Tagg om vapen och dess historia
Bild:
Skjutvapnen revolutionerade krigföringen.

Vapen

Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida vapnen användes på många olika sätt. Förutom i rent krigiska syften så användes vapnen till jakt, skogsbruk, som skydd mot vilda djur samt i religiösa syften. De vanligaste vapnen under forntiden var yxor, spjut och pilbågar. Då brons och järn började användas av människorna (bronset kom till Norden ca 1800 f.Kr.) blev även knivar i metall vanliga. Svärd var däremot dyra att tillverka och var därför ofta en statussymbol som främst de rika hade råd med.

Stenåldersyxan var under den äldre stenåldern (i Norden ca 12 000 - 4000 f.Kr) enkel till sin utformning. Dessa så kallade skiv- och kärnyxor bestod av ett grovhugget stycke flinta eller annan bergart och användes främst vid skinnbearbetning. Under den yngre stenåldern (som inföll i Norden ca 4000 f.Kr) utvecklades yxorna genom influenser från andra stenålderskulturer på den europeiska kontinenten. Under slutet av den yngre stenåldern började stenyxorna alltmer efterlikna de koppar- och bronsyxor som börjat dyka upp i Norden. Både under den äldre och den yngre stenåldern offrade människorna yxor till gudarna. Yxorna var personliga ägodelar som tog lång tid att tillverka och människorna var troligtvis övertygade om att gudarna skulle uppskatta dessa offergåvor.

Ett annat av forntidens viktiga vapen var spjutet. Arkeologer har gjort fynd av spjut som användes redan för 400 000 år sedan av föregångare till den moderna människan homo sapiens. Spjut användes vid jakt och i strid, både som kast- och stötvapen. Även spjutet fyllde en religiös innebörd och finns t.ex. avbildat på många hällristningar. Asaguden Oden framställs på bildstenar och andra föremål från järnåldern ofta tillsammans med sitt spjut Gungner, vars magiska egenskaper gjorde att det aldrig missade sitt mål.

Pilbågen är precis som spjutet ett vapen med mycket lång historia. De äldsta spåren arkeologerna gjort av pilbågar i Norden är från den äldre stenåldern. Pilbågen tillät jägaren och krigaren att döda på avstånd, men de äldre forntida pilbågarna var inte alls lika långskjutande och effektiva som medeltidens långbågar. En engelsk långbåge från medeltiden kunde skjuta igenom en rustning på flera hundra meters avstånd.

Redan för ca 2000 år sedan tillverkades de första armborsten. Armbort har sedan dess använts av stridande arméer tills långt in på 1500-talet då de ersattes av eldhandvapen. Armborstet var inte lika långskjutande och snabbt att ladda om som långbågen. Å andra sidan var ett arborst betydligt lättare att hantera. Armborstet blev därför ett populärt vapen bland bönderna.

Få typer av vapen har varit så mytomspunna som svärdet, krigarens och riddarnas främsta attribut. Det var först under bronsåldern som människorna började tillverka svärd, men bronsets egenskaper gjorde att dessa svärd lätt gick sönder. Den tidigare järnålderns svärd var också av usel kvalitet, men efterhand som smidestekniker och metoder för härdning utvecklades blev svärden allt bättre. Tillverkningsmetoden att demaskera, vilket innebar en omfattande process där olika typer av järn och stål sammanfogas, ökade styrkan och hållbarheten i järnålderns svärd.

Under den senare delen av medeltiden tog vapenutvecklingen ett rejält kliv framåt då kunskapen om hur man använder krut spreds från Kina till Europa. Användningen av handhållna eldhandvapen och kanoner kom att förändra krigföringen för all framtid. I samband med kanonernas intåg på slagfälten (och vid belägringar) hade borgar och ringmurar spelat ut sin roll eftersom de gick att skjuta sönder med tunga kanoner.

De första eldhandvapnen var inte lätta att hantera, de var både tunga och svåra att ladda om. Gevär (musköter) och pistoler var fram till 1800-talet mynningsladdade och kunde bara skjuta ett skott åt gången. Precisionen var dessutom dålig eftersom piporna var slätborrade.

Under 1800-talet, i samband med den industriella revolutionen, utvecklades vapnen i takt med andra tekniska framsteg. De mynningsladdade handeldvapnen byttes ut mot vapen med magasin som laddades om genom mantelrörelse (repeterfunktion). De helautomatiska vapnen (t.ex. maskingevär) som skjuter en serie skott utan avbrott, började dyka upp under senare delen av 1800-talet, men var ganska ovanliga fram till första världskrigets utbrott 1914.

De händelser som helt och hållet kom att förändra vapenframställningen och eldkraften för både mindre och större vapen var första och andra världskriget. Helt nya vapen såg dagens ljus då de krigande länderna lade enorma resurser och allt sitt tekniska kunnande för att ta fram vapen med största möjliga dödliga effekt. Under första världskriget 1914-1918 började dessutom flygplan, stridsvagnar och u-båtar användas i krigföringen.

Andra världskriget 1939-1945 gav upphov till bland annat tyngre bomber och raketdrivna vapen av olika slag. I slutskedet av andra världskriget använde amerikanerna atomvapen mot civila mål då de lät bomba de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Dessa båda atombomber hade bara bråkdelen av den sprängkraft som de kärnvapen som togs fram av USA och Sovjetunionen under kalla kriget.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här hittar du material med innehåll som delvis fokuserar på vapen av olika slag.

Uppdaterad: 
12 april 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Vapen

av:
Svenska läkare mot kärnvapen
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.

Artiklar om Vapen

L
Magnus Västerbro
2018-05-05
Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-26
Under de tusen åren som vi idag kallar för medeltiden stod den tekniska utvecklingen inte stilla. Även om kyrkan hade stor makt och försökte stoppa spridningen av nya idéer som gick emot deras...
M
Carsten Ryytty
2014-12-09
1914 kunde en infanterist skjuta 15 skott i minuten, en kulspruta 600 skott och en artilleripjäs 20 splittergranater fyllda med stålkulor. Medan soldaterna låg kvar i skydd hade denna eldkraft i...

Länkar om Vapen

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om störtbombaren Ju 87 Stuka. När artilleriet inte kunde hålla jämna steg med Hitlers pansardivisioner blev det Luftwaffes uppgift att bana väg för dem. Tysklands berömda störtbombare kom här att spela en viktig roll...

Spara som favorit
          

Genomgång (5:17 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar kortfattat om imperialismen, industrialismen och den militära upprustningen inför första världskriget. Här berörs bl.a. nya vapen och vapensystem, men också imperialismen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:16 min) av SO-läraren John Holm som berättar om en del av de vapen som användes under första världskriget.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sju märkliga vapen. Fantasi har inte saknats när människan genom tiderna utvecklat det ena vapnet efter det andra. Men en del skapelser har blivit mer fantastiska än effektiva och en del av dem kan närmast betecknas som bisarra. Här är sju av historiens mest annorlunda vapen!

Spara som favorit
          

Ett kort bildspel (1:26 min) om kärnvapen. Den 16 juli 1945 sprängdes det första kärnvapnet i New Mexico, USA — sedan dess har 2054 provsprängningar ägt rum. I dag finns tillräckligt många kärnvapen för att utrota allt levande liv på jorden. Filmen är gjord av Dagens Nyheter.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sju exportsuccéer Made in China. I flera tusen år var Kina världens uppfinnarverkstad. I landets kloster trycktes böcker långt innan européer lärde sig tekniken och dess militärer använde både kompasser och krutvapen. Här är sju exportsuccéer...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om prickskyttars betydelse i krig genom tiderna. I alla tider har skickliga skyttar fyllt en viktig funktion på slagfältet. Lika länge har det funnits en hatkärlek mellan den etablerade militären och dessa ensamvargar. För prickskytten är kriget en jakt, närmast att jämställa med sanktionerat mord på utvalda individer...

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om fältartilleriets betydelse under andra världskriget. Under andra världskriget orsakade inget annat vapensystem lika stora förluster som fältartilleriet. Effekten på slagfältet var förödande...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om Alfred Nobel och dynamitens tillkomst. År 1866 lyckades Alfred Nobel med medarbetare att göra en stabil deg av nitroglycerin och världen fick ett revolutionerande sprängämne. Inkomsterna blev grundplåten till nobelpriset...

Spara som favorit
          

Lär om Kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial från Svenska Läkare mot Kärnvapen. För dig som vill lära dig mer om kärnvapen och dess konsekvenser.

Spara som favorit
          

Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om den kemiska krigföringen som var ett ständigt återkommande inslag under första världskriget...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".

Spara som favorit
          

"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess roll inom internationell säkerhetspolitik. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet i den här ingången är indelat i följande avsnitt: "Sverige och kärnvapen", "NATO och kärnvapen", "Iran och kärnvapen", "Nordkorea och kärnvapen", "IAEA - en internationell vakthund", "Kärnvapenterrorism" samt "Nya kärnvapendoktriner".

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om pansarvagnens utveckling under första världskriget och mellankrigstiden. De första stridsvagnarna kom inte upp i högre farter än en joggare, men de förebådade trots det en rörligare krigföring med snabbare framryckningar. Tiden mellan världskrigen användes till att utveckla såväl stridsvagnarna som hur de skulle utnyttjas maximalt på slagfältet...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om armborstets utveckling. Det stora problemet med pilbågen som vapen var att det krävde både armstyrka och mycket övning. Det kunde ta flera år att träna upp en skicklig bågskytt...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om vapentillverkning i början av medeltiden.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om medeltidens krigshästar. När riddarna red ut i strid använde de aldrig ston, bara hingstar...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om slaget vid Omdurman som inledde en ny era i krigets historia. En liten brittisk styrka stod emot en muslimsk upprorsarmé bestående av fler än 50 000 krigare. Då visade det sig vad artilleri, kulsprutor och snabbskjut-ande gevär kan göra mot en enkelt utrustad fiende...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om tyskarnas legendariska 88-mm kanon som användes mot både flygplan och stridsfordon av olika slag. Få vapensystem har blivit så mytomspunna som den tyska 88-millimeterskanonen – luftvärnskanonen som blivit mer omskriven som pansar­värnsvapen. Trots avgörande insatser i ökenkriget och på östfronten har dess överlägsenhet ofta överdrivits...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (13:34 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om vapenutvecklingen under första världskriget och skyttegravskriget på västfronten.

Spara som favorit

Sidor