© 2026 SO-rummet.se
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som förklarar varför samhället ser ut som det gör, hur samhället bör se ut och hur det kan förändras. Begreppet ligger nära ordet världsåskådning, men orden är inte helt synonyma. En världsåskådning är bredare och handlar om människans samlade syn på världen och livet, medan en politisk ideologi främst handlar om hur samhället bör organiseras och förändras.
Ett mer kritiskt sätt att se på ideologier finns hos den brittiske sociologen Anthony Giddens (Sociologi, 2003, sid 557), som kopplar dem till makt och dominerande gruppers intressen:
... gemensamma idéer och åsikter som fyller funktionen att legitimera eller rättfärdiga dominerande gruppers intressen. Ideologier finns i alla samhällen där det finns systematiska och ingrodda orättvisor mellan grupper. [...] Ideologiska system legitimerar de maktpositioner som olika grupper har.
En politisk ideologi brukar försöka besvara tre grundläggande frågor: Hur ser samhället ut idag? Hur bör det se ut? Och hur ska förändringen genomföras? Ideologier handlar därför både om mål och om vilka metoder som bör användas för att nå dem. De kan exempelvis innehålla idéer om frihet, jämlikhet, ägande, demokrati och statens makt.
Ideologier är inte färdiga paket som alla anhängare tolkar på exakt samma sätt. Det finns exempelvis flera olika former av liberalism, konservatism och socialism. Politiska partier kan dessutom hämta idéer från flera håll. En person kan därför vara liberal i en fråga, konservativ i en annan och samtidigt stödja socialistiska idéer inom ett tredje område.
Ordet ideologi började som namnet på en vetenskapI slutet av 1700-talet började den franske tänkaren Antoine Destutt de Tracy använda ordet ideologi. För honom betydde det ungefär ”vetenskapen om idéer”. Han ville undersöka hur människors tankar uppstår och hur kunskap om idéerna kunde användas för att förbättra samhället. Napoleon Bonaparte använde senare ordet ”ideologer” som ett hånfullt namn på tänkare som han ansåg var alltför teoretiska och verklighetsfrånvända. Med tiden förändrades ordets betydelse. Idag syftar ideologi vanligtvis inte på forskning om idéer, utan på själva systemet av politiska och sociala tankar. Ett ord som började som namnet på en vetenskap kom alltså att användas om exempelvis liberalism, konservatism och socialism. |
S LÄS MER: Politiska ideologier
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till ideologier.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 7 minuter
H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...
Lästid 6 minuter
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Lästid 9 minuter
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
Lästid 7 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Lästid 11 minuter
Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...
Lästid 4 minuter
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Lästid 10 minuter
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Lästid 6 minuter
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Lästid 12 minuter
I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla. Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk. Man värnar om både nationell kultur och den västerländska civilisationen, vilken anses bygga på arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden...
Lästid 2 minuter
Hitlers och det nationalsocialistiska arbetarpartiets framgångar i Tyskland ledde till att det i en rad länder bildades besläktade partier. Sverige var inget undantag, men här blev nazismen som politisk riktning inte särskilt framgångsrik...
Lästid 4 minuter
Precis som för de båda världskrigen – och för övrigt de flesta historiska händelser – finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...
Lästid 19 minuter
I den här artikeln utforskas idéerna bakom och utförandet av "Drang nach Osten" och begreppet "Lebensraum" – tanken att Tyskland behövde mer utrymme för sin befolkning, områden som skulle erövras i öst. Idéerna sträckte sig från 1800-talets Tyskland till nazisternas politik, och hade en djupgående påverkan på folken i Östeuropa. Texten belyser även nazisternas syn på "undermänniskor" och deras behandling av folktyskarna, tyskar som levde utanför Tyskland. Det blir tydligt hur dessa teorier och begrepp fick fruktansvärda konsekvenser för miljontals människor...
Lästid 10 minuter
Del 5 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas syn på familjen och kvinnans roll. I Nazityskland reducerades kvinnorna till kroppar. Först och främst skulle de tjäna nazisternas rasbiologiska mål. Behovet av att öka befolkningen ingick i propagandan och kvinnorna betraktades som fruktbarhetsmaskiner...
Lästid 6 minuter
Del 4 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas effektiva propagandaapparat vars viktigaste delar utgjordes av tidningar, radio, film, musik och konst...
Lästid 5 minuter
Del 2 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas politiska massmöten som i själva verket var iscensatta massriter som hade organiserats och planerats av den nazistiska propagandaapparaten...
Lästid 6 minuter
Del 1 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om den äldre tyska hembygdsromantiken och hur nazisterna kom att använda sig av denna gamla jord- och hembygdskult i sitt propagandamaskineri för att skapa lojalitet bland folket på den tyska landsbygden.
Lästid 11 minuter
Paul Joseph Goebbels försökte alltid framstå som en riktig karlakarl och krigshjältetyp. Men han var liten till växten, knappt 165 cm lång och spenslig. Dessutom haltade han eftersom det ena benet var åtta centimeter kortare än det andra. Han hade blivit ratad som soldat under första världskriget, något han naturligtvis inte ville kännas vid. Istället diktade han ihop en historia om att hans klumpfot var en skada från slagfältet.
Lästid 13 minuter
Få personer i historien har i vår egen tid blivit så ökända som Adolf Hitler, diktatorn som ensam startade den kanske största katastrofen i mänsklighetens historia – andra världskriget. Men hur gick det egentligen till? I den här artikelserien gör vi ett försök att kasta lite ljus över händelserna och omständigheterna som gjorde att Hitler kunde ta makten i Tyskland 1933...
Lästid 12 minuter
Under 1923 hade den rådande hyperinflationen och de många strejkerna resulterat i ekonomiskt och socialt kaos i hela Tyskland. Hitler insåg nu att tiden var mogen för en statskupp. Den franska Ruhrockupationen hade eldat upp tyskarnas nationella känslor, speciellt i Bayern där Hitler befann sig...
Lästid 5 minuter
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...
Lästid 9 minuter
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades – vid sidan av det kalla kriget – av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...
Lästid 11 minuter
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka sig ett samhälle helt utan nationalism? Frågorna är många...
Lästid 11 minuter
Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke, ålder eller kön skapa den identitet människan behöver för att känna sig trygg och bekräftad? Är den överdrivna och aggressiva nationalismen idag ett tecken på svårigheter att hantera sin identitet?
Lästid 9 minuter
Enligt nazismens idéer skulle framtidens nya tyska människa vara en kraftfull viljemänniska. Vilja och handling ansågs viktigare än rationellt tänkande. "Stora handlingar kräver fanatisk, ja, hysterisk lidelse. Sann nationalsocialism är instinkt, inte vetande", skrev Goebbels...
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Genomgång (9:10 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om fascismen ur olika perspektiv.
Genomgång (13:56 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om liberalismen ur olika perspektiv.
Genomgång (9:51 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om socialismen ur olika perspektiv.
Genomgång (7:19 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om kommunismen ur olika perspektiv.
Genomgång (12:16 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om feminismen ur olika perspektiv.
Genomgång (28:21 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om ekologismen och feminismen ur olika perspektiv.
Genomgång (31:18 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om socialismen ur olika perspektiv.
Genomgång (22:12 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om nationalismen ur olika perspektiv.
Genomgång (25:10 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om konservatismen ur olika perspektiv.
Genomgång (25:02 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om liberalismen ur olika perspektiv.
Genomgång (30:40 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom marxismens dialektik - rörelse, förändring och utveckling.
Genomgång (3:08 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist och en kollega går igenom ekologismens grunder.
Genomgång (5:57 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist och en kollega går igenom feminismen. Här berörs bl.a. likhetsfeminism och särartsfeminism.
Genomgång (26:47 min) där SO-läraren Daniel Osbjer berättar om "det nya samhället" - arvet från de politiska revolutionerna. Här berörs Wienkongressen, de politiska ideologierna, klassamhället, reformer och revolutioner.
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om skandinavismen. Decennierna efter Napoleonkrigens slut år 1815 brukar betecknas som nationalismens era. En rad folk började fredligt eller med våld att sträva efter att bilda egna stater på nationell grund, det vill säga utifrån föreställningen om ett gemensamt kulturellt, språkligt och politiskt arv. I Norden tog detta sig uttryck i skandinavismen, som predikade samhörigheten mellan Sverige, Danmark och Norge...
Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde...
Existentialismen är en livsåskådning som betonar att människan är fri och därför alltid ansvarig för sina beslut och...
Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...
Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i...
Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över...
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Anarkismen är en politisk åskådning som går ut på att statens inflytande och kontroll över den enskilde individen i...
Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Idéhistoria handlar om hur människor genom tiderna har uppfattat sig själva och världen. Ämnet...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...
Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Nazityskland (Tredje riket) innefattar perioden 1933-1945 då Tyskland styrdes av Adolf Hitler och...
Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...
Benito Mussolini (1883-1945) var Italiens fascistiske ledare 1922-1943. Han blev premiärminister...
NSDAP är en förkortning för det tyska nazistpartiet "Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei...
Hitlerjugend (Hitlerungdomen) var en nationalsocialistisk ungdomsorganisation i Nazityskland mellan...
Sionismen var en slags judisk nationalism i form av en strävan att återförena det judiska folket...
Pacifism (ickevåld) är en benämning för övertygelsen om att konflikter ska lösas med fredliga medel...
Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...
Ett lands ekonomi påverkas mycket av vilket ekonomiskt system som används. Det finns två grundtyper...
Göticism var en kulturell rörelse som byggde på föreställningen att Sverige hade haft en storslagen...
Göticism var en kulturell rörelse som byggde på föreställningen att Sverige hade haft en storslagen...
Konservatismens framväxtEdmund Burke (1729-1797) brukar kallas ”konservatismens lärofader”. När...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
