Kommunism
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen Karl Marx (1818-1883) och som har utvecklats av andra, däribland Vladimir Lenin (1870-1924), rysk politiker och revolutionär.
Kommunisternas drömsamhälle (utopi) är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter behov, och där staten inte längre behövs.
Kommunismen tar sin utgångspunkt i Marx läror (marxismen), men i den uttolkning och med de tillägg Lenin gjorde. Vladimir Lenin tog genom en blodig revolution makten i Ryssland 1917, och han menade att det kommunistiska partiet ska ha en ledande roll i samhällsutvecklingen. Partiet ska bestå av yrkesrevolutionärer skolade i marxism-leninism. Denna elit ska organisera revolutionen och ha stor makt under det första stadiet, innan man når det kommunistiska stadiet – det ideala klasslösa samhället. Partiet skulle enligt Lenin vara hemligt organiserat och väpnat våld behövs för att störta kapitalismen.
ANNONS
ANNONS
Efter Lenins död kämpade Josef Stalin och Lev Trotskij om makten. Trotskij landsförvisades och mördades på Stalins order. Hans anhängare, trotskisterna, har utgjort en särskild inriktning inom kommunismen. Under både Lenin och hans efterföljare Stalin utvecklades Sovjetunionen, som det ryska imperiet döpts om till, till en skoningslös diktatur där miljoner mördades och deporterades.
Kommunisterna tog makten i Kina 1949. Kinas kommunister utvecklade maoismen under Mao Zedongs ledning. Enligt maoismen stod inte kampen främst mellan industriarbetarna och fabriksägarna. Revolutionen skulle istället bygga på bönderna på landsbygden. De västliga industriländerna, världens ”städer”, skulle inringas och erövras via revolutioner i de underutvecklade länderna, världens ”landsbygd”. Enligt maoismen fortsätter också klasskampen även i det socialistiska samhälle som kommer efter revolutionen.
De länder som kommunisterna har tagit makten i har blivit diktaturer, där kommunistpartiet och dess ledare har bestämt allt. Så blev det i Ryssland 1917 och i de stater i Östeuropa som Sovjetunionen fick makten över efter 1945. De baltiska staterna ockuperades och införlivades med Sovjet redan 1940. Det kommunistiska Jugoslavien under Tito förde liksom Kina en egen, från Sovjet, skild utrikespolitik.
I de kommunistiska staterna har svåra brott begåtts, inte minst mot den egna befolkningen. Religiösa och nationella minoriteter har förföljts. De juridiska systemen har präglats av rättslöshet för de anklagade som varit dömda på förhand. Oliktänkande har avrättats och förföljts.
Kommunistländerna har också haft problem med att styra ekonomin genom statliga planer. I Sovjetunionen ledde svårigheterna att skapa ekonomisk utveckling till försök med inslag av marknadsekonomi och mer öppenhet i samhället. Det ledde i sin tur till att det kommunistiska styret i Östeuropa kollapsade 1989 och att kommunismen föll även i Sovjetunionen 1991 samtidigt som Sovjetunionen upplöstes. Som svar på det tog det kinesiska kommunistiska partiet ett ännu starkare grepp om makten och framställde sig som den enda garanten för fortsatt ekonomisk tillväxt. Den kommunistiska diktaturen i Kina har efter Maos död förenats med en marknadsekonomi.
Idag finns kommunistiska diktaturer i Kina, Kuba, Nordkorea, Laos och Vietnam. Kommunistiska partier som bekänner sig till demokratin finns representerade i många länders parlament men betecknar sig ofta idag som ”vänsterpartier” eller ”socialistiska vänsterpartier”.
LÄS MER: Karl Marx
LÄS MER: Socialism
LÄS MER: Marxism
LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan [Fördjupning]
LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället [Fördjupning]
LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten [Fördjupning]
Text: Paula Carvalho Olovsson
Här hittar du material med anknytning till kommunism.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Kommunism
Brottsplats Moskva
Ett material för årskurs 7-9 och gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.
Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten
Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.
Propaganda – risk för påverkan
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Vittnesmål med klassrumsövningar
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
Från dröm till terror
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Artiklar om Kommunism
Lenin och bakgrunden till oktoberrevolutionen 1917
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
Den stora svälten
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
Marxismen, del 1: Människan
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Marxismen, del 2: Samhället
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Marxismen, del 3: Verkligheten
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Östtyskland och Östberlin under kalla kriget
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Podcast om Kommunism
Vad var Sovjetunionen?
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
Orsaker till den ryska revolutionen
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?
Vad var kalla kriget?
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
Länkar om Kommunism
Det stora språnget
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Mao och det stora språnget. Med tanke på landets kvardröjande fattigdom och underutveckling började Mao Zedong leka med tanken på en större massinsats som skulle kunna lyfta landet. Han hade en vision om att folks idéer, tankar och anda skulle kunna lösa allt, snarare än samhällets institutioner som blott var sekundära. En del av bakgrunden var det inte speciellt kärvänliga förhållandet till Sovjetunionen...
Kulturrevolutionen
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Mao och kulturrevolutionen. Mao var inte nöjd med hur Kina sköttes, men det fanns andra som inte heller var belåtna. Många studenter och andra unga människor hade inte alls tjänat på de senare årens politik och kunde därför lätt hetsas upp av Maos ord. Trots katastrofen under det stora språnget hade Folkrepubliken Kina sett många år av fred och ekonomisk utveckling, vilket gav upphov till en snabbt ökande ung befolkning som hade bättre utbildning än föräldragenerationen. De såg sig om efter nya möjligheter att avancera i samhället. Mot den här bakgrunden kom året 1966 att innebära en explosion inifrån, början på det som gått till historien som den stora kulturrevolutionen (Wenhua Dageming), eller den stora proletära kulturrevolutionen...
Alexandra Kollontaj - kvinnokämpe i Stalins koppel
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Alexandra Kollontaj, den ryska adelsdamen som blev världens första kvinnliga minister, kämpade för arbetarkvinnors befrielse och höll jämställdhetens fana högt. Samtidigt var hon hela sitt liv trogen den totalitära sovjetkommunismen.
ANNONS
ANNONS
Kommunismens ideologi vs nazismens ideologi
Genomgång (13:46 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om kommunismens ideologi. Här görs också en jämförelse med nazismens ideologi.
Socialismens framväxt
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Karl Marx - vapenlös revolutionär
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Karl Marx, en kolerisk och radikal tänkare - lika hatad som älskad i den epok han själv var med och skrev fram. Och för oss i eftervärlden, står han för evigt i skuggan av sitt omtvistade tankegods...
Fakta om ryska revolutionen
Avsnitt (25:04 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om den ryska revolutionen. Historien om det folkuppror som leder till avrättningen av tsarfamiljen, berättas här av tsarens kusin, den svenska prinsessan Maria Pavlovna. Du får en inblick i bakgrunden till den ryska revolutionen men också en berättelse om en ung kvinna som tvingas fly för sitt liv på grund av sina familjeband.
Kalla kriget del 3: slutet
Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.
Oktoberrevolutionen 1917
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om den andra fasen av ryska revolutionen. Den epok i Rysslands historia som kom att betecknas som ”sovjetisk” inleddes med kuppen i Petrograd den 7 november 1917. Enligt den ryska kalendern ägde maktövertagandet rum den 25 oktober. Händelsen gick därför till historien som Oktoberrevolutionen...
Kinas kommunistiska parti och arvet från Mao
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kinas kommunistiska parti och arvet från Mao. 2021 var det 100 år sedan Kinas kommunistiska parti, KKP, grundades. KKP är sedan 1949 folkrepubliken Kinas styrande parti...
Rosa Luxemburg - en globalist långt före sin tid
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Rosa Luxemburg. I artikelserien där partiledarna skriver om sina historiska förebilder har Johan Lönnroth, vice partiledare i vänsterpartiet, valt att skriva om Rosa Luxemburg – kommunisten som tidigt kritiserade Lenin...
Likheter mellan diktaturer under mellankrigstiden: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
Kommunismens spöke bakom det finska välfärdssamhället
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om kommunismens historia i Finland och dess påverkan på det finska samhället. "Ett spöke går runt Europa – kommunismens spöke." Så inledde Karl Marx och Friedrich Engels 1848. De anade inte hur rätt de skulle få. Den kommunistiska drömmen skulle störta regenter, rita om gränser, starta krig och skapa nya förtryckare...
Josef Stalin, del 1: Uppväxt och barndom
Genomgång (13:56 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Stalins uppväxt och perioden innan ryska revolutionen.
Josef Stalin, del 2: Ryska revolutionen
Genomgång (12:42 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Stalin under revolutionen och maktkampen med Trotskij.