Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och bor i Sverige eller tidigare varit folkbokförda i landet har rösträtt i våra riksdagsval. I valet till Europaparlamentet har även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige rösträtt. Rösträtt i valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige har den som fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen och regionen.
Det gäller även utländska medborgare från EU-länderna samt från Island och Norge. Personer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i rad före valdagen.
Riksdagsval
Val till riksdagen hålls i september vart fjärde år. Vid riksdagsvalet 2022 hade 7 775 390 personer rösträtt, och valdeltagandet låg på 84,21 procent [Valmyndigheten]. Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet eller tolv procent i en valkrets för att komma in i riksdagen.
Sverige är indelat i 21 län och 29 valkretsar. Valkretsarna följer i stort sett länsgränserna och är olika stora beroende på folkmängden. I riksdagsvalet används gula valsedlar, som är olika för olika valkretsar. På valsedlarna står partiets namn och namnen på de kandidater som är nominerade i den valkretsen. Namnen står i den ordning som partiet bestämt. De personer som du röstar in i riksdagen kommer alltså från din egen valkrets.
När du röstar väljer du parti och kan dessutom sätta ett kryss för den politiker som du helst vill ha invald. Om du sätter ett sådant kryss kallas det personval. För att komma in i riksdagen på personröster måste kandidaten ha minst fem procent av partiets röster i valkretsen.
Kyrkoval
Kyrkovalet är ett val i Svenska kyrkan som hålls vart fjärde år. Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan får rösta om de fyllt 16 år. Valet gäller vilka representanter som ska väljas till Svenska kyrkans tre nivåer: kyrkofullmäktige (lokalt), stiftsfullmäktige (regionalt) och kyrkomötet (nationellt).
EU-valet
Vi röstar till Europaparlamentet en gång vart femte år. Europaparlamentets ledamöter utses direkt av folket. Varje medlemsland får ett antal platser i parlamentet som motsvarar landets invånarantal.
Platserna i Europaparlamentet fördelas proportionellt mellan partierna i respektive land. Det innebär att ett parti som får 20 procent av rösterna i valet i sitt land också ska ha 20 procent av landets platser i Europaparlamentet. Antalet platser i Europaparlamentet bestäms inför varje val och kan förändras över tid. Under mandatperioden 2024-2029 har parlamentet 720 ledamöter, varav 21 är från Sverige [Europaparlamentet].
Val till kommunen och regionen
De kommunala valen och val till regionerna hålls samma dag som ordinarie riksdagsval. På vita valsedlar står namnen på de kandidater som partierna vill ha som sina företrädare i kommunfullmäktige. I regionvalen används blå valsedlar. Vid fördelning av mandaten, finns i kommunalvalen en spärr på två procent i kommuner med en valkrets, och tre procent i kommuner med flera valkretsar. I regionvalen ligger spärren på minst tre procent av rösterna för att ett parti ska bli representerat. I ungefär hälften av landets kommunfullmäktige finns lokala partier med.
S LÄS MER: Sveriges politiska system
S LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag
S LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
M LÄS MER: Grundlagarna
M PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
M PODCAST: Kommuner och regioner
M PODCAST: Val i Sverige
M PODCAST: Folkomröstningar i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!