© 2026 SO-rummet.se
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen Karl Marx (1818-1883) och som har utvecklats av andra, däribland Vladimir Lenin (1870-1924), rysk politiker och revolutionär.
Kommunisternas drömsamhälle (utopi) är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter behov, och där staten inte längre behövs.
Det är viktigt att skilja mellan kommunismen som idé och de stater som senare har kallat sig kommunistiska. Marx beskrev ett framtida klasslöst samhälle, men han dog långt innan de första kommunistiska staterna bildades. Under 1900-talet försökte olika ledare omsätta delar av hans idéer i praktiken, men de gjorde det på olika sätt och utvecklade samtidigt egna politiska system.
Kommunismen tar sin utgångspunkt i Marx läror (marxismen), men den form av kommunism som fick störst politiskt inflytande under 1900-talet byggde också på Lenins tolkningar och tillägg. Vladimir Lenin tog genom en blodig revolution makten i Ryssland 1917, och han menade att det kommunistiska partiet ska ha en ledande roll i samhällsutvecklingen. Partiet ska bestå av yrkesrevolutionärer skolade i marxism-leninism. Denna elit ska organisera revolutionen och ha stor makt under det första stadiet, innan man når det kommunistiska stadiet med det klasslösa samhället som slutmål.
Lenin ansåg att revolutionen kunde kräva våld för att störta det kapitalistiska samhällssystemet. Bolsjevikerna, den grupp inom den ryska arbetarrörelsen som Lenin ledde, tog makten i november 1917.
Efter Lenins död kämpade Josef Stalin och Lev Trotskij om makten. Trotskij landsförvisades och mördades på Stalins order. Hans anhängare, trotskisterna, har utgjort en särskild inriktning inom kommunismen.
År 1922 bildades Sovjetunionen, där Ryssland var den största delrepubliken. Redan under Lenin användes terror mot politiska motståndare. Under Stalin utvecklades förtrycket till massarresteringar, avrättningar, tvångsförflyttningar och ett omfattande system av fång- och arbetsläger, Gulag. Miljontals människor dog genom bland annat avrättningar, svält och tvångsförflyttningar.
Det sovjetiska systemet blev en förebild för flera kommunistiska rörelser i andra delar av världen. Men kommunismen utvecklades efterhand i olika riktningar. Alla kommunister var inte överens om hur revolutionen skulle genomföras eller hur ett socialistiskt samhälle skulle styras.
Kommunisterna tog makten i Kina 1949. Kinas kommunister utvecklade maoismen under Mao Zedongs ledning. Enligt maoismen stod inte kampen främst mellan industriarbetarna och fabriksägarna. Revolutionen skulle istället bygga på bönderna på landsbygden. De västliga industriländerna, världens ”städer”, skulle inringas och erövras via revolutioner i de underutvecklade länderna, världens ”landsbygd”. Enligt maoismen fortsätter också klasskampen även i det socialistiska samhälle som kommer efter revolutionen.
De länder som kommunisterna har tagit makten i har blivit diktaturer, där kommunistpartiet och dess ledare har bestämt allt. Så blev det i Ryssland 1917 och i de stater i Östeuropa som Sovjetunionen fick makten över efter 1945. De baltiska staterna ockuperades och införlivades med Sovjet redan 1940. Det kommunistiska Jugoslavien under Tito förde liksom Kina en egen, från Sovjet, skild utrikespolitik.
I de kommunistiska staterna har svåra brott begåtts, inte minst mot den egna befolkningen. Religiösa och nationella minoriteter har förföljts. Politiska motståndare och andra som betraktats som ett hot mot regimen har fängslats, deporterats, torterats eller avrättats. Rättssäkerheten har ofta varit mycket svag och människor har kunnat straffas utan rättvisa rättegångar.
Kommunistländerna har också haft problem med att styra ekonomin genom statliga planer. I Sovjetunionen kunde planekonomin bland annat bidra till en snabb industrialisering, men systemet fick efterhand stora problem med låg effektivitet, varubrist och ekonomisk stagnation. Under 1980-talet försökte den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov reformera både ekonomin och det politiska systemet genom perestrojka (ombyggnad) och glasnost (öppenhet).
Reformerna gjorde det möjligt att kritisera systemet öppnare, samtidigt som nationalistiska rörelser och krav på självständighet växte i flera delar av Sovjetunionen och Östeuropa. År 1989 föll de kommunistiska regimerna i stora delar av Central- och Östeuropa. Två år senare, 1991, upplöstes Sovjetunionen.
I Kina valde kommunistpartiet en annan väg. Efter Mao Zedongs död 1976 genomfördes ekonomiska reformer som gav marknaden och privata företag en betydligt större roll. Samtidigt behöll kommunistpartiet kontrollen över det politiska systemet. Kina har därför idag en ekonomi med stora marknadsinslag samtidigt som landet styrs auktoritärt av Kinas kommunistiska parti.
