Den stora svälten

"Det gick ett ylande genom byn när man såg döden nalkas. I hela byn ylade bönderna - det var varken förnuftets eller själens röst som hördes, det var som när löven susar i vinden eller när halmen prasslar. Då greps jag av vrede: Varför ylar de så sorgset, de är inte människor längre och så ropar de så sorgset. Ibland gick jag ut på åkern och hörde ända dit hur de ylade. Jag gick längre bort, det var som om det tystnade, men efter några steg till hörde jag det igen - nu var det grannbyn som ylade. Och det tycktes mig som om marken ylade tillsammans med människorna. Gud fanns inte, så vem skulle höra dem?"
M

Propagandabild från 1930 som vill visa ett effektivt kollektivjordbruket.

Så skriver den ryske författaren Vasilij Grossman om vad som hände på den ryska landsbygden i början av 1930-talet. Perioden kallas ibland den stora svälten. Sovjetledaren Stalin ville omforma det sovjetiska samhället, och en följd därav var utbredd hungersnöd och andra svåra umbäranden.

I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning.

Kollektiviseringen

En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. De som misslyckades med att uppfylla planen betraktades som fiender till staten och straffades strängt.

ANNONS

ANNONS

Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser Dit skulle bönderna lämna sina djur och sina redskap. Sedan skulle dessa ägas gemensamt av alla på kolchosen. Det var ett enormt projekt. Det handlade om tre fjärdedelar av befolkningen, 100 miljoner människor.

Men många bönder vägrade. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. En annan metod var att svälta ut dem.

kollektiv
Bild: Okänd
Kollektiviseringen av jordbruket innebar att bönderna tvingades lämna sina djur och sina redskap till kolchosen där allt skulle ägas gemensamt..

Terror

Under början av 1930-talet utsattes landsbygden i bland annat Ukraina för en hård kommunistisk terror.

Moskva bestämde hur mycket säd, potatis och kött varje by skulle leverera. Men målen sattes så högt att bönderna inte hade en chans att klara dem. Även om de lämnade allt de hade räckte det inte. Resultatet blev att bönderna tvingades lämna allt ifrån sig, även det de själva skulle ha ätit och det som skulle ha såtts på åkrarna till nästa år.

Från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år. Så här skriver en annan rysk författare, Sergej Maksudov:

I hela landet var det bara enstaka personer som fick tillräckligt att äta. De högsta ledarna och människoätarna. Miljoner hungrande var beredda att göra vad som helst bara de fick ett stycke bröd.

Hungern skapade likgiltighet för andra:

Den sexåriga Tanja Pokidko plockade en vitlök hos grannen. Grannen slog henne så att Tanja när hon väl släpat sig hem till sig dog.

Hennes pappa Stepan, som slagits på de rödas sida i inbördeskriget, tog sina fyra barn som var uppsvällda av svält och gick till distriktsmyndigheterna för att få hjälp. När han fick nej sa han till sekreteraren i distriktsrådet, Polonskij: -Det är bättre att ni äter upp dem än att jag ska se på hur de lider. Och han hängde sig i ett träd framför fullmäktigehuset.

Författaren Maksudov fortsätter:

En sjuårig pojke stal en fisk på marknaden. En rasande folkmassa rusar efter honom, kastar sig över honom och trampar på honom. De skingras inte förrän pojkens kropp ligger död på marken.

ANNONS

ANNONS

Föräldrar mot barn

Hungern vände föräldrar mot barnen. Bonden Vasyl Lutjko bodde med sin hustru Oksana. De hade en elvaårig dotter och två söner, en på sex och en på fyra år. Hans hustru reste en dag till Poltava på jakt efter mat. Grannen till Vasyl kom på besök och fick se att den äldste pojken hängde i dörröppningen.

- Vad har du gjort, Vasyl? frågade den skräckslagne grannen.

- Jag har hängt pojken.

- Och var är den andre?

- Han ligger på kammaren. Honom hängde jag i går.

- Varför har du gjort det?

- Det finns inget att äta. När Oksana kommer ger hon allt till barnen. Men nu ska hon ge mig att äta också.

Människoätare

Folk åt vad de kunde komma över. Löv från träden, sågspån, katter, hundar, daggmaskar och grodor.

Från 1932 stiftades en ny lag som kallades axlagen. Enligt den fick ingen ta ens ett enda ax från ett kollektivjordbruks åker. Den som gjorde det eller tog en morot eller en rödbeta kunde skjutas på fläcken.

Beväpnade vakter ställdes ut runt den växande säden. Även barn som var med i den kommunistiska pionjärorganisationen användes som vakter. Men det måste man sluta med. Barnen dog oftast, inte bara för att de dukade under snabbast för hungern utan också för att de rövades bort av människoätare.

Att överfalla, döda och äta upp barn och främlingar blev ett sätt att överleva.

"Det fanns människor som styckade och åt lik. En del dödade sina egna barn och åt upp dem", skriver författaren Vasilij Grossman. "Jag såg en sådan kvinna. Hon hade gripits och förts till distriktcentrumet. Hennes ansikte var en människas, men hennes ögon var en vargs."

En läkares rapport

Det är inte bara författare som beskrivit den stora svälten. 1991 upplöstes Sovjetunionen av den ryske presidenten Boris Jeltsin. Då öppnades en rad arkiv som tidigare varit strängt hemliga. I ett arkiv fanns den ryske läkaren Kiselevs rapport. Kiselev hade sänts ut på uppdrag av kommunistpartiet till kolchoser i Novosibirskområdet i västra Sibirien.

Kiselev fick uppdraget den 24 april 1932. Här följer delar av hans rapport, en rapport som stämplats "strängt hemlig". Dokumentet är en av de första detaljerade beskrivningarna av kollektiviseringen och dess effekter i Sibirien.

Efter att ha besökt 20 hem i två byar kan jag säga att det bara i ett enda fanns tillräckligt med föda. Det huset tillhörde en veteran från Röda armén, och där finns lite mjöl och bröd. De övriga familjerna lever på surrogat (ersättning för riktig mat). I nästan varje hem var antingen barnen eller modern sjuk. Utan tvivel berodde det på svält, eftersom deras ansikten och kroppar var uppsvällda.

Konstantin Sidelnikov hade tvingats byta bort sin frus sista kjolar, blusar och huvuddukar för att få bröd. Hon låg sjuk och hade fött ett barn fem dagar tidigare. Fyra mycket små barn, bleka som vax med svullna kinder, satt runt det smutsiga bordet som små gnagare.

De åt med skedar från samma kopp. I koppen fanns varmt vatten som blandats med en vit vätska med tvivelaktigt utseende och dålig lukt. Det visade sig vara skummjölk.

Både Sidelnikov och hans fru är utmärkta kolchosarbetare och första klassens arbetare.

ANNONS

ANNONS

"Måtte barnen få dö!"

Läkaren vandrade vidare genom den hungrande kolchosen och kom till Filipp Borodin. Kiselev skriver:

Frun ligger sjuk nära spisen, där sitter också tre barn. De är bleka som vax med svullna kinder. Ett arton månaders blekt barn sitter vid fönstret, nioåringen ligger sjuk på golvet, och är täckt av trasor.

Filipp Borodin själv sitter på en bänk och röker oupphörligt cigaretter gjorda av tobak som är så stark att den är motbjudande. Han gråter som ett barn och ber att hans barn ska få dö.

Doktor Kiselev beskriver också hur invånarna i kolchosen lagar sin mat:

De mal stjälkar från solrosor, frön från lin och hampa, agnar, målla och torkade potatisskal, blandar det med rovolja och bakar en sorts kaka av det.

Folk vandrar runt som skuggor, tysta och frånvarande. Överallt finns tomma hus med igenspikade fönster. Över 300 personer har flytt byn, och ingen vet vart de tagit vägen. Man ser knappast några djur på gatan, tydligen har även de sista blivit uppätna.

I hela byn fann jag bara två kycklingar och en tupp. Ibland kan man möta en utmärglad hund.

I städerna var det också brist på mat. Där vändes vreden mot bönderna, som enligt propagandan behöll maten för sig själva.

Facit av katastrofen

Den offentliga propagandan teg om det elände som drabbade bönderna. Enligt propagandan var bönderna utsugare som gömde undan säd för att priserna skulle stiga medan stadsbefolkningen svalt. Det hette också att bönderna var för lata att skörda.

I slutet av 1930-talet var kollektiviseringen till stora delar över. 1936 arbetade 90 procent av bönderna på kolchoser. Miljoner bönder och deras familjer hade transporterats till fångläger i Sibirien. Tiotusentals hade skjutits och låg nergrävda i den jord som nu var kollektivt ägd.

Men för Sovjetunionen blev kollektiviseringen oerhört kostsam. Många bönder vägrade att lämna ifrån sig sina djur, de slaktade dem hellre. Andra djur svalt ihjäl eller åts upp. Resultatet blev att det inte fanns tillräckligt med hästar, kor, oxar, får och grisar kvar för att klara försörjningen. Över 100 miljoner djur hade dött.

Produktionen av spannmål, som under åren 1923-1928 nästan hade fördubblats, höll sig efter kollektiviseringen på samma nivå i nästan 25 år.

Den stora svälten drabbade omkring 40 miljoner människor varav totalt 6-8 miljoner dog av svält. Värst drabbat av alla områden inom Sovjetunionen var Ukraina där 3-7 miljoner människor svalt ihjäl.

LÄS MER: Holodomor

LÄS MER: Gulag

LÄS MER: Kommunistiska brott mot mänskligheten

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför ville Stalin kollektivisera jordbruket?
     
  2. Vad innebar kollektiviseringen av jordbruket för bönderna?
     
  3. Vad hände med dem som vägrade delta i kollektiviseringen?
     
  4. Varför utbröt hungersnöd på olika ställen i Sovjetunionen i början av 1930-talet?
     
  5. Kollektiviseringen av jordbruket blev kostsamt för Sovjetunionen. Motivera.
     
  6. Ungefär hur många dog under den stora svälten och vilken landsända av Sovjetunionen drabbades värst?

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 10 november 2021
Publicerad: 10 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Kosacker inledde den ryska erövringen av Sibirien

I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick...

M

Vitus Bering i Sibirien – kamp mot kyla och polarrävar

”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så...

M

Gandhi, icke-våldsprincipen och Indiens självständighet

Ingen indisk ledare har haft lika stor makt som Mohandas (Mahatma) Gandhi som föddes 1869. Under...

M

Katarina II - härskare över Ryssland

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det...

ANNONS

Ämneskategorier

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Rysslands historia

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Ukrainas historia

Fördjupa dig i Ukrainas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Kazakstans historia

Historia om Kazakstan. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Holodomor

Holodomor (ukrainskt ord, ”att döda genom svält”) är benämningen av den medvetet frammanade svälten...

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Kommunistiska brott mot mänskligheten

Begreppet ”kommunistiska brott mot mänskligheten” brukar beteckna en samling av liknande handlingar...

Josef Stalin

Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...