L
Tagg
lagbok
Sveriges grundlagar är de fyra grundlagar som reglerar Sveriges statsskick.

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:

  1. Regeringsformen
     
  2. Successionsordningen
     
  3. Tryckfrihetsförordningen
     
  4. Yttrandefrihetsgrundlagen

Grundlagarna bestämmer hur riksdagen och regeringen ska styra Sverige. Grundlagarna bestämmer också våra fri- och rättigheter.

ANNONS

Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. Det är därför svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag. För att kunna ändra en grundlag måste två olika riksdagar fatta samma beslut. Dessutom måste det ha varit val emellan så att folket fått vara med och tycka till.

S  Författningsreformer

Med författningsreformer menas förändringar i författningen (grundlagarna), t.ex. införande av allmän rösträtt eller av enkammarriksdag. Regeringsformen 1809 och 1810  års riksdagsordning visade sig mycket slitstarka. Rösträttsreformerna 1909 och 1918 kunde genomföras genom att vissa paragrafer skrevs om. Parlamentarismen infördes utan att några förändringar i regeringsformen skedde. Enligt denna skulle "konungen allena" styra riket medan i själva verket riksdagen var helt avgörande för regeringens sammansättning.

Efter andra världskriget kom dock allt starkare krav på en total omarbetning av författningen. Tvåkammarriksdagen med indirekta regelbundna val till första kammaren ansågs mindre demokratisk och gynnade vid flera tillfällen det socialdemokratiska partiet. År 1954 tillsattes en författningsutredning. Den arbetade i nio år, men dess förslag skulle inte leda till någon proposition från regeringen. Istället tillsattes en grundlagsberedning.

År 1971 genomfördes en författningsrevidering som innebar att tvåkammarriksdagen avskaffades och ersattes av en enkammarriksdag. Den senare skulle få en sammansättning som exakt speglade partiernas styrka i valmanskåren. Kravet var dock att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet eller minst tolv procent i en enskild valkrets. Sverige fick 1974 en helt ny författning i vilken parlamentarismen skrevs in och där partierna gavs en central roll för det politiska livet. Kungens ställning förtydligades i detalj. Han skulle företräda landet utåt och vara ordförande i utrikesnämnden men i övrigt endast ha ceremoniella uppgifter. Talmannen fick överta kungens roll vid regeringsbildningar.

Den nya regeringsreformen trädde i kraft den 1 juli 1975.
 

LÄS MER: Regler och lagar

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Grundlagar och värderingar
 

Litteratur:
Eivind Smith m.fl., Konstitutionell demokrati, SNS förlag, 2004
Kjell Lundmark m.fl., Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber, 2009


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.); fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till Sveriges grundlagar.

Uppdaterad: 25 november 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sveriges grundlagar

Regeringsformen 50 år

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. I år fyller den 50 år.

+ Läs mer

Från polisanmälan till rättegång

av: Polismyndigheten
Mellanstadiet, Högstadiet

I det nya utbildningsmaterialet får elever i årskurs 4-9 kunskap om hur en anmälan går till, vad som händer när en anmälan har gjorts och vilken roll polis, åklagare och domstol har.

+ Läs mer

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Riksdagen i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

+ Läs mer

Riksdagen - en kort vägledning

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet, Nyanlända

Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.

+ Läs mer

Åklagare - en länk i rättskedjan

av: Åklagarmyndigheten
Högstadiet, Gymnasiet

Om man blir utsatt för brott, blir vittne till något eller själv är misstänkt. Vad händer då? Ungdomars verklighet har varit vårt utgångsläge när vi har tagit fram det här utbildningsmaterialet om åklagarens roll i rättsprocessen. Materialet består av sex filmer och en lärarhandledning.

+ Läs mer

Artiklar om Sveriges grundlagar

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-05

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Demokrati på väg

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

S

Sveriges rättsväsen

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28

Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar och inte utmynnar i rättslöshet och anarki...

+ Läs mer

Podcast om Sveriges grundlagar

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Successionsordningen i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-09

Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.

+ Läs mer

Länkar om Sveriges grundlagar

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS