Lenin och bakgrunden till oktoberrevolutionen 1917

Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa.
S

Vladimir Lenin (1870-1924) var en marxistisk politiker, teoretiker och revolutionsledare samt grundare av leninismen. Han var ledare för bolsjevikpartiet och spelade en viktig roll under oktoberrevolutionen. Lenin lade grunden för den sovjetiska enpartidiktaturen.

I hjärtat av Schweiz största stad Zürich, endast ett stenkast från den vackra Zürichsjön, finner man stadens anrika och populära Café Odeon. Fastigheten i vilken caféet är inrymt är precis som större delen av dess bevarade interiör i jugendstil, vilket ger besökaren en viss känsla från tiden när Café Odeon invigdes 1911.  Caféet kan dessutom stoltsera med att ett flertal historiska personligheter - både kända och ökända har fikat där. I den långa raden av historiska gäster finns namn som Albert Einstein, Thomas Mann, James Joyce, Erich Maria Remarque, Benito Mussolini och Vladimir Lenin.

Drack te och läste tidningen

Lenin (1870-1924), en av 1900 talets största despoter och mördare jämte Hitler, Stalin och Mao Zedong, satt ofta och drack te och läste dagstidningar på Café Odeon. Det var så han höll sig uppdaterad med omvärldshändelserna och nyhetsflödet, som vid denna tidpunkt till största delen handlade om det stora kriget (första världskriget). Säkerligen var Lenin mest intresserad av hur Rysslands krigföring gick och hur den politiska utvecklingen i hemlandet såg ut.

ANNONS

Den ryska krigslyckan gick allt annat än bra, och i kombination med svår hungersnöd bidrog detta till oroligheter och väpnade uppror. I februari 1917 eskalerade situationen, och den 2 mars valde tsar Nikolaj II att abdikera. Det är inte osannolikt att det var på Café Odeon som Lenin läste om denna omvälvande händelse i rysk historia, en händelse som han uppfattade som ett omen inför sina planer på hur Ryssland skulle omvandlas genom en bolsjevikisk revolution.

Lenin beslutade sig för att utnyttja tsarens abdikation och de politiska oroligheterna till sin egen fördel. Han återvände därför skyndsamt till Petrograd, nuvarande Sankt Petersburg, som då var Rysslands huvudstad.

Odeon
Bild: Otto Normalverbraucher
Anrika Café Odeon i Zürich var Lenins stamställe under hans tid i staden. Här drack Sovjetunionens blivande grundare te och läste dagstidningar. Det är inte otänkbart att det var här som Lenin i februari 1917 läste att tsaren störtats.

Brodern avrättad

Vladimir Iljitj Uljanov, som var Lenins egentliga namn, föddes 1870 i ett välbärgat hem i staden Simbirsk i södra Ryssland. Staden som numera heter Ulyanovsk, döptes under sovjettiden om efter Lenins ursprungliga efternamn. Fadern var skolinspektör och tillika statsråd med tilldelad adelstitel.

Under sin barndom följde Lenin ofta med fadern på hans inspektionsrundor. Redan i unga år fick han med egna ögon se den extrema fattigdom som präglade det ryska samhället vid denna tid. Samtidigt levde tsarfamiljen och adeln i ofattbar lyx. Det ska tilläggas att livegenskapen i Ryssland avskaffades så sent som 1861, och att samhället under Lenins uppväxt fortfarande bar tydliga spår från den feodala tiden.

ANNONS

Lenin tillhörde den bemedlade minoritet ryssar som gavs möjlighet att studera. Som ung juridikstuderande kom han tidigt i kontakt med det Kommunistiska manifestet, skrivet av Karl Marx och Friedrich Engels. Denna skrift utgiven 1848, liksom Karl Marx Kapitalet (Das kapital) från 1867 och liknande litteratur, var totalförbjudna i tsarens Ryssland.

Tsarens hemliga polis Ochrana var skoningslös mot alla medborgare som blev påkomna med sådan litteratur, eller på andra sätt ventilerade sina revolutionära åsikter i olika sammanhang. Ochrana hade vida förgreningar ut i samhället och de infiltrerade även sällskap och gruppsammanslutningar som kunde tänkas sprida och diskutera revolutionära idéer.

Lenin hade dessutom på nära håll upplevt vad det innebar att revoltera mot statsmakten. Hans äldre bror Aleksandr Uljanov greps och hängdes 1887 för sin inblandning i den socialistiska organisationen Folkets vilja, som planerade att mörda tsar Alexander III, far till Rysslands siste tsar Nikolaj II, vilken mördades tillsammans med sin fru och fem barn av bolsjevikerna 1918.

Deporterad till Sibirien

Varken broderns öde eller risken att bli gripen och deporterad till Sibirien hindrade Lenin från att dela med sig av sina åsikter i den krets av unga intellektuella ryssar som han umgicks med. Han ansåg nämligen att han i Marx och Engels texter hade funnit svaret på varför de ryska bönderna och arbetarna levde så fattigt som de gjorde, samt hur man skulle kunna förändra situationen. Detta var en ”sanning” som helt enkelt skulle spridas vidare. Kapitalismens företrädare, borgarklassen och kapitalägarna, hade under århundraden sugit ut den ryska befolkningen, och detta kunde enligt Lenin endast upphöra genom att genomdriva proletariatets diktatur, som till slut skulle utmynna i ett klasslöst samhälle.

Det borgerliga samhället och alla dess företrädare var tvungna att krossas med våldsamma metoder, menade Lenin. Denna mörka tolkning av Marx lära skulle få katastrofala konsekvenser för miljoner människor i Ryssland (och i andra kommunistiska diktaturer under 1900-talet och in i vår tid) efter revolutionen 1917. Den kommunistiska terrorn slog skoningslöst mot alla människor som uppfattades företräda borgerliga ideal, och resulterade i miljoner människors död.

I spetsen för proletariatets diktatur stod kommunistpartiet, som enligt Lenin hade rätt att utöva våld för att upprätthålla lag och ordning i arbetarstaten. Nästa steg i Lenins revolutionära idévärld var att sprida ”sanningen” till världens alla hörn, i det som han hoppades skulle bli till en kommunistisk världsrevolution. I mitten av 1890-talet reste han därför till bland annat Paris, Berlin och Bern, där han höll politiska föreläsningar och försökte nå ut med sina idéer till den breda massan.

Efter återkomsten till Ryssland greps han av tsarens polis, och blev som tusentals andra ryssar vid denna tid deporterad till Sibirien. Dessförinnan hade han träffat sin blivande hustru Nadezjda Krupskaja (1869-1939), som valde att dela hans liv i exil.

ANNONS

Lenin i exil

Väl tillbaka till civilisationen efter nästan tre år i Sibirien, förstod Lenin att hans liv i Ryssland skulle bli mycket beskuret på grund av ständig övervakning från den hemliga polisen. Därför valde han att tillsammans med sin hustru lämna Ryssland.

Det var ett kringflackande liv som de förde åren innan första världskriget. Lenin försökte medverka vid så många socialistiska möten som det gick runt om i Europa, och hoppades vinna anhängare för sina idéer. Men intresset för hans tankegångar var ljumt. Han uppfattades av de flesta som alltför radikal. Han deltog i det ryska socialdemokratiska partiets andra kongress som hölls i London 1903, och det var vid detta möte som partiet splittrades i två delar, de revolutionära bolsjevikerna samt mensjevikerna, som hellre ville driva reformpolitik.

I Lenins medvetande existerade inte tanken på att Europas arbetare skulle resa vapen mot varandra, det var ju deras gemensamma fiende kapitalismen som skulle krossas. Därför kom första världskrigets utbrott 1914 som en chock för den blivande revolutionsledaren.

Han och hustrun slog sig ner i Schweiz efter krigsutbrottet, och anledningen till detta berodde på tre saker. Först och främst var landet neutralt och kunde således erbjuda trygghet. Lenin behövde arbetsro eftersom hans plan var att författa en skrift om kapitalismen och dess bakgrund. För det andra fanns det fler ryska socialister som tagit sin tillflykt till Schweiz, folk som Lenin hoppades kunna ena under sin ideologi. Slutligen så var både Bern och Zürich kända för sina socialdemokratiska partisammanslutningar, i vilka Lenin tänkte ansluta sig och försöka vinna anhängare.

Bodde i tvårumslägenhet i Zürich

De första två åren i Schweiz bodde paret Lenin i Bern, där maken blev medlem i det socialdemokratiska partiet. Han besökte dess möten, men det var bara ett fåtal medlemmar som visade intresse för hans revolutionära tankegångar.

Inte heller vid de två konferenser som hölls utanför Bern 1915 och 1916 av socialister och socialdemokrater från flera europeiska länder, gjorde Lenins idéer om hur kapitalismen skulle krossas något intryck.

I februari 1916 flyttade makarna Lenin till Zürich där de kom att bo i en tvårumslägenhet på adressen Spiegelgasse 14. Huset finns kvar än idag, och på fasaden finns en skylt av vilken det framgår att Lenin, ledare för den ryska revolutionen, bodde i huset från den 21 februari 1916 till den 2 april 1917. Makarna var nöjda med sin lägenhet, även om stanken från en närliggande korvfabrik uteslöt vädring dagtid.

ANNONS

ANNONS

I Zürich fördrev Lenin tiden med att försöka övertyga stadens socialdemokrater om att splittra sitt parti och välja den revolutionära vägen. Precis som i Bern var de som tog till sig Lenins budskap räknade på ena handens fingrar.

Lenins lägenhet
Bild: Adrian Michael
Lenin och hans fru Nadezjda bodde under sin tid i Zürich i en tvårumslägenhet på adressen Spiegelgasse 14, som ligger i stadens äldre delar. Huset som lägenheten är belägen i (den ljusgula/beiga byggnaden i mitten av bilden) är inte öppet för allmänheten. Det enda som påminner om att Lenin bott i huset är den skylt som sitter på fasaden. Texten lyder: Här bodde, från 21 februari 1916 till 2 april 1917, Lenin - ledaren för den ryska revolutionen.

Förutom att läsa tidningar och dricka te på Café Odeon, tillbringade Lenin mycken tid på stadens bibliotek, där han samlade fakta till sin skrift om imperialismen. Denna skrift som fick namnet Imperialismen som kapitalismens högsta stadium, publicerades under hans tid i Zürich.

I april 1917 lämnade Lenin och hans fru Nadezjda för sista gången Zürich. Lenins hemresa till Ryssland från Schweiz gick via Tyskland och vidare genom Sverige mot den finska gränsen. Finland tillhörde då ännu Ryssland. Många historiker anser numera att Lenins hemresa under första världskriget var finansierad av Tyskland som räknat ut att Lenins ankomst till Ryssland skulle förvärra de inrikespolitiska problemen i landet, vilket i sin tur skulle gynna den tyska krigslyckan. Den analysen skulle snart visa sig stämma!

Lenins resa genom Sverige gick via Stockholm där han inhandlade en ny kostym på varuhuset Pub belägen vid Hötorget.

ANNONS

ANNONS

Vad hade hänt i Ryssland?

Det som hade hänt i Ryssland medan Lenin var i Zürich var följande: De ryska krigsinsatserna i första världskriget kostade en enorm manspillan samtidigt som det rådde hungersnöd i landet. I allmänhetens ögon såg man tsaren som ytterst ansvarig för det rådande läget, och i februari 1917 (enligt den julianska kalendern) gick arbetarna i ut i strejk, vilket i sin tur föranledde tsaren att sätta in militära enheter mot de strejkande arbetarna för att upprätthålla lugnet.

När demonstrationerna urartade öppnade militären eld och flera demonstranter dödades i tumultet. Många soldater som själva var trötta på tsarens politik, valde då att desertera och ansluta sig till folkmassan. När till och med tsarens ministrar tog folkets parti valde tsar Nikolaus II att abdikera.

I tsarens ställe infördes en provisorisk regering, först under ledning av liberalen Georgij Lvov och senare under socialisten Alexander Kerenskij, som valde att inte avsluta Rysslands inblandning i kriget. Det var en svag regering som ansattes både från höger- och vänsterhåll (högern krävde ett ökat engagemang i kriget medan vänstern ville få ett avslut. I detta politiska kaos anlände Lenin till Petrograd. Skaran anhängare som mötte upp var begränsad till ett 30-tal personer.

Oktoberrevolutionen

Problemet för Lenin och bolsjevikerna var inledningsvis att de var helt okända för de flesta människorna i Ryssland. Den stora massan var ointresserad av politik. Århundraden av tsarregimens hårda styre och åsiktsmonopol hade format folket som helt enkelt prioriterade andra saker. Mat och tak över huvudet var den främsta prioriteringen för merparten av folket. Vem eller vilka som styrde var mindre viktigt.

Den stora fördelen för Lenin och bolsjevikerna var det inrikespolitiska kaoset och folkets enorma motvilja mot kriget.

Efter ett misslyckat försök av Lenin och bolsjevikerna att ta makten i juli 1917, tvingades Lenin fly till Finland. Men han hade inte gett upp hoppet. I oktober 1917 (november enligt vår nuvarande tideräkning) hade Lenin och bolsjevikerna fått en del stöd av arbetarna och militärerna i Petrograd. Utanför huvudstaden var dock Lenin fortfarande okänd.

Den provisoriska regeringen under ledning av Kerenskij försökte förgäves förbjuda det bolsjevikiska partiet. Men folk var trötta på regeringens misslyckade krigspolitik och många invånare i Petrograd uppfattade bolsjevikpartiet som en räddare i nöden.

Den 7 november 1917 var tiden mogen. Tillsammans med några hundra anhängare vandrade Lenin till Vinterpalatset där regeringen barrikaderat sig. Det hela gick mycket lugnt till väga. Endast några skott utväxlades och efter några timmars förhandlingar gav Kerenskij upp varefter Lenin kunde bilda regering.

Händelsen förstorades senare upp av de kommunistiska historieskrivarna och inom den sovjetiska konsten och kulturen. Redan några år senare hade oktoberrevolutionen antagit gigantiska proportioner. I den sovjetiska kultfilmen Oktober från 1928, regisserad av Sergej Eisenstein, lät man tusentals statister storma Vinterpalatset. Bilden av revolutionen som en folkets seger över tsardömet hade då tagit form.

I själva verket var det få människor som stödde revolutionen, och därför omnämns idag oktoberrevolutionen, bland annat i Nationalencyklopedin, som en statskupp. Året efter denna statskupp avrättades tsarfamiljen på Lenins order. Och med i graven följde hundratusentals ryssar som inte passade in i Lenins röda rike. Det inbördeskrig mellan vita och röda som följde revolutionen avslutades emellertid först 1923.

ANNONS

ANNONS

Levde inte som han lärde

Precis som flertalet av alla kommunistiska revolutionärer och ledargestalter, levde inte heller Lenin som han lärde. Han som hävdade att borgerligheten och kapitalismen var samhällets främsta fiender som skulle krossas med alla till buds stående medel, hade personligen inga problem med att vistas och leva i miljöer som var ljusår från den verklighet som präglade de ryska böndernas och arbetarnas liv. Inte minst var Lenins återkommande fikastunder på det i allra högsta grad borgerliga Café Odeon ett bevis på detta.

Ett år efter den ryska revolutionen 1917 bytte Lenin och bolsjevikerna huvudstad från Petrograd till Moskva. Petrograd ansågs alltför mycket förknippat med tsaren och det förflutna. Förutom i sin privata bostad i Kreml, som höll mycket hög standard, vistades Lenin och hans fru så ofta de kunde på den luxuösa egendomen Gorki, belägen en mil söder om Moskva. Denna praktfulla herrgård beslagtogs från sina forna ägare av bolsjevikerna, och blev Lenins privata datja - lantställe. Det var här som Lenin genomgick sin konvalescens under tio månader, efter att ha blivit svårt skottskadad vid ett misslyckat mordförsök utfört av socialisten och anarkisten Fanny Kaplan.

Lenin avled på Gorki 1924 efter en längre tids sjukdom. På Gorki finns sedan sovjettiden ett museum till Lenins ära, där man bland annat kan beskåda hans privata bil, en Rolls Royce Silver Ghost. Kanske var det så att revolutionären på Café Odeon, drack te och dagdrömde om hur framtiden skulle se ut med sig själv i rollen som framgångsrik revolutionsledare och uppburen statsman, med alla de ekonomiska fördelar som följde med en sådan ställning. Det är nämligen alltid någon eller några personer som går vinnande ur en revolution, inte den stora massan, som de revolutionära slagorden och propagandan så ofta vill göra gällande. Den bolsjevikiska revolutionen i Ryssland 1917 var inget undantag.

Lenins död 1924 innebar att en strid om ledarskapet bröt ut. Josef Stalin utmanövrerade alla motståndare och Rysslands väg från tsardöme till kommunistisk terror var fullbordad.

LÄS MER: Vladimir Lenin

LÄS MER: Ryska revolutionen

LÄS MER: Ryska revolutionens orsaker

LÄS MER: Ryska revolutionens följder

PODCAST: Orsaker till den ryska revolutionen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför bodde Lenin i Zürich år 1916?
     
  2. Vad var allmänhetens åsikt om tsaren under de första månaderna av 1917?
     
  3. Vad var orsaken till tsar Nikolaj II:s abdikation i mars 1917?
     
  4. Under vilket år ägde oktoberrevolutionen rum och vem ledde denna revolution i Ryssland?
     
  5. Berätta kortfattat vad oktoberrevolutionen handlade om.
     
  6. Hur förändrade oktoberrevolutionen bilden av tsardömet och revolutionen i Ryssland?
     
  7. Vilken kritik riktas mot Lenin gällande hans personliga levnadsstandard i jämförelse med hans ideologi?
     
  8. Vad hände med ledarskapet i Ryssland efter Lenins död 1924?
     

 

Litteratur:
Catherine Merridale, Lenins resa: Vägen till revolutionen 1917,  historiska media, 2019.
Kjell Albin Abrahamson, Stor var Lenin: En massmördare och hans statskupp, Hjalmarson & Högberg bokförlag, 2017.
Per Leander, Lenins kostym: de svenska socialisterna och ryska revolutionen, Carlsson, 2021.
Robert Service, Ryska revolutionen 1917, Historiska media, 2015.
Robert Service, Lenin, Pan Books, 2010.
Tamas Krausz, Reconstructing Lenin, Monthly Review Press US, 2015.


Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli.
 


 

Senast uppdaterad: 26 oktober 2023
Publicerad: 23 oktober 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

L
Kreml

Lätta fakta om Kreml

Kreml betyder borg eller fästning på ryska. Moskva har ett Kreml, men det har också många andra...

M

Gavrilo Princip ångrar ingenting

Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914...

S

Dag Hammarskjöld - den gåtfulle världsmedborgaren

Omständigheterna kring den tragiska flygolyckan 1961 då Dag Hammarskjöld omkom är fortfarande...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Ryska revolutionen

I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.

Hi

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Hi
Karta

Rysslands historia

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Relaterade taggar

Hi
Porträtt

Vladimir Lenin

Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Hi
Symbol

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Hi
karta

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Hi
Massaker

Ryska revolutionens orsaker

Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma...

Hi
lenin

Ryska revolutionens följder

Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den ryska revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad var kalla kriget?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

+ Lyssna