Ordet blixtkrig kommer från tyskans ”Blitzkrieg”, som betyder ungefär ”blixtkrig” eller ”blixtsnabbt krig”. Målet var att slå hårt och snabbt, skapa förvirring hos fienden och hindra motståndaren från att hinna samla sina styrkor.
ANNONS
Blixtkrigets principer gick ut på att överraska fienden och snabbt bryta igenom försvarslinjerna med samordnade anfall från flyg, stridsvagnar och andra motoriserade truppslag. Det kvarvarande motståndet ringades därefter in eller slogs ut av infanteriet. Användningen av radio var viktig, eftersom den gjorde det möjligt att snabbt skicka order, ändra planer och till exempel tillkalla stridsflyg.
Blixtkrig fungerade bäst när flera delar av krigföringen samordnades: stridsvagnar bröt igenom fronten, flyg anföll viktiga mål, motoriserade förband rörde sig snabbt framåt och radio gjorde att befälhavare kunde ge nya order under stridens gång. Det var alltså inte ett enda vapen som avgjorde, utan kombinationen av snabbhet, teknik och samarbete.
Den tyske officeren Heinz Guderian blev känd som blixtkrigets viktigaste förespråkare. Under mellankrigstiden arbetade han för att den tyska armén skulle använda stridsvagnar, radio och rörlig krigföring på ett mer samordnat sätt. Det tydligaste exemplet på framgångsrikt tyskt blixtkrig var anfallet på Frankrike 1940. Där lyckades den tyska armén snabbt besegra de allierade styrkorna, som i hög grad var förberedda på ett mer långsamt och statiskt krig liknande första världskrigets strider.
Blixtkrig var mycket effektivt i början av andra världskriget, men metoden hade också svagheter. Den krävde bränsle, fungerande kommunikationer, snabba transporter och att fienden inte hann organisera ett starkt försvar. När avstånden blev stora, som i Sovjetunionen, blev det svårare för den tyska armén att behålla samma tempo.
Blixtkrigets mest fruktade ljud
Ett av blixtkrigets mest kända vapen var det tyska störtbombplanet Junkers Ju 87, som oftast kallades Stuka. Planet kunde dyka brant mot sitt mål och släppa bomben på låg höjd. På så sätt kunde det anfalla broar, vägar, militärfordon och andra mål med större precision än många vanliga bombplan.
Många Stukaplan hade små propellerdrivna sirener monterade vid landningsställen. När planet dök sattes de i rörelse av fartvinden och skapade ett kraftigt, tjutande ljud. Sirenernas uppgift var att skrämma soldater och civila på marken och öka förvirringen under anfallet.
Stukan blev därför både ett militärt och ett psykologiskt vapen. Flygplanen kunde slå ut viktiga mål samtidigt som oväsendet fick det att verka som om hela himlen anföll.
Stukan fungerade bra när tyskarna hade kontroll över luftrummet, men planet var långsamt och svagt bepansrat, vilket gjorde det sårbart för moderna jaktplan. Under slaget om Storbritannien 1940 sköts många Stukaplan ner.
För soldater på marken kunde planet vara skräckinjagande, men för fientliga jaktpiloter var det ofta ett relativt lätt mål.
Bild: Wikimedia Commons Tyska Junkers Ju 87D Stuka-flygplan över staden Kandalaksja i Murmansk oblast, Ryssland i juni 1944.
Klockan 3.15 på morgonen den 22 juni 1941 rullade tusentals tyska stridsvagnar in över Sovjetunionens gräns. Det tyska flygvapnet var redan i luften på väg att bomba sovjetiska flygfält. 150 tyska divisioner, över 3 miljoner man, deltog i attacken. Operation Barbarossa, nazistledaren Adolf Hitlers dröm, hade inletts. Att besegra fienden i öster så att tyskarna kunde behärska hela Europa mellan Atlanten och Ural var ett av den tyske diktatorn Hitlers slutmål...
Trots att de allierade hade förklarat krig mot Tyskland efter Hitlers invasion av Polen 1939 var det lugnt på gränsen mellan Frankrike och Tyskland under lång tid. Men den 10 maj 1940 anföll Tyskland – utan att ge en krigsförklaring – Luxemburg, Belgien och Nederländerna för att därefter kunna attackera Frankrike. Slaget om Västeuropa hade börjat...
Den 3 april 1939 gav Hitler order till sina generaler om att ett angrepp på Polen skulle börja den 1 september samma år. Den 23 maj hävdade han för sina högsta officerare att Tyskland måste ha ett större utrymme för invånarna för att kunna utvecklas. Han sa: ”Vidare framgångar är omöjliga utan blodutgjutelse. Och det första blod som ska gjutas är polackernas”...
Artikel i tidningen Militärhistoria där du kan läsa om den nazityska bombningen av den spanska staden Guernica 1937. I spanska inbördeskriget kunde Luftwaffe utveckla sin taktik med störtbombare och jaktplan. Samtidigt som Franco fick ett avgörande stöd testade den tyska Legion Condor ny materiel i skarpt läge. Bland annat fick Ju 87 Stuka och Messerschmitt Bf 109 sina elddop inför det kommande storkriget...
Artikel i tidningen Populär Historia där Niklas Zetterling porträtterar en egensinnig fältherre, närmast unik i krigshistorien. Heinz Guderian var en drivande kraft i uppbyggnaden av det tyska pansarvapnet. Hans vägran att lyda order ledde Tyskland till seger i Frankrike 1940.
Avsnitt (24 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om Operation Barbarossa - Hitlers invasion av Sovjetunionen. Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut?
Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.
Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum. Programledare är Tobias Svanelid.
Genomgång (11:42 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om bakgrunden och andra världskrigets händelseförlopp. Denna genomgång innehåller händelser precis innan kriget bryter ut och ett urval händelser fram till 1941. Innehåller bla annekteringen av Österrike, Blixtkrig, Blitzen, Operation Barbarossa och Pearl Harbor.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:10 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av andra världskrigets förlopp och konsekvenser. Här berörs de olika krigsskådeplatserna, det totala kriget, Förintelsen, atombomberna, efter kriget, järnridån m.m.
Kort pedagogisk film (2:57 min) från Teacher on Demand om inledningen till andra världskriget. Här berättas om hur Hitler använde sig av blixtkrig för att snabbt erövra länderna runt Tyskland. Filmen är gjord av Eddie Gustavsson och baseras på en PowerPoint-presentation.
Andra delen i tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. Här berättas bland annat om blixtkriget mot Frankrike och om slaget om Storbritannien.
Första delen i tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. I den här artikeln berättar Michael Tamelander om anfallet mot Polen och om andra händelser i krigets inledningsskede.
I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Folke Schimanski om inledningen på andra världskriget. Den 1 september 1939 anföll tyskarna sin granne Polen. Anfallet innebar starten för andra världskriget. Inom en månad var allt motstånd krossat. En nyligen pånyttfödd nation hade återigen styckats upp…
