Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet. Under 1890-talet förekom två folkriksdagar med deltagande från socialdemokrater och liberaler. Men den första stora rösträttsreformen genomfördes först 1909 under högerregeringen Lindman. Svenska män fick därmed allmän rösträtt, men de måste uppfylla en rad krav för att få utöva denna rätt. Kvinnor fick fortfarande inte rösta.
För Arvid Lindman och högern var två principer särskilt viktiga. Första kammaren skulle ha en konservativ prägel för att kunna balansera den andra. Proportionella val var enligt högern att föredra framför majoritetsval eftersom högern inte räknade med att få majoritet i särskilt många valkretsar. Det proportionella systemet innebar att de olika partierna fick mandat i proportion till antalet röster inom respektive valkretsar. Andra kammarens sammansättning skulle i stort spegla valresultaten.
Åren 1917 och 1918 var oroliga i Europa. I samband med ryska tsardömets fall och Tysklands nederlag i första världskriget förekom revolutioner eller försök till sådana i många länder. Detta påskyndade förslagen om allmän och lika rösträtt, både till de kommunala församlingarna och till riksdagen.
Vänsterregeringen Edén-Branting lade strax efter sitt tillträde 1917 fram ett förslag till författningsreform, men detta röstades ned av första kammaren. Det skulle dröja ännu ett år, till hösten 1918, innan beslut om en demokratisering av valen till de båda kamrarna kunde fattas.
I november 1918 kom slutligen partierna överens om en genomgripande reform av rösträtten. Kvinnor fick samma rösträtt som män. Vissa s.k. streck fanns kvar; personer som gått i konkurs, omyndigförklarats eller var beroende av fattigvård fick inte rösta. Rösträttsåldern blev också relativt hög - 23 år till andra kammaren och 27 år till landstingen och de stadsfullmäktige som hade att utse förstakammarledamöter.
Senare reformer har syftat till att alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen ska kunna utnyttja sin rösträtt. Det anses vara viktigt för demokratin med ett högt valdeltagande. I riksdagsvalet 2018 deltog drygt 87 procent av befolkningen, vilket är en hög siffra internationellt sett. Utlandssvenskar har rösträtt och invandrare som varit folkbokförda i Sverige under tre år har kommunal rösträtt.
LÄS MER: Sveriges demokratisering
LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?
PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här nedan hittar du material som kan relateras till rösträttsfrågan.
Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den brittiske premiärministerns bostad på Downing Street nr 10 i London. Samma dag kastades flera stenar vid Picadilly, Oxford Street och Regent Street. Stenkastarna var kvinnor som tröttnat på att bli förlöjligade i det brittiska parlamentet. Det de manliga parlamentsledamöterna skrattade åt var kvinnornas krav på rösträtt...
Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin tur. År 1905 saboterade de ett politiskt möte för det liberala partiet i Storbritannien genom att skrika krav på kvinnlig rösträtt. Aktionen ledde till ett kort fängelsestraff samtidigt som deras fall fick enorm uppmärksamhet. Att två väluppfostrade, välutbildade kvinnor från den övre medelklassen hamnade i bråk med polisen och slängdes i fängelse sågs som något skandalöst. De två förklarades vara utsatta för ett brutalt övergrepp av statsmakten. I ett slag var de förvandlade till hjältar och martyrer. Den militanta kvinnliga rösträttsrörelsen, de så kallade suffragetterna, var född...
Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...
I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld...
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1910-talet. De pratar om första världskriget, rösträttskamp, motbok, SARA-krogar och hungerkravaller.
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. Hur kunde det ske och hur gick det till?
Genomgång (14:40 min) av SO-läraren Madeleine Smith som berättar om kvinnorna under första kriget. Här berörs bl.a. kvinnor i stridszonerna, sjukvård, hemmafronten, kampen för rösträtt.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Kata Dalström, överklassfrun som under de stora reformernas omvälvande årtionden blev socialismens oväntade megafon, högerns hatobjekt och arbetarnas älskling...
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Avsnitt (22:11 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om journalisten och författaren som kämpade för kvinnlig rösträtt under det tidiga 1900-talet, då jämställdhet mellan könen var en utopi. Du får följa med Elin Wägner på hennes livsresa från ung, drömmande flicka i Skåne till vuxen och röstande kvinna i Sveriges första demokratiska riksdagsval.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kvinnlig rösträtt i Sverige. 2021 fick Sverige sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson. Samma år var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vägen fram var lång och snårig...
Avsnitt i P1 kultur (54 min) som handlar om modehistoria och kampen för rösträtt. Hur påverkar ökad demokrati och jämställdhet modet? Och hur såg kampen ut för de kvinnor som i decennier kämpade för rösträtt? Följ med P1 Kultur ut på en politisk catwalk.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Genomgång (7:51 min) med gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om genusfrågor och kvinnohistoria med fokus på kvinnors rättigheter under 1800-talet och början av 1900-talet. Här berörs främst Fredrika Bremer och hur hon kom att påverka sin samtid.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om demokratins genombrott i Sverige. Alla, oavsett kön eller klass, ska få rösta. Det är en av demokratins viktigaste grunder...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Internationella kvinnodagen. År 1908 marscherade 15 000 kvinnor genom centrala New York och krävde kortare arbetsdagar, bättre lön och rätt att rösta. Året efter uppmärksammade det amerikanska socialistpartiet historiens första nationella kvinnodag. Det var början på ett århundrade av kamp, ideologi, motstånd och frigörelse. Förenta Nationerna firade den internationella kvinnodagen för första gången år 1975...
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel på Svenskt kvinnobiografiskt lexikons webbplats där du kan läsa om Kata Dalström. Kata Dalström var socialistisk agitator och den första kvinnan i ledningen för ett politiskt parti i Sverige...
Faktatexter som handlar om Sveriges demokratisering. Här finns också en tillhörande lärarhandledning som består av olika klassrumsövningar. Webbplatsen drivs av Kungliga biblioteket.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnela Björk berättar om Kata Dalström. Hon var överklassflickan som blev socialistisk agitator och den första kvinna som nådde toppen i ett svenskt parti. Men Kata Dalström var omstridd – hon sparkades ut från den socialdemokratiska partiledningen då hon var för revolutionär.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Kata (Katarina) Dalström (1858-1923) är den socialistiska rörelsens mest kända kvinnliga agitator....