Orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord kan ha sämre förutsättningar för jordbruk och försörjning. I särskilt utsatta områden kan människor sakna tillräckligt med mat och behöva lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området kan drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja finns en ökad risk för maktmissbruk, korruption och att landets resurser inte kommer hela befolkningen till del. De styrande och grupper nära makten kan gynnas på resten av befolkningens bekostnad. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkning lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som blir mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde stod många av de nya staterna inför stora ekonomiska och politiska problem. Kolonialmakterna hade i flera fall dragit gränser utan hänsyn till de människor som bodde i områdena. I flera länder följde svåra konflikter, militärkupper och diktaturer efter självständigheten, vilket försvårade en stabil demokratisk och ekonomisk utveckling.

6. Nykolonialism

Begreppet nykolonialism används för att beskriva hur rika länder och multinationella företag kan behålla ett starkt ekonomiskt inflytande över fattigare länder även efter kolonialismens slut. Företag kan till exempel etablera verksamhet i länder där lönerna är låga och råvaror billiga. Kritiker menar att detta kan leda till att en stor del av vinsterna förs ut ur landet och att de människor som arbetar med produktionen får en liten del av värdet. Samtidigt kan utländska investeringar också skapa arbetstillfällen och bidra till ekonomisk utveckling. I och med globaliseringen har denna typ av ekonomiska samband mellan länder blivit allt viktigare.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor för välstånd. I många fattiga länder är utbildningssystemen svagt utbyggda eller har brist på resurser, vilket kan göra det svårare för människor att få jobb, starta företag och utveckla ny teknik. Även om möjligheten till utbildning finns för många fattiga människor så kan en person vara tvungen att tacka nej av olika anledningar. Rätten till utbildning kanske finns, men möjligheten att genomföra utbildningen saknas. Man kanske istället måste ta ett lågavlönat arbete för att försörja sin familj. Därför är högre utbildning (och i många fall en utbildning överhuvudtaget) en livsväg som ganska få fattiga människor har möjlighet att välja.

En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har skapat ett fungerande utbildningssystem, men där många av de högutbildade flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).
 

S  LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen

S  LÄS MER: Fattigdom och överbefolkning

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa, Leopard Förlag, 2008

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli