Tagg om vapen och dess historia
Vapen
Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida vapnen användes på många olika sätt. Förutom i rent krigiska syften så användes vapnen till jakt, skogsbruk, som skydd mot vilda djur samt i religiösa syften. De vanligaste vapnen under forntiden var yxor, spjut och pilbågar. Då brons och järn började användas av människorna (bronset kom till Norden ca 1800 f.Kr.) blev även knivar i metall vanliga. Svärd var däremot dyra att tillverka och var därför ofta en statussymbol som främst de rika hade råd med.
Stenåldersyxan var under den äldre stenåldern (i Norden ca 12 000 - 4000 f.Kr) enkel till sin utformning. Dessa så kallade skiv- och kärnyxor bestod av ett grovhugget stycke flinta eller annan bergart och användes främst vid skinnbearbetning. Under den yngre stenåldern (som inföll i Norden ca 4000 f.Kr) utvecklades yxorna genom influenser från andra stenålderskulturer på den europeiska kontinenten. Under slutet av den yngre stenåldern började stenyxorna alltmer efterlikna de koppar- och bronsyxor som börjat dyka upp i Norden. Både under den äldre och den yngre stenåldern offrade människorna yxor till gudarna. Yxorna var personliga ägodelar som tog lång tid att tillverka och människorna var troligtvis övertygade om att gudarna skulle uppskatta dessa offergåvor.
ANNONS
ANNONS
Ett annat av forntidens viktiga vapen var spjutet. Arkeologer har gjort fynd av spjut som användes redan för 400 000 år sedan av föregångare till den moderna människan homo sapiens. Spjut användes vid jakt och i strid, både som kast- och stötvapen. Även spjutet fyllde en religiös innebörd och finns t.ex. avbildat på många hällristningar. Asaguden Oden framställs på bildstenar och andra föremål från järnåldern ofta tillsammans med sitt spjut Gungner, vars magiska egenskaper gjorde att det aldrig missade sitt mål.
Pilbågen är precis som spjutet ett vapen med mycket lång historia. De äldsta spåren arkeologerna gjort av pilbågar i Norden är från den äldre stenåldern. Pilbågen tillät jägaren och krigaren att döda på avstånd, men de äldre forntida pilbågarna var inte alls lika långskjutande och effektiva som medeltidens långbågar. En engelsk långbåge från medeltiden kunde skjuta igenom en rustning på flera hundra meters avstånd.
Redan för ca 2000 år sedan tillverkades de första armborsten. Armbort har sedan dess använts av stridande arméer tills långt in på 1500-talet då de ersattes av eldhandvapen. Armborstet var inte lika långskjutande och snabbt att ladda om som långbågen. Å andra sidan var ett arborst betydligt lättare att hantera. Armborstet blev därför ett populärt vapen bland bönderna.
Få typer av vapen har varit så mytomspunna som svärdet, krigarens och riddarnas främsta attribut. Det var först under bronsåldern som människorna började tillverka svärd, men bronsets egenskaper gjorde att dessa svärd lätt gick sönder. Den tidigare järnålderns svärd var också av usel kvalitet, men efterhand som smidestekniker och metoder för härdning utvecklades blev svärden allt bättre. Tillverkningsmetoden att demaskera, vilket innebar en omfattande process där olika typer av järn och stål sammanfogas, ökade styrkan och hållbarheten i järnålderns svärd.
Under den senare delen av medeltiden tog vapenutvecklingen ett rejält kliv framåt då kunskapen om hur man använder krut spreds från Kina till Europa. Användningen av handhållna eldhandvapen och kanoner kom att förändra krigföringen för all framtid. I samband med kanonernas intåg på slagfälten (och vid belägringar) hade borgar och ringmurar spelat ut sin roll eftersom de gick att skjuta sönder med tunga kanoner.
De första eldhandvapnen var inte lätta att hantera, de var både tunga och svåra att ladda om. Gevär (musköter) och pistoler var fram till 1800-talet mynningsladdade och kunde bara skjuta ett skott åt gången. Precisionen var dessutom dålig eftersom piporna var slätborrade.
Under 1800-talet, i samband med den industriella revolutionen, utvecklades vapnen i takt med andra tekniska framsteg. De mynningsladdade handeldvapnen byttes ut mot vapen med magasin som laddades om genom mantelrörelse (repeterfunktion). De helautomatiska vapnen (t.ex. maskingevär) som skjuter en serie skott utan avbrott, började dyka upp under senare delen av 1800-talet, men var ganska ovanliga fram till första världskrigets utbrott 1914.
De händelser som helt och hållet kom att förändra vapenframställningen och eldkraften för både mindre och större vapen var första och andra världskriget. Helt nya vapen såg dagens ljus då de krigande länderna lade enorma resurser och allt sitt tekniska kunnande för att ta fram vapen med största möjliga dödliga effekt. Under första världskriget 1914-1918 började dessutom flygplan, stridsvagnar och u-båtar användas i krigföringen.
