Rom som republik

Lästid 3 minuter

Den romerska republiken varade mellan 509 f.Kr - 31 f.Kr. Rom styrdes då av två konsuler, som till sin hjälp hade en rådgivande församling, senaten. År 31 f.Kr inleddes den s.k. kejsartiden då romarriket hädanefter styrdes av enväldiga kejsare.

Artikel

Bild: Lamré

Romerska republikens valspråk: Senatus Populusque Romanus (SPQR). Senaten och det romerska folket. Förkortningen betecknade först den romerska republiken och därefter det romerska riket under de romerska kejsarna.

År 509 f.Kr fördrevs den sista etruskiske kungen. Rom gjordes till republik, en stat där folket väljer sina ledare. Det var de hårdföra romerska bönderna och en del rika stadsbor som hade makten. De kom att kallas patricier, ett ord som är släkt med latinets pater som betyder ”fader”. I folkförsamlingen stiftade patricierna sina lagar och dömde. Där hade de olika rösträtt beroende på hur rika de var. De rikaste hade flest röster, men betalade också mest i skatt och stod i främsta ledet i hären.

Folkförsamlingen valde ämbetsmän

Folkförsamlingen utsåg ämbetsmän – två eller flera av varje slag – för att de skulle övervaka varandra och inte kunna missbruka sin makt. Viktigast var de två konsulerna, som valdes för att under ett år styra landet och leda hären. I tider av stor nöd utsågs en diktator, som fick all makt under sex månader. Vart femte år valdes två censorer, som bestämde hur medborgarna skulle betala skatter och göra krigstjänst. De övervakade också hur medborgarna levde.

ANNONS

Senaten hade störst makt

Den som varit hög ämbetsman kom med i senaten, en samling män som skulle vara rådgivare åt konsulerna. Efterhand fick senaten allt större makt, och de förnämsta och rikaste släkterna hade stort inflytande där. Senaten styrde ämbetsmännen och beslutade om skatter och statens utgifter. Den skötte utrikespolitiken och fick börja försvarskrig.

Antalet medlemmar i senaten växte och till sist var de 600. Det var en samling av rika och kunniga män – på krigföring, ekonomi och lagar. Som tecken på sin värdighet bar senatorn en mantel med bred purpurröd kant, guldring och röda skor. Senatorerna bestämde hur riket skulle styras. De kunde se till att folkförsamlingen valde och röstade som senaten ville.

Plebejerna skyddades av folktribuner

Förutom patricierna fanns i Rom också köpmän, hantverkare och arbetare. De ägde ingen jord men var fria medborgare. De kallades plebejer eller plebs. Plebejerna var många gånger fler än patricierna, och de fann sig inte i att de patriciska släkterna ensamma hade makten. För att tvinga patricierna att förhandla med dem, strejkade plebejerna och hotade att lämna staden för att aldrig komma tillbaka.

Bild: Husar de la Princesa

Karta som visar romarrikets utbredning under republiken, 45 f.kr. Under republikens tid utvecklades Rom från en stadsstat till ett imperium som kom att täcka över sig stora delar av Medelhavet.

Plebejerna kämpade envist under några hundra år för att bli jämställda med patricierna, som ändå behöll större delen av makten. Allra viktigast var kanske att plebejerna fick egna ämbetsmän som skulle skydda dem mot övergrepp från de styrande. Det var folktribunerna. De hade vetorätt, de kunde säga veto – ”jag förbjuder” – och därmed stoppa lagar och förslag som kunde skada plebejerna.

Vad betyder orden i dag?

Diktatur kallar vi numera ett styrelsesätt där en person eller en grupp av personer har tagit all makt och förtrycker resten av befolkningen.

Censur innebär att de styrande utser en grupp personer som exempelvis ska granska att filmer inte innehåller alltför råa våldsscener. I diktaturer kan censuren ha som uppgift att hindra tidningar från att kritisera de styrande.

Konsul kallar man i dag en person som i en stad eller ett område fått i uppgift att representera ett annat land. Exempelvis kan den svenska ambassaden i Washington inte sköta alla svenska uppgifter i hela USA. Därför finns det en svensk konsul i flera amerikanska storstäder.

ANNONS

LÄS MER: Romarriket

LÄS MER: Den romerska republikens födelse

LÄS MER: Vardagsliv i romarriket (artikelserie)

LÄS MER: Italiens historia

LÄS MER: Kampen om Rom och mordet på Julius Caesar

LÄS MER: Cicero - offer i blodig maktkamp om Rom

LÄS MER: Lätta fakta om antikens Rom

Den romerska rätten

Romarna hade många skarpa jurister, som tolkade lagarna. De betonade att man måste skilja mellan lagens bokstav och lagens anda. Lagstiftarnas vilja och avsikter med lagen är det viktiga. Det anser vi också. Romarnas lagar är berömda för sitt klara språk; tvetydigheter är ovanliga.

Romarna var mycket noga med det formella. På Forum ropade en härold ut när klockan var 12. Därefter var det för sent att lämna inlagor till rätten. Om man använde felaktiga ord eller fordrade mer än man hade rätt till förlorades processen.

I domstolar hördes vittnen och bevis lades fram, precis som hos oss. Advokater hjälpte den åtalade. Många politiker började som advokater, t.ex. Caesar.

Under kejsartiden fanns inte längre faderns stränga myndighet över familjen. Hustrun rådde ensam över hemgiften och sitt arv. Hon kunde äga hus, slavar, förmögenhet och driva t.ex. värdshus eller äga hyreshus som Caesars hustru. Många kvinnor hade en egen jurist som hjälp.

Skilsmässorna blev många under kejsartiden. När Messalina gifte sig med Nero var det hennes femte äktenskap.

Födelsetalen sjönk redan på Augustus tid. Det oroade honom och han införde barnbidrag och extra skatt för ungkarlar. Vid tjugo års ålder borde kvinnan vara gift och ha barn.

Den romerska rätten gjorde skillnad mellan medborgare och andra. En romersk medborgare hade förmåner av olika slag och fick mildare straff. Kejsar Caracalla gav alla rikets invånare medborgarrätt under sin regeringstid (211-217).

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka romare var patricier och vilka var plebejer?
Vilka uppgifter hade (a) konsulerna? b) folktribunerna? (c) censorerna? Hur skilde sig diktatorns makt från konsulernas?
Vilka uppgifter hade a) folkförsamlingen? b) senaten, och vilka personer ingick i den? Hur gick det i maktkampen mellan patricier och plebejer under republikens tid?
”Aldrig mer en kung”, sa romarna. På vilket sätt säkrade man makten åt folket? Var styrelsesättet demokratiskt med lika stor makt för alla?
”Folktribunen betydde mycket för plebejerna.” Förklara meningen.
Vilket ord använde folktribunen när han vill stoppa ett beslut i folkförsamlingen?

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Texten har ingått i läroboken Direkt Historia tidigare utgiven av Bonnier Utbildning.

Senast uppdaterad: 26 december 2024

Publicerad: 13 augusti 2016

Spara som favorit