Kuwaitkriget

Den 19 augusti 1990 vaknade västvärldens ledare till en nyhet som fick dem att sätta morgonkaffet i halsen. Irakiska stridsvagnar hade rullat in i Kuwait. Nästan utan något motstånd alls hade det södra grannlandet erövrats. Iraks president Saddam Hussein förklarade att Kuwait inte längre existerade som nation - det hade blivit en provins i Irak. Kuwaits regering flydde utomlands, och huvudstaden Kuwait City plundrades av irakiska trupper. Många kuwaitier fängslades eller mördades.
M

Amerikanska jaktplan över Persiska viken. Iraks invasion av Kuwait fördömdes internationellt i media och genom en snabb resolution i FN:s säkerhetsråd. I FN:s regi sattes därefter en internationell väpnad styrka samman, ledd av USA och Storbritannien.

USA-ledd allians med stöd av FN

De flesta länder fördömde invasionen, även arabländerna som vanligen brukar undvika att öppet kritisera varandra. I USA växte oron snabbt. Förutom att ett grannland invaderats var västvärldens ledare oroade för att oljeflödet från Persiska viken var hotat. Oljan från Persiska viken är av stor betydelse för västvärldens industrier. Framförallt fruktade USA och den övriga västvärlden att Irak även tänkte erövra oljefälten i Saudiarabien, strax söder om Kuwait.

Under ledning av USA bildades en allians med stöd av FN. I alliansen var många olika stater med, även arabländer. Målet var att få Irak att lämna Kuwait. Saddam Hussein hade valt en sällsynt dålig tidpunkt för att invadera Kuwait.

År 1985 hade Michail Gorbatjov blivit Sovjetunionens ledare. Tidigare, under det kalla kriget, hade Sovjetunionen alltid stött Irak mot USA. Under den västvänlige Gorbatjov bytte Sovjetunionen sida. Det betydde oerhört mycket för fortsättningen av kriget. Sovjetunionen röstade inte nej till USA:s förslag i FN:s säkerhetsråd. Därmed kunde en allians mot Irak byggas upp med stöd från FN.

ANNONS

ANNONS

I flera månader samlade alliansen, under ledning av USA, ihop sina styrkor. Samtidigt översköljdes världen med uppgifter om vilken brutal härskare Saddam Hussein var och hur motståndare till hans regim torterats och mördats i hundratal.

"Alla krigs moder"

Samtidigt som alliansens styrkor samlades pågick förhandlingar med Irak om en fredlig lösning. Men Saddam Hussein vägrade att gå med på kravet att återge Kuwait sin självständighet. Han lovade att FN-alliansen skulle lida ett stort nederlag och talade om det kommande kriget som "Alla krigs moder".

Den 17 januari 1991 inledde alliansen attacken mot de irakiska styrkorna med massiva flygangrepp. Kryssningsrobotar avlossades från fartyg ute i Persiska viken. Mål i huvudstaden Bagdad och andra irakiska städer träffades.

Ungefär en månad senare, den 23 februari, inleddes ett angrepp på marken med infanteri och pansartrupper. Alliansen hade samlat över 2 000 flygplan, 700 000 soldater och minst 100 krigsfartyg. Det var den största ansamlingen av krigsmateriel sedan andra världskriget.

Det visade sig snabbt att irakierna var totalt underlägsna. På några veckor var kriget över och Kuwait befriat. Hur stora de irakiska förlusterna var har aldrig offentliggjorts, men beräkningarna pendlar mellan tiotusentals och ett par hundra tusen soldater. FN-alliansen förlorade några hundra man. De flesta av dem dödades i olyckor eller när de av misstag besköts av den egna sidan.

Brinnande oljekällor
Bild: U.S. National Archives
Som ett led i krigföringen antände Irak oljekällor i det ockuperade Kuwait. Många varnade för en stor miljökatastrof, men skadeverkningarna blev inte så stora som experterna fruktade.

Propagandan

Striden om Kuwait bevisade det gamla talesättet att krigets första offer är sanningen. USA försökte se till att allt material som de västerländska reportrarna sände hem från Saudiarabien, där FN-alliansen hade sina viktigaste baser, var granskat och godkänt. USA var också noga med vilket material som krigsmakten visade upp för journalisterna. Alla flygangrepp filmades av små kameror i flygplanen eller i robotarna. Dessa filmer visades sedan upp som ett bevis på hur effektiv den amerikanska krigsmakten var. TV-tittare världen över fick se bilder som visade hur robotar siktade in sig på olika byggnader som sedan sprängdes. Bilderna påminde mycket om dem man kan se i dagens dataspel.

Kryssningsrobot avfyrad från det amerikanska slagskeppet USS Missouri.

 

 

Men inga bilder av sårade eller döda irakier eller förstörda bostäder i Irak visades upp. Kriget hade reducerats till något lika opersonligt som ett dataspel utan verkligt blod, sårade skrikande människor och lemlästade barn.

USA talade också mycket om hur exakta de datastyrda vapnen var, att de kunde träffa precis där de skulle.

Även Irak ville välja ut vad som skulle visas. Kort efter krigsutbrottet utvisades alla västjournalister från Bagdad utom en enda. Den som fick vara kvar var det amerikanska TV-bolaget CNN:s reporter Peter Arnett. CNN sänder nyheter 24 timmar om dygnet världen över, ofta i direktsändning.

Irak tillät aldrig rapporter om militära förluster eller bombade trupper. Däremot visade man civila som drabbats av bombningarna. Trots att man världen över kunde se krig på TV 24 timmar om dygnet, ofta direktsänt, så var alltså det som visades till stor del tillrättalagt, både av Irak och av FN-alliansen. Även om man får en stor mängd information om ett krig är det alltså kvaliteten på informationen som är avgörande, inte hur mycket man får.

ANNONS

ANNONS

Vännen Saddam blir fiende

I propagandan ingick det att utmåla motståndarna som fiender. Så är det i alla krig. Saddam Hussein beskrevs som en blodtörstig tyrann, som lät mörda och tortera folk som satte sig upp mot honom. Vad som ofta glömdes bort var att USA och västvärlden tidigare blundat för Saddams grymheter.

Under 1980-talet utkämpade Irak ett långt krig med sitt östra grannland Iran. Under det kriget var det Irak som stod USA närmast. Då var det ganska tyst om vilka metoder Saddam Hussein använde för att styra sitt land. När USA hade nytta av Saddam Hussein, blundade man för hans brott mot mänskliga rättigheter.

När Irak hotade västs intressen, ändrades bilden snabbt. Irakierna anklagades för en lång rad grymheter i det ockuperade Kuwait. Bland annat hävdade kuwaitier i exil att irakiska soldater slängt spädbarn ur kuvöser. En kuvös är en låda av plast där spädbarn kan ligga när de är på BB. I den kan speciellt känsliga spädbarn skyddas från smitta. Just den historien visade sig senare vara osann.

Men det betyder inte att alla andra historier om grymheter var det. Det är en viktig regel att komma ihåg när det gäller krigspropaganda; att uppgifter om en grymhet visar sig vara osanna bevisar inte att alla andra är det och vice versa.

Irak försökte svara med egen propaganda. Irak hävdade exempelvis att bombade byggnader egentligen tillverkade torrmjölk. Den blandas med vatten och ges till spädbarn. På gatorna visade irakisk TV demonstrationer till stöd för Saddam Hussein. Att demonstrationerna riktade sig till utlandet syntes tydligt, eftersom deltagarna höll upp plakat på engelska istället för arabiska.

Flygplan
Bild: U.S. National Archives
Under Kuwaitkriget spelade massmedierna (och arméernas propaganda) en viktig roll. Den amerikanska nyhetskanalen CNN sände nyheter direkt från kriget, på bästa sändningstid, rakt in i de amerikanska hemmen.

Det datoriserade kriget

En del av FN-alliansens luftangrepp genomfördes med kryssningsrobotar. De kan avfyras från ett fartyg 130 mil bort och ändå träffa målet med stor säkerhet. Kryssningsroboten har målet inprogrammerat i en liten dator. Ibland är programmeringen så noggrann att roboten kan söka sig fram längs gatorna i en stad, vika av i ett gathörn och hitta en speciell byggnad där roboten sprängs. Från luften hade spionsatelliter fotograferat de irakiska ställningarna. Satelliternas kameror kan avläsa en tidningssida som ligger på marken.

Den tekniska överlägsenheten hos FN-alliansen visade sig vara enorm. Före kriget hette det i propagandan att Irak var en militär stormakt med världens femte största armé, nästan en miljon stridsvana soldater. När markstriderna hade inletts, gav sig irakierna fångna i tusental. "Stridsvana" visade sig snarare betyda "krigströtta". Irakierna hade ingen lust att skjutas till döds av en fiende som de inte ens kunde se.

FN-alliansen hade flygplan som inte kunde ses på radar och robotbatterier som via datorer beräknade varifrån fientlig eld avskjutits. Sedan sköts en knippe robotar iväg mot exakt den platsen.

ANNONS

ANNONS

De modernaste flygplanen är utrustade med robotar med så lång räckvidd att de kan träffa ett plan som är för långt borta för att synas med blotta ögat.

Teknikens brister

Teknik räcker dock inte alltid. Irak och Persiska viken är närmast idealiska för flygangrepp. Området är platt, det är nästan alltid molnfritt, och det finns mycket lite berg och skog. I bergiga och skogiga landskap kan fortfarande en välbeväpnad gerillarörelse stå emot en fiende som är tekniskt överlägsen.
 

Saddam Hussein
Bild: U.S. National Archives
Ett krigsskadat monument av Saddam Hussein. En personkult växte under och efter kriget fram runt Iraks president Saddam Hussein. Hans porträtt syntes överallt, från jättelika affischer till urtavlor på klockor.
Frågetecken efter kriget

Några dagar efter det att markangreppen inletts gav Irak upp. De irakiska trupperna flydde från Kuwait. Efter kriget kom frågorna. Västliga journalister ifrågasatte vad de egentligen fått veta.

Efterhand kom det fram att de datoriserade vapnen inte varit lika bra som FN-alliansens talesmän påstått. Alla hade inte ens träffat sina mål. Dessutom upptäckte journalisterna att de flesta bomber som fällts över Irak varit av den gammaldags sorten som inte styrdes av datorer. Det var inte alls den bild som lagts fram under kriget.

Men Kuwaitkriget blev ändå det datoriserade krigets genombrott. Kriget blev också det första som direktsändes i TV.

LÄS MER: Gulfkriget

LÄS MER: Saddam Hussein
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka ekonomiska motiv låg bakom de allierades inblandning i Iraks invasion av Kuwait?
     
  2. En allians med stöd av FN bildades i syfte att föra krig mot Irak. Att FN enats kring en sådan åtgärd hade inte kunnat hänt tidigare under kalla kriget. Varför?
     
  3. USA hade tidigare under 1980-talet stöttat Saddam Hussein och undvikit att svartmåla hans regim. Varför? 
     
  4. 1990 förfogade Saddam Hussein över en stor och erfaren krigsmakt, men irakierna hade ändå inte en chans mot västalliansen när kriget väl påbörjats. Vad berodde det på?
     
  5. Ge exempel på hur båda sidorna utnyttjade propaganda under kriget.

Ta reda på:

  1. Vad hände så småningom med Saddam Hussein?

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 10 november 2021
Publicerad: 3 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Gerilla

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en...

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt

Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i...

M

President Kennedy - mordgåta med frågetecken

Alla som kommer i kontakt med USA:s kultur stöter förr eller senare på förkortningen JFK. Så kallas...

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

ANNONS

Ämneskategorier

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Iraks historia

Fördjupa dig i Iraks historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Kuwaits historia

Historia om Kuwait. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

Relaterade taggar

Gulfkriget

Gulfkriget, eller Kuwaitkriget som det också kallas, är benämningen på det krig som utkämpades från...

Saddam Hussein

Saddam Hussein var en politiker och diktator som styrde Irak som landets president från 1979 till...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...