Andra världskriget 1939-1945 gav upphov till bland annat tyngre bomber och raketdrivna vapen av olika slag. I slutskedet av andra världskriget använde amerikanerna atomvapen mot civila mål då de lät bomba de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Dessa båda atombomber hade bara bråkdelen av den sprängkraft som de kärnvapen som togs fram av USA och Sovjetunionen under kalla kriget.
LÄS MER: Medeltida krig och försvar
LÄS MER: Krig och försvar 1500-1776
LÄS MER: Krig och försvar 1776-1914
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Kategorier:
Taggar:
Här hittar du material med innehåll som delvis fokuserar på vapen av olika slag.
Uppdaterad:
4 oktober 2020
Publicerad:
14 mars 2011
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Vapen
L
V1 och V2 - Hitlers hemliga supervapen
2020-10-01
Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna Storbritannien och andra länder med ett par nya topphemliga vapensystem som skulle användas till att förstöra deras städer. Tyskarna kallade dem för vedergällningsvapen eftersom de var tänkta som svar på den pågående brittisk-amerikanska bomboffensiven mot Tyskland. Den 13 juni 1944 exploderade den första av Hitlers V1-raketer i London och redan ett par månader senare stod ett ännu värre vapen redo på avfyrningsramperna längs med kanalkusten - den fruktade V2-raketen...
L
Lätta fakta om första världskrigets stridsflyg
2020-09-08
När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg. Flygplanen var i allmänhet tvåsitsiga plan med en motorstyrka på omkring 100 hästkrafter. Det var en konstruktion av trä och tyg med en öppen sittbrunn. I augusti 1914 hade tyskarna omkring 250 flygplan och Frankrike hade betydligt färre flygplan. Britterna i sin tur släpade efter både fransmän och tyskar...
L
Krutets historia
2018-05-05
Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram genom naturen i en helt oöverträffad skala – och att spränga sönder varandra, även det i oöverträffad skala...
L
Uppfinningar och teknisk utveckling under senmedeltiden
2016-02-26
Under de tusen åren som vi idag kallar för medeltiden stod den tekniska utvecklingen inte stilla. Även om kyrkan hade stor makt och försökte stoppa spridningen av nya idéer som gick emot deras lära, skedde ändå många tekniska framsteg, särskilt i slutet av medeltiden...
M
Vapen under första världskriget
2014-12-09
1914 kunde en infanterist skjuta 15 skott i minuten, en kulspruta 600 skott och en artilleripjäs 20 splittergranater fyllda med stålkulor. Medan soldaterna låg kvar i skydd hade denna eldkraft i stort sett ingen verkan, men när de reste sig för att rycka fram till anfall kunde den förinta en bataljon om tusen man på bara några minuter.
Länkar om Vapen
Sortera efter:
S
54:00
Vapnen i det nya kriget
Avsnitt (54 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om cyberkrigföring och självständiga vapensystem. Hur väl är vi rustade för den här utvecklingen? Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, och det skjuts fortfarande dagligen i östra delarna av landet. Men det är inte bara gamla tidens skyttegravskrig som är central i den här konflikten. I en av Kievs förorter försvarar man sig mot en helt annan typ av krigföring - den som attackerar världens it-system. P3 Dystopia har varit där för att bena ut världens hittills största cyberattack: NotPetya. Dessutom gör vi ett återbesök i ämnet artificiell intelligens och autonoma vapen. Vad är det värsta som kan hända när tekniken blir allt billigare och vapnen ännu mer självständiga?
Kategorier:
Taggar:
S
67:00
Det levande vapnet
Avsnitt (67 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om biologiska vapen. Stater och terrororganisationer har länge intresserat sig för att tämja sjukdomar till massförstörelsevapen. Har nya forskningsframsteg gjort att de nu kan lyckas?
Biologiska vapen förbjöds 1972. Men när mjältbrandsbrev skickades runt till makthavare i USA 2001 började flera länder oroa sig på nytt, och nya biologiska försvarslabb byggdes upp över hela världen. Kan det här leda till en ny kapprustning för biologiska vapen? Och varför tror flera forskare att nästa stora pandemi kan starta i labb som tar fram vacciner? P3 Dystopia reder ut historien, nutiden och framtiden för biosäkerhet och biologiska vapen.
Kategorier:
Taggar:
S
Jetflygplan i andra världskriget
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om jetflygplanets födelse under andra världskriget. Andra världskriget blev startskottet för en ny sorts teknik som skulle dominera luftrummet: jetdrivna flygplan. Tyskarna var först med att sätta in Messerschmitt Me 262 i strid, och snart följde stormakterna efter. Här listar vi de första jetplanen att sättas i tjänst...
ANNONS
ANNONS
S
Tysk nattjakt skulle stoppa brittiskt bombflyg
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om nattliga luftstrider över Tyskland under andra världskriget. Den tyska nattjakten hade en enda uppgift: att stoppa de brittiska bombräderna mot industrier och städer. Genom taktisk och teknisk utveckling övertrumfade jaktflyget gång på gång armadorna av brittiska bombplan...
M
Kamouflage - osynlig i andra världskriget
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om användningen av kamouflage under andra världskriget. Länge var färggranna uniformer och skräckinjagande utsmyckningar idealet för militär verksamhet. Det var först på 1900-talet som man på allvar insåg fördelen med att dölja sig för fienden. Under andra världskriget användes kamouflage flitigt och man experimenterade med färg och mönster både för att smälta samman med bakgrunden och för att förvilla blicken. Här är några exempel...
S
Supermarine Spitfire - brittiskt underverk
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om Spitfire. När britterna vände slaget om Storbritannien till storstilad seger föddes myten om Spitfire – men frågan är om jaktplanet faktiskt levde upp till legenden...
S
Vapenlagarna i USA och konstitutionen
Artikel i tidningen Populär Historia där Lennart Pehrson berättar om vapenlagarna i USA och konstitutionen. Ville grundlagsfäderna slå vakt om kollektivets rätt till självförsvar, eller handlade det om individens rätt att bära vapen? Det andra tillägget till den amerikanska konstitutionen – antaget år 1791 – står i centrum för den amerikanska vapendebatten.
S
Miniékulan ökade dödligheten på slagfältet
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om Miniékulan som revolutionerade det räfflade geväret på 1800-talet. När träffsäkerheten och det effektiva skjutavståndet ökade dog soldaterna som flugor på slagfältet...
S
Första världskrigets artilleritaktik
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om artilleritaktik under första världskriget. När första världskriget körde fast i skyttegravarna sågs artilleriet som en nyckel. Under krigsåren utvecklades taktiken i flera steg...
L
Nukemap - provspräng kärnvapen var du vill
På professor Alex Wellersteins interaktiva Nukemap kan du genom en världskarta testa att spränga kärnvapen var du vill i världen och se vilken effekt detonationen får. Du kan välja mellan alla kärnvapen som någonsin provsprängts på jorden - allt från Little Boy (som sprängdes över Hiroshima) till den ryska megajätten Tsarbomben som är flera tusen gånger starkare än den förra. Alex Wellerstein är professor i vetenskapshistoria vid Stevens Institute of Technology i USA.
Kategorier:
Taggar:
M
Ju 87 Stuka - Tysklands flygande artilleri
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om störtbombaren Ju 87 Stuka. När artilleriet inte kunde hålla jämna steg med Hitlers pansardivisioner blev det Luftwaffes uppgift att bana väg för dem. Tysklands berömda störtbombare kom här att spela en viktig roll...
S
5:17
Imperialismen, industrialismen och den militära upprustningen inför första världskriget
Genomgång (5:17 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar kortfattat om imperialismen, industrialismen och den militära upprustningen inför första världskriget. Här berörs bl.a. nya vapen och vapensystem, men också imperialismen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Kategorier:
Taggar:
L
10:16
Första världskrigets vapen
Genomgång (10:16 min) av SO-läraren John Holm som berättar om en del av de vapen som användes under första världskriget.
L
1:26
Kärnvapen i världen
Ett kort bildspel (1:26 min) om kärnvapen. Den 16 juli 1945 sprängdes det första kärnvapnet i New Mexico, USA — sedan dess har 2054 provsprängningar ägt rum. I dag finns tillräckligt många kärnvapen för att utrota allt levande liv på jorden. Filmen är gjord av Dagens Nyheter.
Kategorier:
Taggar:
M
Prickskyttar - hatade och beundrade
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om prickskyttars betydelse i krig genom tiderna. I alla tider har skickliga skyttar fyllt en viktig funktion på slagfältet. Lika länge har det funnits en hatkärlek mellan den etablerade militären och dessa ensamvargar. För prickskytten är kriget en jakt, närmast att jämställa med sanktionerat mord på utvalda individer...
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Medeltida krig och försvar
Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).
Krig och försvar 1500-1776
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Krig och försvar 1776-1914
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.
Folkrätt och krigets lagar
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
ANNONS
Relaterade taggar
Uppfinningar
Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...
Borgar och fästningar
Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...
Alfred Nobel
Alfred Nobel (1833-1896) var kemist och uppfinnare. Hans mest kända uppfinning är dynamiten, som...
Flygkrig
Första världskriget När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg....
Blixtkrig
Blixtkrig var en form av krigföring som användes framgångsrikt av tyskarna i början av andra...
Bombningen av Hiroshima
Hiroshima är en stad i Japan där USA fällde sin första atombomb i augusti 1945. Efter flera års...
Kärnvapen
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Manhattanprojektet
Redan 1939 skrev Albert Einstein till president Roosevelt och föreslog att USA skulle satsa...