1914 tillspetsades motsättningarna mellan höger och vänster då högern organiserade det s.k. bondetåget, som krävde höjda försvarsutgifter. Kungen tog öppet ställning mot den liberala regeringens program, vilket utlöste en regeringskris.
Vid första världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt, men starka krafter verkade för en tyskvänlig politik.
Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917, och i valet samma år föll högerregeringen. En koalition mellan liberaler och socialdemokrater lade fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Men förslaget kunde inte drivas igenom förrän i samband med första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa övertygade högern om att den måste ge upp sitt motstånd mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Därmed blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt.
I Finland ledde frigörelsen från Ryssland och klassmotsättningarna inom landet till ett inbördeskrig. Den borgerliga, "vita" sidan vann över "de röda" socialisterna.
S LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
M LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
S LÄS MER: Rösträttsfrågan
M LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av
M PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Hans Albin Larsson (red.), Boken om Sveriges historia, Forum, 1999
Stig Hadenius, Modern svensk politisk historia - Konflikt och samförstånd, Prisma, 1996
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.