Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett modernt svenskt partiväsende formades. Stora stridsfrågor var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var kampen om allmän rösträtt. En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa genom olika inskränkningar. 1907 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren, medan rösträtten förblev inkomstgraderad till den första.
1914 tillspetsades motsättningarna mellan höger och vänster då högern organiserade det s.k. bondetåget, som krävde höjda försvarsutgifter. Kungen tog öppet ställning mot den liberala regeringens program, vilket utlöste en regeringskris.
Vid första världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt, men starka krafter verkade för en tyskvänlig politik.
Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917, och i valet samma år föll högerregeringen. En koalition mellan liberaler och socialdemokrater lade fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Men förslaget kunde inte drivas igenom förrän i samband med första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa övertygade högern om att den måste ge upp sitt motstånd mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Därmed blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt.
I Finland ledde frigörelsen från Ryssland och klassmotsättningarna inom landet till ett inbördeskrig. Den borgerliga, "vita" sidan vann över "de röda" socialisterna.
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
LÄS MER: Rösträttsfrågan
LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av
PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Här finns material som handlar om den svenska demokratins framväxt.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
Demokrati pågår är ett digitalt undervisningsmaterial för åk 4-6. Med hjälp av materialet kan du jobba med att stärka förståelsen för demokratins värden och förutsättningar samt förmågan till att bidra i ett demokratiskt samtal hos dina elever.
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
Träna dina elever i källkritisk analys med hjälp av historiskt material från arkiv, museer och bibliotek!
Textfrågor, diskussionsfrågor, bildanalys, fördjupningsuppgift och praktisk handling.
Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...
Få årtal i den svenska historien är så tydliga nationella brytningspunkter som 1809 och 1905. Båda förknippas med förluster. Med Finland försvann 1809 över en tredjedel av rikets yta och en fjärdedel av dess befolkning. Med den svensk-norska unionens upplösning 1905 förvandlades 1814 års kompensation för Finland till en självständig norsk stat. De båda årtalen pekar emellertid samtidigt framåt. Statskuppen 1809 raserade enväldet, och året därpå inkallades Bernadotte, Napoleons marskalk, som tronföljare. Unionsupplösningen 1905 skedde under fredliga former, även om risken för krigshandlingar hela tiden fanns där. På så sätt blev händelsen också internationellt ett positivt exempel på att mellanstatliga konflikter kunde lösas utan våld...
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan komplicerad. Historien om samernas rösträtt har dessutom anor från 1600-talet...
I takt med att vi intresserar oss för historiens skuggsidor så blir intresset för utsatta grupper större. Romer har varit en mycket utsatt grupp. Historien om deras rösträtt är komplicerad. Det beror på begreppet ”romer”...
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1910-talet. De pratar om första världskriget, rösträttskamp, motbok, SARA-krogar och hungerkravaller.
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. Hur kunde det ske och hur gick det till?
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Kata Dalström, överklassfrun som under de stora reformernas omvälvande årtionden blev socialismens oväntade megafon, högerns hatobjekt och arbetarnas älskling...
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Avsnitt (22:11 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om journalisten och författaren som kämpade för kvinnlig rösträtt under det tidiga 1900-talet, då jämställdhet mellan könen var en utopi. Du får följa med Elin Wägner på hennes livsresa från ung, drömmande flicka i Skåne till vuxen och röstande kvinna i Sveriges första demokratiska riksdagsval.
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Genomgång (9:28 min) med gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om utvecklingen av demokratin i Sverige. Här berörs några av de viktiga nedslagen i svensk historia som haft betydelse för demokratiutvecklingen med utgångspunkt 1809 och tiden därefter.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om demokratins genombrott i Sverige. Alla, oavsett kön eller klass, ska få rösta. Det är en av demokratins viktigaste grunder...
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Sveriges demokrati firar 100 år 2021! Gå in i den digitala Demokratistugan och lär dig mer om demokrati. Här finns quiz, diskussionsfrågor, filmer och mängder av fakta och bakgrund till hur vår demokrati är uppbyggd och vilka fri- och rättigheter vi har i Sverige.
Artikel på Svenskt kvinnobiografiskt lexikons webbplats där du kan läsa om Kata Dalström. Kata Dalström var socialistisk agitator och den första kvinnan i ledningen för ett politiskt parti i Sverige...
Magasinet Demokratin står aldrig stilla är ett studiematerial om demokratins genombrott, utveckling och framtid. Riksdagens talman Andreas Norlén tipsar om magasinet som riktar sig till gymnasie- och vuxenstuderande men som också fungerar för högstadiet. Materialet som finns i en uppdaterad upplaga är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på http://firademokratin.riksdagen.se
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!
Faktatexter som handlar om Sveriges demokratisering. Här finns också en tillhörande lärarhandledning som består av olika klassrumsövningar. Webbplatsen drivs av Kungliga biblioteket.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
Författarinnan, pedagogen, kvinnosakskämpen och visionären Ellen Key (1849-1926) är kanske mest...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO:...
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Kata (Katarina) Dalström (1858-1923) är den socialistiska rörelsens mest kända kvinnliga agitator....
1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var formellt...
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....
