I februari 1917 (mars enligt vår kalender) utbröt stora protester i huvudstaden Petrograd, dagens S:t Petersburg. Arbetare strejkade och människor demonstrerade för bröd och ett slut på kriget.
När soldater började vägra lyda tsarens order och istället anslöt sig till demonstranterna förlorade statsmakten kontrollen. Nikolaj II tvingades avgå och ersattes av en tillfällig regering, en så kallad provisorisk regering.
Men den nya regeringen fortsatte kriget, och missnöjet bland befolkningen fortsatte att växa.
Oktoberrevolutionen – Lenin tar makten
I oktober 1917 (november enligt vår kalender) genomfördes en ny revolution. Den här gången leddes den av Vladimir Lenin och hans anhängare, bolsjevikerna, som ville införa ett socialistiskt samhälle.
Lenin hade återvänt till Ryssland efter flera år i exil. Han lovade folket fred, bröd och jord. Budskapet lockade många som tröttnat på kriget och de svåra levnadsförhållandena.
Med hjälp av beväpnade arbetare och soldater tog bolsjevikerna kontroll över viktiga byggnader i Petrograd. Den provisoriska regeringen störtades och Lenin tog makten.
Själva maktövertagandet mötte förhållandevis lite motstånd i huvudstaden. Men i resten av landet var bolsjevikernas makt långt ifrån säker.
Viktiga följder av den ryska revolutionen
De viktigaste följderna av den ryska revolutionen var:
- Rysslands utträde ur första världskriget
- Tsarfamiljens död och utbrottet av inbördeskriget
- Sovjetunionens bildande och framväxten av en ny diktatur
Rysslands utträde ur första världskriget
En av Lenins första viktiga åtgärder var att försöka få slut på Rysslands deltagande i första världskriget. I mars 1918 slöt den nya regeringen fred med Tyskland.
Fredsvillkoren var hårda. Ryssland tvingades avstå stora landområden och förlorade därmed både befolkning och viktiga naturresurser.
För Tyskland innebar freden att stora delar av armén kunde flyttas från östfronten till västfronten, där kriget mot bland annat Frankrike och Storbritannien fortsatte.
Tsarfamiljens död och utbrottet av inbördeskriget
Alla ryssar accepterade inte bolsjevikernas maktövertagande. År 1918 bröt ett blodigt inbördeskrig ut mellan de röda, som stödde Lenin, och de vita, som ville störta hans regering. De vita fick bland annat militärt stöd från Storbritannien och Frankrike.
Under inbördeskriget dödades också den tidigare tsaren Nikolaj II, hans hustru och deras fem barn. De avrättades av bolsjevikerna i juli 1918, bland annat av rädsla för att de skulle befrias av motståndarnas trupper.
Kriget pågick i flera år och orsakade enormt lidande. Miljontals människor dog i strider, av sjukdomar eller av svält. Till slut segrade de röda, och bolsjevikerna kunde befästa sin makt.
Sovjetunionens bildande och framväxten av en ny diktatur
År 1922 bildades Sovjetunionen, en jättelik stat som omfattade Ryssland och flera andra områden. Landet styrdes av kommunistpartiet med Lenin som ledare.
Bolsjevikerna hade lovat ett mer jämlikt samhälle, men i stället växte en ny diktatur fram. Politiska motståndare förföljdes, fängslades och avrättades. Under den så kallade röda terrorn använde regimen våld och skräck för att behålla makten.
Efter Lenins död 1924 tog Josef Stalin så småningom över ledningen. Under hans styre blev förtrycket ännu hårdare. Miljontals människor dog till följd av svältkatastrofer, avrättningar och omänskliga förhållanden i arbetsläger.
Sovjetunionen utvecklades samtidigt till en militär och industriell stormakt. Efter andra världskriget blev landet USA:s främsta rival under det kalla kriget. Motsättningarna mellan kommunism och kapitalism kom att prägla världspolitiken under flera årtionden.
Efter Stalins död 1953 minskade det politiska förtrycket, men Sovjetunionen förblev en kommunistisk enpartistat. Först 1991 upplöstes landet.
Den ryska revolutionen hade därmed inte bara förändrat Rysslands historia. Den hade också bidragit till att forma hela 1900-talets politiska utveckling.
M LÄS MER: Ryska revolutionen
M LÄS MER: Orsakerna till den ryska revolutionen
M PODCAST: Orsaker till den ryska revolutionen
S LÄS MER: Kommunistiska brott mot mänskligheten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Geoffrey Hosking, Ryssland – folk och imperium 1552-1917, Historiska Media, 2003
Richard Pipes, Den ryska revolutionen, Natur och Kultur, 2001
Candace Fleming, The family Romanov: Murder, rebellion and the fall of imperial Russia, Random House, 2014
Charles River Editors, Tsar Nicholas II and the end of the Romanov dynasty, Createspace, 2017
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
