp om att genom extraordinära straff återföra judarna i den civiliserade mänsklighetens krets. De kommer evigt att förbli judar, precis som vi är evigt medlemmar av den ariska mänskligheten. Joseph Goebbels skriver i tidningen Das Reich 16 november 1941 Judarna bär skulden!! En av dessa åtgärder är införandet av den gula judestjärnan som varje jude är skyldig att bära synlig. Därigenom vill vi identifiera honom som i yttre måtto, framförallt för att han vid minsta försök att ta sig friheter mot den tyska folkgemenskapen genast ska igenkännas som jude […]. Det är en utomordentligt human bestämmelse, en så att säga hygienisk profylax som ska hindra juden från att obemärkt smyga sig in i våra led för att utså osämja. När judarna för några veckor sedan visade sig i det berlinska gatulivet prydda med sina judestjärnor var första intrycket bland rikshuvudstadens befolkning en stor förvåning. Endast ytterst få hade vetat att det ännu fanns så många judar i Berlin. Var och en upptäckte nu i omgivningen eller grannskapet en till synes oförarglig samtida som visserligen var känd för att emellanåt grymta och kvirra, men som ingen hade trott vara jude. Han hade tydligen anlagt skyddande förklädnad, anpassat sig efter den miljö där han levde och bidat sin tid. Vem av oss kunde ana att fienden stod alldeles bredvid honom, att han var en tigande och skicklig åhörare till våra samtal på gatan, i tunnelbanan, i köerna utanför tobaksaffären? Det finns judar som man knappt kan känna igen på deras utseende. De har även i detta avseende assimilerat sig så långt det går. Dessa är de farligaste […]. Joseph Goebbels skriver i tidningen Das Reich 23 april 1944 Heinrich Himmler såg till att alla "icke önskvärda" försvannHeinrich Himmler (1900-1945 begick självmord) hade som chef för SS från 1929, chef för den tyska polisen från 1936, och inrikesminister från 1943 ett avgörande ansvar för Förintelsen och den nazistiska rasläran med dess cyniska syn på andra raser. Himmler var som reichführer för SS huvudansvarig för denna organisations behandling och mord under Förintelsen. Utdrag från Himmlers tal på ett "Gruppenführermöte" i Poznan 4 oktober 1943 Den 6 april, två dagar senare, fortsätter Himmler att utveckla sina tankar inför några partifunktionärer. Jag ber er att verkligen bara lyssna till vad jag säger i denna krets och inte tala om det. Vi har fått frågan: Hur är det med kvinnorna och barnen? Jag har bestämt mig för att finna en helt klar lösning också här. Jag ansåg mig nämligen inte berättigad att utrota männen - med andra ord - döda eller låta döda - och låta hämnarna i form av barnen växa upp för att hämnas på våra söner och barnbarn. Det svåra beslutet måste fattas, att låta detta folk försvinna från jorden […]. Därmed skulle jag vilja avsluta judefrågan. Ni vet nu besked, och ni håller det för er själva. Betydligt längre fram kan vi kanske diskutera om vi ska berätta lite mer om det för det tyska folket. Jag tror att det är bättre, att vi - vi allihopa - har tagit detta på oss för vårt folk, har tagit på oss ansvaret, ansvaret för en gärning, för en idé, för att sedan ta med oss hemligheten i vår grav. |
M LÄS MER: Förintelsen
S LÄS MER: Antisemitismen och Förintelsen (artikelserie)
M LÄS MER: Auschwitz
M LÄS MER: Judeförföljelserna och Förintelsen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993
David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994
SS, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
Ockupation och förtryck, (ingår i bokserien Tredje riket ),1993
Claude Lanzmann, Shoah: de överlevande berättar, 1988
Hans-Ulrich Thamer, Verführung und Gewald: Deutschland 1933-1945, Berlin, 1994 (Band 5 av Die Deutschen und ihre Nation)
Bo Svensson och Brutus Östling (red), Terror och förhoppningar: vardag under nazismen och i dagens Västtyskland, del 1-2, , Stockholm, 1984
Friedrich Battenberg, Das Europäische Zeitalter der Juden, Darmstadt, 1990
Norman Cohn, Warrant för genocide, London, 1967
FÖRFATTARE
Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium