M
Tagg
Valsedlar
Valsedlar

Allmänna val och valrörelser

I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val det finns.

I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.

Vi väljer våra politiker i allmänna val. Olika frågor bestäms på olika beslutsnivåer. Vissa frågor hamnar på riksdagens bord medan andra saker beslutas i kommunerna, regionerna eller inom EU.

ANNONS

ANNONS

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och bor i Sverige eller tidigare varit folkbokförda i landet har rösträtt i våra riksdagsval. I valet till Europaparlamentet har även medborgare från andra EU-länder som bor i Sverige rösträtt. Rösträtt i valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige har den som fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen och regionen.

Det gäller även utländska medborgare från EU-länderna samt från Island och Norge. Personer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år.

Riksdagsval

Val till riksdagen hålls i september vart fjärde år. I Sverige har omkring sju miljoner människor rösträtt, och valdeltagandet 2018 låg på omkring 85 procent. Ett parti måste få minst fyra procent av alla röster i ett val för att komma in i riksdagen.

Sverige är indelat i 21 län och 29 valkretsar. Valkretsarna följer i stort sett länsgränserna och är olika stora beroende på folkmängden. I riksdagsvalet används gula valsedlar, som är olika för olika valkretsar. På valsedlarna står partiets namn och namnen på de kandidater som är nominerade i den valkretsen. Namnen står i den ordning som partiet bestämt. De personer som du röstar in i riksdagen kommer alltså från din egen valkrets.

När du röstar väljer du parti och kan dessutom sätta ett kryss för den politiker som du helst vill ha invald. Om du sätter ett sådant kryss kallas det personval. För att komma in i riksdagen på personröster måste kandidaten ha fem procent av rösterna i en valkrets.

Kyrkoval

Kyrkovalet är ett val i svenska kyrkan som hålls vart fjärde år. Alla som är medlemmar i svenska kyrkan får rösta om de fyllt 16 år. Valet gäller vilka politiker som ska styra svenska kyrkan lokalt (församling, samfällighet) regionalt (stift) och på nationell nivå (kyrkomötet).

EU-valet

Vi röstar till Europaparlamentet en gång vart femte år. Europaparlamentets ledamöter utses direkt av folket. Varje medlemsland får ett antal platser i parlamentet som motsvarar landets invånarantal.

ANNONS

ANNONS

Platserna i Europaparlamentet fördelas proportionellt mellan partierna från det landet. Det innebär att ett parti som får 20 procent av rösterna i valet i sitt land också ska ha 20 procent av landets platser i Europaparlamentet. Varje gång EU tar in nya medlemsländer ändras antalet platser i Europaparlamentet. I och med Lissabonfördraget fick parlamentet 754 ledamöter. 20 av dem är från Sverige.

Val till kommunen och regionen

De kommunala valen och val till regionerna hålls samma dag som ordinarie riksdagsval. På vita valsedlar står namnen på de politiker som partierna vill ha som sina företrädare i kommunfullmäktige. Och i regionvalen används blå valsedlar. I kommunalval finns ingen procentspärr, utan alla partier är med vid fördelningen av mandaten. I regionvalen finns en spärr. Minst tre procent av rösterna krävs för att ett parti ska bli representerat. I ungefär hälften av landets kommunfullmäktige finns lokala partier med.

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag

LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller

PODCAST: Riksdag och regering i Sverige

PODCAST: Kommuner och regioner

PODCAST: Val i Sverige

PODCAST: Folkomröstningar i Sverige


Texten är ett sammandrag från material på Sveriges riksdags webbplats, i ett samarbete med Riksdagsförvaltningen.
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till svenska allmänna val och valrörelser.

Uppdaterad: 26 februari 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Allmänna val och valrörelser

Så påverkar EU dig - och därför ska du rösta

av: Sveriges Konsumenter
Gymnasiet

Varför röstar så få i EU-valet när nästan alla röstar till riksdagen? I det här lektionsmaterialet fokuserar vi på hur EU:s beslut på många olika sätt påverkar vardagen för oss alla.

+ Läs mer

Dags att rösta - EU-valet 2024

av: 8 Sidor
Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, diskussionsfrågor, skrivuppgift, ordförståelse och gruppuppgift.

+ Läs mer

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Riksdagen i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

+ Läs mer

Riksdagen och EU - informations- och studiematerial

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.

+ Läs mer

Riksdagen - en kort vägledning

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet, Nyanlända

Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.

+ Läs mer

Artiklar om Allmänna val och valrörelser

S

Hur bildas en regering?

av: Sveriges riksdag
2022-05-23

En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?

+ Läs mer

Podcast om Allmänna val och valrörelser

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Läs mer

Länkar om Allmänna val och valrörelser

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS