Ideologier

Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...

+ Läs mer

Lästid 10 minuter

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...

+ Läs mer

Lästid 6 minuter

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla. Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk. Man värnar om både nationell kultur och den västerländska civilisationen, vilken anses bygga på arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden...

+ Läs mer

Lästid 2 minuter

Hitlers och det nationalsocialistiska arbetarpartiets framgångar i Tyskland ledde till att det i en rad länder bildades besläktade partier. Sverige var inget undantag, men här blev nazismen som politisk riktning inte särskilt framgångsrik...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...

+ Läs mer

Lästid 19 minuter

I den här artikeln utforskas idéerna bakom och utförandet av "Drang nach Osten" och begreppet "Lebensraum" - tanken att Tyskland behövde mer utrymme för sin befolkning, områden som skulle erövras i öst. Idéerna sträckte sig från 1800-talets Tyskland till nazisternas politik, och hade en djupgående påverkan på folken i Östeuropa. Texten belyser även nazisternas syn på "undermänniskor" och deras behandling av folktyskarna, tyskar som levde utanför Tyskland. Det blir tydligt hur dessa teorier och begrepp fick fruktansvärda konsekvenser för miljontals människor...

+ Läs mer

Lästid 10 minuter

Del 5 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas syn på familjen och kvinnans roll. I Nazityskland reducerades kvinnorna till kroppar. Först och främst skulle de tjäna nazisternas rasbiologiska mål. Behovet av att öka befolkningen ingick i propagandan och kvinnorna betraktades som fruktbarhetsmaskiner...

+ Läs mer

Lästid 6 minuter

Del 4 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas effektiva propagandaapparat vars viktigaste delar utgjordes av tidningar, radio, film, musik och konst...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Del 2 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas politiska massmöten som i själva verket var iscensatta massriter som hade organiserats och planerats av den nazistiska propagandaapparaten...

+ Läs mer

Lästid 6 minuter

Del 1 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om den äldre tyska hembygdsromantiken och hur nazisterna kom att använda sig av denna gamla jord- och hembygdskult i sitt propagandamaskineri för att skapa lojalitet bland folket på den tyska landsbygden.

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Paul Joseph Goebbels försökte alltid framstå som en riktig karlakarl och krigshjältetyp. Men han var liten till växten, knappt 165 cm lång och spenslig. Dessutom haltade han eftersom det ena benet var åtta centimeter kortare än det andra. Han hade blivit ratad som soldat under första världskriget, något han naturligtvis inte ville kännas vid. Istället diktade han ihop en historia om att hans klumpfot var en skada från slagfältet.

+ Läs mer

Lästid 13 minuter

Få personer i historien har i vår egen tid blivit så ökända som Adolf Hitler, diktatorn som ensam startade den kanske största katastrofen i mänsklighetens historia - andra världskriget. Men hur gick det egentligen till? I den här artikelserien gör vi ett försök att kasta lite ljus över händelserna och omständigheterna som gjorde att Hitler kunde ta makten i Tyskland 1933...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

Under 1923 hade den rådande hyperinflationen och de många strejkerna resulterat i ekonomiskt och socialt kaos i hela Tyskland. Hitler insåg nu att tiden var mogen för en statskupp. Den franska Ruhrockupationen hade eldat upp tyskarnas nationella känslor, speciellt i Bayern där Hitler befann sig...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...

+ Läs mer

Lästid 9 minuter

Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka sig ett samhälle helt utan nationalism? Frågorna är många...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke, ålder eller kön skapa den identitet människan behöver för att känna sig trygg och bekräftad? Är den överdrivna och aggressiva nationalismen idag ett tecken på svårigheter att hantera sin identitet?

+ Läs mer

Lästid 9 minuter

Enligt nazismens idéer skulle framtidens nya tyska människa vara en kraftfull viljemänniska. Vilja och handling ansågs viktigare än rationellt tänkande. "Stora handlingar kräver fanatisk, ja, hysterisk lidelse. Sann nationalsocialism är instinkt, inte vetande", skrev Goebbels...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

När Garibaldi och Cavour enade Italien 1870 var det fråga om en nationalism som vilade på frihetsprinciper. Men när vi kommer till tiden efter första världskriget uppträder Mussolini, svartskjortorna och fascismen på den politiska arenan. Det är nu fråga om en aggressiv nationalism...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning. Historiskt har den haft stor betydelse för alla västerländska demokratier genom sin betoning av människovärdet. Samtidigt har den låtit sig förenas med vitt skilda religiösa och politiska uppfattningar. Man kan tala om både en kristen humanism, en naturalistisk och en existentialistisk.

+ Läs mer

Lästid 1 minuter

Nyliberalismen betraktas av sina anhängare som en återuppväckelse av den ursprungliga liberalismen. Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll begränsas till att skydda individen mot förtryck och våld från andra, men där medborgarna i övrigt lämnas att leva sina liv efter eget huvud...

+ Läs mer