Tagg om rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan

S
I riksdagsvalet 1921 kunde kvinnorna för första gången rösta vid allmänna och lika val.

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet. Under 1890-talet förekom två folkriksdagar med deltagande från socialdemokrater och liberaler. Men den första stora rösträttsreformen genomfördes först 1909 under högerregeringen Lindman. Svenska män fick därmed allmän rösträtt, men de måste uppfylla en rad krav för att få utöva denna rätt. Kvinnor fick fortfarande inte rösta.

För Arvid Lindman och högern var två principer särskilt viktiga. Första kammaren skulle ha en konservativ prägel för att kunna balansera den andra. Proportionella val var enligt högern att föredra framför majoritetsval eftersom högern inte räknade med att få majoritet i särskilt många valkretsar. Det proportionella systemet innebar att de olika partierna fick mandat i proportion till antalet röster inom respektive valkretsar. Andra kammarens sammansättning skulle i stort spegla valresultaten.

ANNONS

ANNONS

Åren 1917 och 1918 var oroliga i Europa. I samband med ryska tsardömets fall och Tysklands nederlag i första världskriget förekom revolutioner eller försök till sådana i många länder. Detta påskyndade förslagen om allmän och lika rösträtt, både till de kommunala församlingarna och till riksdagen.

Vänsterregeringen Edén-Branting lade strax efter sitt tillträde 1917 fram ett förslag till författningsreform, men detta röstades ned av första kammaren. Det skulle dröja ännu ett år, till hösten 1918, innan beslut om en demokratisering av valen till de båda kamrarna kunde fattas.

I november 1918 kom slutligen partierna överens om en genomgripande reform av rösträtten. Kvinnor fick samma rösträtt som män. Vissa s.k. streck fanns kvar; personer som gått i konkurs, omyndigförklarats eller var beroende av fattigvård fick inte rösta. Rösträttsåldern blev också relativt hög - 23 år till andra kammaren och 27 år till landstingen och de stadsfullmäktige som hade att utse förstakammarledamöter.

Senare reformer har syftat till att alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen ska kunna utnyttja sin rösträtt. Det anses vara viktigt för demokratin med ett högt valdeltagande. I riksdagsvalet 2018 deltog drygt 87 procent av befolkningen, vilket är en hög siffra internationellt sett. Utlandssvenskar har rösträtt och invandrare som varit folkbokförda i Sverige under tre år har kommunal rösträtt.

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här nedan hittar du material som kan relateras till rösträttsfrågan.

Uppdaterad: 24 maj 2022
Publicerad:
08 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Rösträttsfrågan

Dröm om demokrati

av: UR, Sveriges Utbildningsradio
Mellanstadiet, Högstadiet

Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.

+ Läs mer

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Vägen till allmän och lika rösträtt

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Varför rösträtt? - Olika faktorer till rösträttens införande

av: Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?

+ Läs mer

Artiklar om Rösträttsfrågan

M

Kvinnorättskämpen Emmeline Pankhurst

av: Göran Tivenius
2020-11-24

Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den brittiske premiärministerns bostad på Downing Street nr 10 i London. Samma dag kastades flera stenar vid Picadilly, Oxford Street och Regent Street. Stenkastarna var kvinnor som tröttnat på att bli förlöjligade i det brittiska parlamentet. Det de manliga parlamentsledamöterna skrattade åt var kvinnornas krav på rösträtt...

+ Läs mer

M

Christabel Pankhurst och suffragetterna

av: Magnus Västerbro
2020-11-23

Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin tur. År 1905 saboterade de ett politiskt möte för det liberala partiet i Storbritannien genom att skrika krav på kvinnlig rösträtt. Aktionen ledde till ett kort fängelsestraff samtidigt som deras fall fick enorm uppmärksamhet. Att två väluppfostrade, välutbildade kvinnor från den övre medelklassen hamnade i bråk med polisen och slängdes i fängelse sågs som något skandalöst. De två förklarades vara utsatta för ett brutalt övergrepp av statsmakten. I ett slag var de förvandlade till hjältar och martyrer. Den militanta kvinnliga rösträttsrörelsen, de så kallade suffragetterna, var född...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-02

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Demokratins genombrott i Sverige

av: Riksdagsförvaltningen
2019-04-03

Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld...

+ Läs mer

Podcast om Rösträttsfrågan

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1910-1919

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-14

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1910-talet. De pratar om första världskriget, rösträttskamp, motbok, SARA-krogar och hungerkravaller.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Införandet av allmän och lika rösträtt

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

+ Läs mer

Länkar om Rösträttsfrågan

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS