© 2026 SO-rummet.se
Censur innebär att någon, ofta staten, granskar och stoppar sådant som människor vill säga, skriva eller publicera. Om det råder censur, som till exempel i en diktatur, får man inte uttrycka sig fritt inom de områden som är censurerade. Censur handlar ofta om att texter, filmer, nyheter eller andra budskap kontrolleras innan de får spridas. Om en text, film eller nyhet inte passar makthavarna kan den stoppas innan människor får ta del av den.
I en demokrati ska människor däremot kunna läsa, lyssna, diskutera och själva bilda sig en uppfattning.
Yttrandefrihet är en av demokratins viktigaste friheter. Den innebär att människor får uttrycka tankar, åsikter och känslor utan att staten stoppar dem i förväg. Den gör det också möjligt för massmedierna att granska dem som har mycket makt i samhället, till exempel politiker, myndigheter och företag.
I Sverige skyddas yttrandefriheten av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, som är två av Sveriges fyra grundlagar. De andra två grundlagarna är regeringsformen och successionsordningen. En grundlag är en extra viktig lag som är svårare att ändra än en vanlig lag.
Yttrandefrihet betyder inte att man får säga precis vad som helst utan ansvar. Det är till exempel inte tillåtet att hota någon, förtala någon eller hetsa mot en folkgrupp.
Yttrandefrihet handlar om både frihet och ansvar – människor ska ha rätt att uttrycka sina åsikter, men inte använda orden för att skada andra eller hota demokratin.
För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det också finnas tryckfrihet. Tryckfrihet betyder att man får uttrycka tankar, åsikter och känslor i tryckta texter, till exempel böcker och tidningar. I Sverige får myndigheter normalt inte stoppa en tryckt skrift innan den har getts ut.
Fria medier är viktiga i en demokrati. En av mediernas viktigaste uppgifter är att granska makthavare. När journalister granskar makthavare kan de avslöja fel, lögner och missbruk av makt som annars kanske hade förblivit dolda.
Yttrandefrihet är alltså en grundläggande del av demokratin, men den innebär inte att man kan säga eller skriva vad som helst utan ansvar. Den skyddar framförallt människor mot att staten tystar dem. Samtidigt kan privata plattformar, till exempel sociala medier och kommentarsfält, ha egna regler som användarna måste följa.
Sverige införde världens första tryckfrihetslagÅr 1766 antog Sverige världens första lag om tryckfrihet. Den innebar att staten inte längre fick granska och stoppa de flesta texter innan de trycktes. Folk fick större möjlighet att skriva om politik, kritisera makthavare och diskutera hur landet styrdes. Vissa ämnen, bland annat religion, omfattades dock fortfarande av begränsningar. En av de viktigaste personerna bakom lagen var prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius från den del av Sverige som idag tillhör Finland. Han ansåg att missförhållanden och maktmissbruk lättare kunde avslöjas om människor fick skriva fritt och läsa myndigheternas dokument. Lagen införde därför också offentlighetsprincipen. Den gav medborgarna rätt att ta del av många handlingar hos myndigheterna. Tanken var både enkel och djärv. Om makthavarna visste att andra kunde granska deras beslut skulle det bli svårare att dölja korruption, slöseri och orättvisor. Samma grundidé finns kvar idag. En elev, journalist eller annan person kan exempelvis begära att få läsa många mejl, beslut och rapporter hos en svensk myndighet utan att behöva förklara varför. |
M LÄS MER: Diktatur
M LÄS MER: Demokrati
M LÄS MER: Grundlagarna
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
https://www.riksdagen.se/globalassets/03.-dokument-och-lagar/bestall-och-ladda-ner/informationsmaterial-och-bocker/fritt-ord-250-ar.pdf
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/en-kulturkanon-for-sverige_hdb392/html/
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material om ämnen som kan relateras till censur och yttrandefrihet förr och idag.
© 2026 SO-rummet.se
Lektionsmaterial om AI-bilder, memes och visuell påverkan. Hjälp elever att förstå hur bilder kan väcka känslor, sprida budskap och påverka hur vi tolkar världen.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Demokrati pågår är ett digitalt undervisningsmaterial för åk 4-6. Med hjälp av materialet kan du jobba med att stärka förståelsen för demokratins värden och förutsättningar samt förmågan till att bidra i ett demokratiskt samtal hos dina elever.
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Lästid 7 minuter
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...
Lästid 17 minuter
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, tv, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Lästid 16 minuter
Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...
Lästid 24 minuter
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Lästid 13 minuter
En bok med 200 sidor kan innehålla omkring 75 000 ord. Tänk dig vilket arbete det skulle vara att skriva av den för hand, och då skulle du ändå bara ha ett exemplar till. Med en modern tryckpress kan tusentals exemplar av en bok tryckas på några timmar. Idag, när vi översköljs av böcker och tidningar, tänker vi sällan på hur dyra och svåråtkomliga böcker var innan konsten att trycka böcker uppfanns. Boktryckarkonsten har utnämnts till den viktigaste uppfinningen under andra årtusendet e.Kr och dess uppfinnare Johann Gutenberg till en de största uppfinnarna genom tiderna...
Lästid 8 minuter
Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...
Lästid 8 minuter
Den svenska adeln drabbades hårt av XI:s reduktion på 1680-talet. Det adliga missnöjet mot den enväldiga kungamakten växte sig därmed allt starkare. När sedan Karl XI dog och slottet brann ner 1697 sipprade kritiken upp till ytan. Kritiska röster gjorde sig nu hörda och med dem trädde en opposition mot kungamakten fram...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.
Bilders makt – AI och visuell påverkan är ett digitalt utbildningsmaterial från Mediemyndigheten som ger elever verktyg att förstå, analysera och kritiskt granska dagens bilddrivna medielandskap.
Mediekompass är en webbplats där du kan lära dig mer om dagstidningar, tryck- och yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, pressetik, pressfrihet, upphovsrätt och mycket annat. Mediekompass är en icke-kommersiell, politiskt- och religiöst obunden verksamhet som drivs av Tidningsutgivarna (TU).
Avsnitt (12:01 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om public service. Nästan alla i Sverige är med och betalar för public service - vare sig vi vill det eller inte. Men vad innebär egentligen public service? Hur har det vuxit fram? Och hur ser framtiden ut för medier som har staten som uppdragsgivare? Vi förklarar vad public service är och tittar på Storbritanniens och Sveriges mediehistoria. Vi pratar om argumenten för ett brett och för ett smalt public service.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Kortfattad genomgång (4:50 min) av YouTubekanalen Meningsfull väntan (filmer och studiematerial för nyanlända) som i den här videon förklarar religion i Sverige, religionsfrihet och svenskarnas syn på religion och religiositet.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt pressfriheten i olika länder. En fri press är oberoende och väljer själv vilka saker de vill sätta i fokus och rapportera utan inblandning från andra aktörer. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
Genomgång (11:06 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om propaganda med fokus på Nazityskland.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Det finns olika sätt att påverka i en demokrati. I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för!
Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?
Avsnitt (8:27 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om desinformation. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem.
Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bokbål som censur. Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt.
Debattartikel i tidningen Expressen där du kan läsa om synen på avbildning av profeten Muhammed inom islam. Bilder på profeten Muhammed är vanliga i den islamiska historien. Ibland har profeten hyllats genom avbildningar, ibland genom bildförbud. Det skriver i dag idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi...
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
I Europa utvecklade Johann Gutenberg vid mitten av 1400-talet en tryckteknik med tryckpress och...
Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Radions historiaRadioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp av...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra...
Franska revolutionen som inleddes 1789 fick många både kort- och långsiktiga följder. Hela det...
Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen....
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