Idag styr kommunistiska partier Kina, Kuba, Laos och Vietnam i politiska system där verklig konkurrens om regeringsmakten saknas. Nordkorea är också en enpartidiktatur med historiska rötter i kommunismen, men landets ideologi har utvecklats i en egen riktning och bygger bland annat på juche, som betonar självständighet och nationellt oberoende. Kommunistiska partier som bekänner sig till demokratin finns representerade i många länders parlament men betecknar sig ofta idag som ”vänsterpartier” eller ”socialistiska vänsterpartier”.
Skolan som blev dödens fängelseNär de kommunistiska Röda khmererna tog makten i Kambodja 1975 försökte de på bara några år skapa ett helt nytt samhälle. Städer tömdes på människor, pengar avskaffades och befolkningen tvingades arbeta på landsbygden. Personer som regimen betraktade som fiender kunde gripas och försvinna. Under Röda khmerernas knappt fyra år vid makten dog mellan 1,5 och 1,7 miljoner människor genom avrättningar, svält och andra följder av regimens politik. Det motsvarade omkring en femtedel av landets befolkning. En av de mest fruktade platserna var säkerhetsfängelset S-21 i huvudstaden Phnom Penh. Byggnaden hade tidigare varit en skola. Hit fördes människor som anklagades för att vara fiender eller förrädare. Fångarna fotograferades när de kom och förhördes sedan, ofta under brutal tortyr, tills de erkände brott som många av dem aldrig hade begått. Regimen började dessutom misstänka sina egna medlemmar för förräderi, vilket gjorde att även tidigare Röda khmerer hamnade i fängelset. Mer än 14 000 människor tros ha förts till S-21. Praktiskt taget alla dödades. Många transporterades till avrättningsplatsen Choeung Ek utanför staden, en av platserna som senare blev kända som ”dödens fält”. När Röda khmerernas styre föll 1979 hittades mängder av fotografier, dokument och bekännelser i S-21. Materialet gjorde det möjligt att identifiera många av offren och blev senare viktiga bevis för hur terrorn hade fungerat. Idag är den gamla skolan ett museum och minnesmärke över människorna som fängslades och dödades där. |
S LÄS MER: Karl Marx
S LÄS MER: Socialism
S LÄS MER: Marxism
S LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan [Fördjupning]
S LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället [Fördjupning]
S LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten [Fördjupning]
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Sven-Erik Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, Albert Bonniers förlag, 2005
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 2006
Per Månson (red.), Moderna samhällsteorier – Traditioner, riktningar och teoretiker, Prisma, 2004
Nationalencyklopedin
FÖRFATTARE
Text: Paula Carvalho Olovsson, socialdemokratisk statssekreterare [Wikipedia]
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://www.levandehistoria.se/fakta/kommunistiska-regimers-brott-mot-manskligheten/kambodja
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kambodja/modern-historia/
Här hittar du material med anknytning till kommunism.
© 2026 SO-rummet.se
Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Ett material för gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
Lästid 6 minuter
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
Lästid 13 minuter
När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen – och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...
Lästid 13 minuter
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...
Lästid 22 minuter
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...
Lästid 18 minuter
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
Lästid 11 minuter
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk – kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
Lästid 4 minuter
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Lästid 10 minuter
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Lästid 6 minuter
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Lästid 15 minuter
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Lästid 4 minuter
Precis som för de båda världskrigen – och för övrigt de flesta historiska händelser – finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...
Lästid 6 minuter
Under 1000-talet införlivades Tjeckien i det tysk-romerska kejsardömet. Tjeckerna tillhörde den slaviska kulturkretsen. Det tyska inflytandet växte starkt genom tyska kolonisters inflyttning. Emellertid fanns alltid en stark tjeckisk nationalkänsla...
Lästid 2 minuter
I slutet av 1940-talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och avskydda i Östeuropa. Regimens motståndare fängslades; en del avrättades...
Lästid 5 minuter
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...
Lästid 9 minuter
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter...
Lästid 5 minuter
År 2014 anklagade en FN-kommission Nordkorea för brott mot mänskligheten. Kommissionens bevis var samlade i en rapport på 372 sidor – med uppgifter från vittnen som berättat. Regeringen i Nordkorea anklagades för att ha utsatt sin egen befolkning för mord, avrättningar, svält, slaveri, tortyr, våldtäkter, annat sexuellt våld, tvångsaborter och försvinnanden...
Lästid 6 minuter
Från april 1975 till januari 1979 styrdes Kambodja av röda khmererna som förslavade landets befolkning i ett hänsynslöst försök att skapa ett kommunistiskt utopiskt bondesamhälle. Detta helvete på jorden pågick bara några år, men det beräknas att omkring 2 miljoner människor dödades av röda khmererna under perioden – av en befolkning på cirka 8 miljoner...
Lästid 3 minuter
Stalin drabbades 1953 av en hjärnblödning och låg medvetslös i flera dagar innan han dog. Topparna i partiet vakade i rummet ända till slutet. De bevakade varandra – och de väntade länge med att kalla på läkare. Skräcken de känt för Stalin släppte. Men de övriga fruktade Berija, chefen för säkerhetspolisen...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
Genomgång (7:19 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om kommunismen ur olika perspektiv.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Mao och det stora språnget. Med tanke på landets kvardröjande fattigdom och underutveckling började Mao Zedong leka med tanken på en större massinsats som skulle kunna lyfta landet. Han hade en vision om att folks idéer, tankar och anda skulle kunna lösa allt, snarare än samhällets institutioner som blott var sekundära. En del av bakgrunden var det inte speciellt kärvänliga förhållandet till Sovjetunionen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Mao och kulturrevolutionen. Mao var inte nöjd med hur Kina sköttes, men det fanns andra som inte heller var belåtna. Många studenter och andra unga människor hade inte alls tjänat på de senare årens politik och kunde därför lätt hetsas upp av Maos ord. Trots katastrofen under det stora språnget hade Folkrepubliken Kina sett många år av fred och ekonomisk utveckling, vilket gav upphov till en snabbt ökande ung befolkning som hade bättre utbildning än föräldragenerationen. De såg sig om efter nya möjligheter att avancera i samhället. Mot den här bakgrunden kom året 1966 att innebära en explosion inifrån, början på det som gått till historien som den stora kulturrevolutionen (Wenhua Dageming), eller den stora proletära kulturrevolutionen...
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Alexandra Kollontaj, den ryska adelsdamen som blev världens första kvinnliga minister, kämpade för arbetarkvinnors befrielse och höll jämställdhetens fana högt. Samtidigt var hon hela sitt liv trogen den totalitära sovjetkommunismen.
Genomgång (13:46 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om kommunismens ideologi. Här görs också en jämförelse med nazismens ideologi.
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Karl Marx, en kolerisk och radikal tänkare – lika hatad som älskad i den epok han själv var med och skrev fram. Och för oss i eftervärlden, står han för evigt i skuggan av sitt omtvistade tankegods...
Avsnitt (25:04 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om den ryska revolutionen. Historien om det folkuppror som leder till avrättningen av tsarfamiljen, berättas här av tsarens kusin, den svenska prinsessan Maria Pavlovna. Du får en inblick i bakgrunden till den ryska revolutionen men också en berättelse om en ung kvinna som tvingas fly för sitt liv på grund av sina familjeband.
Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om den andra fasen av ryska revolutionen. Den epok i Rysslands historia som kom att betecknas som ”sovjetisk” inleddes med kuppen i Petrograd den 7 november 1917. Enligt den ryska kalendern ägde maktövertagandet rum den 25 oktober. Händelsen gick därför till historien som Oktoberrevolutionen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kinas kommunistiska parti och arvet från Mao. 2021 var det 100 år sedan Kinas kommunistiska parti, KKP, grundades. KKP är sedan 1949 folkrepubliken Kinas styrande parti...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Rosa Luxemburg. I artikelserien där partiledarna skriver om sina historiska förebilder har Johan Lönnroth, vice partiledare i vänsterpartiet, valt att skriva om Rosa Luxemburg – kommunisten som tidigt kritiserade Lenin...
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om kommunismens historia i Finland och dess påverkan på det finska samhället. "Ett spöke går runt Europa – kommunismens spöke." Så inledde Karl Marx och Friedrich Engels 1848. De anade inte hur rätt de skulle få. Den kommunistiska drömmen skulle störta regenter, rita om gränser, starta krig och skapa nya förtryckare...
Genomgång (13:56 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Stalins uppväxt och perioden innan ryska revolutionen.
I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som förklarar varför samhället...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk stat med kommunistiskt enpartistyre. Landet styrdes...
Josef Stalin (1878-1953) var Sovjetunionens ledare från slutet av 1920-talet fram till sin död 1953...
Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina från 1949 fram till sin död och hade varit...
Gulag är en förkortning för den myndighet i – Glavnoe Upravlenie Lagerej (Huvudstyrelsen för...
Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...
Kubakrisen (16-28 oktober 1962) var en kritisk händelse under kalla kriget som inleddes efter att...
Ungernrevolten eller Ungernkrisen 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i...
Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att förhindra...
Warszawapakten var en militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen under...
DDR (1949-1990) var förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische...
När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev alltmer betungande för...
Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma...
Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...
Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...
Ett lands ekonomi påverkas mycket av vilket ekonomiskt system som används. Det finns två grundtyper...
Begreppet ”kommunistiska brott mot mänskligheten” brukar beteckna en samling av liknande handlingar...
Perestrojka (ombyggnad och ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) har...
Järnridån var en metafor (bildligt uttryck) för den politiska och militära gräns som delade Europa...
Det stora språnget (även känt som ”andra femårsplanen”) var ett ekonomiskt och socialt...
Kulturrevolutionen var en storskalig politisk kampanj som inleddes 1966 i Kina och pågick fram till...