Tagg om rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan

S
I riksdagsvalet 1921 kunde kvinnorna för första gången rösta vid allmänna och lika val.

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet. Under 1890-talet förekom två folkriksdagar med deltagande från socialdemokrater och liberaler. Men den första stora rösträttsreformen genomfördes först 1909 under högerregeringen Lindman. Svenska män fick därmed allmän rösträtt, men de måste uppfylla en rad krav för att få utöva denna rätt. Kvinnor fick fortfarande inte rösta.

För Arvid Lindman och högern var två principer särskilt viktiga. Första kammaren skulle ha en konservativ prägel för att kunna balansera den andra. Proportionella val var enligt högern att föredra framför majoritetsval eftersom högern inte räknade med att få majoritet i särskilt många valkretsar. Det proportionella systemet innebar att de olika partierna fick mandat i proportion till antalet röster inom respektive valkretsar. Andra kammarens sammansättning skulle i stort spegla valresultaten.

ANNONS

ANNONS

Åren 1917 och 1918 var oroliga i Europa. I samband med ryska tsardömets fall och Tysklands nederlag i första världskriget förekom revolutioner eller försök till sådana i många länder. Detta påskyndade förslagen om allmän och lika rösträtt, både till de kommunala församlingarna och till riksdagen.

Vänsterregeringen Edén-Branting lade strax efter sitt tillträde 1917 fram ett förslag till författningsreform, men detta röstades ned av första kammaren. Det skulle dröja ännu ett år, till hösten 1918, innan beslut om en demokratisering av valen till de båda kamrarna kunde fattas.

I november 1918 kom slutligen partierna överens om en genomgripande reform av rösträtten. Kvinnor fick samma rösträtt som män. Vissa s.k. streck fanns kvar; personer som gått i konkurs, omyndigförklarats eller var beroende av fattigvård fick inte rösta. Rösträttsåldern blev också relativt hög - 23 år till andra kammaren och 27 år till landstingen och de stadsfullmäktige som hade att utse förstakammarledamöter.

Senare reformer har syftat till att alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen ska kunna utnyttja sin rösträtt. Det anses vara viktigt för demokratin med ett högt valdeltagande. I riksdagsvalet 2018 deltog drygt 87 procent av befolkningen, vilket är en hög siffra internationellt sett. Utlandssvenskar har rösträtt och invandrare som varit folkbokförda i Sverige under tre år har kommunal rösträtt.

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här nedan hittar du material som kan relateras till rösträttsfrågan.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
08 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Rösträttsfrågan

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Demokrati 100

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Artiklar om Rösträttsfrågan

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-02

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Demokratins genombrott i Sverige

av: Riksdagsförvaltningen
2019-04-03

Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld...

+ Läs mer

M

Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

av: Sofia Dahlquist
2018-02-26

Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria...

+ Läs mer

Podcast om Rösträttsfrågan

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1910-1919

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-14

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1910-talet. De pratar om första världskriget, rösträttskamp, motbok, SARA-krogar och hungerkravaller.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Införandet av allmän och lika rösträtt

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

+ Läs mer

Länkar om Rösträttsfrågan

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS