Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt behöver dock inte innebära något dåligt. Det är hur den hanteras och resultatet som avgör om den är bra eller dålig.
Länge har väpnade konflikter och krig ansetts vara det största hotet mot ett lands säkerhet. Så är det fortfarande på många håll i världen, om än i mindre utsträckning än för bara några decennier sedan.
Krig och konflikter på andra håll i världen påverkar Sverige i mycket stor utsträckning och mer än tidigare. Konflikter i andra delar av världen tvingar exempelvis människor på flykt.
Den enklaste beskrivningen av en konfliktsituation är att olika intressen eller behov inte kan tillgodoses samtidigt. Det innebär att det konstant uppstår nya konflikter överallt och på alla nivåer - i hemmet, på arbetsplatsen och i världspolitiken. Vissa av konflikterna är destruktiva, till exempel väpnade konflikter mellan stater, medan andra konstruktiva, till exempel konkurrens mellan företag.
De flesta konflikter hanteras automatiskt, ibland med hjälp av olika regelverk. När du till exempel köper en tröja finns det lagar som reglerar vilka rättigheter du har som köpare. Uppstår en konflikt mellan dig och säljaren kan den ofta lösas med hjälp av regelverket. Andra konflikter är betydligt svårare att hantera.
Det absolut bästa resultatet av en konflikt är när alla parter får sina behov och intressen tillgodosedda. Sådana möjligheter finns det i de flesta konflikter, men kan ibland kan vara svåra att upptäcka.
En väpnad konflikt brukar definieras som en konflikt som inbegriper våld, där åtminstone en av parterna är en statsmakt och där konflikten leder till att åtminstone 25 personer dör till följd av strider. Det är alltså våldsbruket som avgör huruvida en konflikt betraktas som väpnad eller inte.
En konflikt kan med andra ord vara våldsam utan att räknas som en väpnad konflikt. En väpnad konflikt kan dessutom ha olika karaktär - inomstatlig, mellanstatlig eller inomstatlig med utländsk inblandning.
Mellanstatliga konflikter är som namnet antyder konflikter mellan åtminstone två statsmakter (alltså två eller flera stater).
En inomstatlig konflikt är en konflikt mellan en regering och en organiserad part där våldet sker inom en stats territorium. Åtminstone en part har inte regeringsmakten (till exempel inbördeskrig).
Vid en inomstatlig konflikt med utländsk inblandning får någon eller båda parterna stöd av en reguljär armé av en eller flera utländska stater.
De flesta av dagens väpnade konflikter är vad som brukar betecknas som inbördeskrig, alltså interna väpnade konflikter.
Sedan andra världskriget har antalet aktiva statsbaserade konflikter både ökat och minskat, allt beroende på vilka tidsperioder som jämförs:
I takt med att antalet konflikter har minskat, har även antalet människor som dödats i statsbaserade konflikter minskat.
Inom freds- och konfliktforskningen talas det om tre intensitetsnivåer av väpnade konflikter.
Mindre väpnad konflikt - antalet stridsrelaterade dödsfall är fler än 25 per år men färre än 1 000 under hela konflikten.
Större väpnade konflikter - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 25 per år och 1 000 under hela konflikten, men är färre än 1 000 under ett specifikt år.
Krig - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 1 000 under ett år.
Det absolut bästa resultatet av en konflikt är när alla parter får sina behov och intressen tillgodosedda, en så kallad vinna/vinna-lösning. Sådana finns i alla konflikter, även om de ibland kan vara svåra att upptäcka inte minst vid internationella konflikter då det ofta är väldigt många faktorer som spelar in.
Ett exempel på en internationell vinna/vinna-lösning är uppgörelsen om Åland. 1917-1921 kämpade ålänningarna för en återförening med Sverige vilket Finland motsatte sig. Tvisten fördes till Nationernas förbund (dåvarande FN) som beslöt att öarna skall tillhöra Finland, men som ett självstyrt område. Finland i sin tur garanterade att ålänningarna fick behålla sitt svenska språk, sin kultur och sina lokala sedvänjor och att ön skulle förbli demilitariserad.
Det går inte alltid lika bra. Frustration, okunskap eller ovilja kan ibland leda till att en konflikt blir våldsam.
S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
S LÄS MER: Internationella relationer
M LÄS MER: Nutidshistoria
S LÄS MER: Orsaker till krig
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.
Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Här nedan hittar du material som kan relateras till nutida väpnade konflikter och krig.
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Möter du frågor och oro kopplat till kärnvapen bland dina elever? Tycker du att det är svårt att prata om kärnvapen och bemöta eleverna med korrekt information? Då är vårt material för dig.
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.
Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.
Lästid 6 minuter
Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...
Lästid 5 minuter
Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och rätt att leva som hen själv väljer. Svensk militär är med och bidrar till att skapa fred och säkerhet på andra platser i världen. Försvarsmakten är uppdelad i olika grenar som till exempel armén, flygvapnet, marinen, cyberförsvar och hemvärnet...
Lästid 6 minuter
Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller land nära oss kan det leda till att det också kan bli krig i Sverige. All förberedelse inför ett eventuellt krig kallas för totalförsvar. Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan består av en militär del och en civil del som samverkar. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år har en plikt att ingå i totalförsvaret...
Lästid 7 minuter
En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Begreppet står i konflikt med principen om alla staters suveränitet och var därför länge otänkbart. Alla suveräna stater förväntas svara för sina invånares säkerhet. Men vad händer om en stat inte klarar av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas det för humanitär intervention...
Lästid 4 minuter
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Lästid 12 minuter
I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...
Lästid 14 minuter
Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...
Lästid 19 minuter
Ända sedan Israel utropades 1948 har alla försök att skapa fred mellan israeler och palestinier misslyckats. Men sällan har konflikten varit så nära en lösning som 1993 då Israels premiärminister Yitzhak Rabin skakade hand med sin ärkefiende, den palestinske ledaren Yassir Arafat framför Vita huset i USA. Men det avtal som skulle genomföras hade många fiender på båda sidor. 1995 sköts Rabin till döds av en 25-årig israel efter ett stort möte som firade freden. Mordet på Rabin bromsade fredsprocessen. 25 år senare var frågan ännu inte löst trots en oändlig rad förhandlingar och konferenser...
Lästid 10 minuter
Suveränitetsprincipen är den grundläggande komponenten inom internationell rätt. Den innebär att staten bestämmer själv inom sina gränser. Men om mänskliga rättigheter kränks inom en stat och man vill säkra de humanitära förhållandena för dessa människor kan det internationella samfundet vidta åtgärder, s.k. humanitär intervention. Detta kan utföras efter auktorisering av FN:s säkerhetsråd genom icke-militära sanktioner eller militära sanktioner...
Lästid 11 minuter
Del 2 av 2 i en artikelserie om kriget i Syrien (syriska inbördeskriget) och landets moderna, politiska historia. I den här delen kan du läsa om inbördeskriget. Tidigt under år 2011 startade en konflikt i Syrien. Landet med en liten kustremsa längs östra Medelhavet och med gränser mot Irak, Israel, Jordanien, Libanon och Turkiet bringades in i ett förödande krig...
Lästid 10 minuter
Folkmordet i Rwanda var en storskalig massaker som ägde rum mellan 7 april och 15 juli 1994. Massakrerna skedde under ett pågående inbördeskrig mellan landets två folkgrupper, hutuer och tutsier där de senare var en minoritet. Många moderata hutuer som vägrade delta i massakrerna eller kritiserade behandlingen av tutsier dödades också. Även om flera stormakter förvarnades om det planerade folkmordet så gjorde man inte mycket innan det var försent. Bland andra vägrade USA:s regering att kalla händelserna för ett ”folkmord”, medvetna om att det skulle tvinga dem att ingripa enligt internationella lagar...
Lästid 9 minuter
Den 11 september 2001 drabbades USA av det värsta terroristdådet i landets historia då två stora passagerarflygplan kapades och flög in i de över 400 meter höga tvillingtornen som utgjorde kontorskomplexet World Trade Center på Manhattan i New York. Stora delar av händelseförloppet kablades ut i direktsändning till en chockad omvärld. Terrorattacken med dess följder kom därefter att sätta en global prägel på 00-talets ekonomiska och politiska utveckling...
Lästid 11 minuter
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att kunna utreda och döma för folkmord och brott mot mänskligheten...
Lästid 6 minuter
För att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor som globalisering i kurserna samhällskunskap 2 och 3, behöver de en modell som visar olika geografiska nivåer. Detta blir ett verktyg för mer nyanserade diskussioner om samhällsfrågor i en alltmer global värld.
Lästid 7 minuter
Det finns knappast någon annan konflikt som är svårare att beskriva än den israeliska-palestinska. Så fort man försöker formulera sig beträder man minerad mark. Ja naturligtvis inte bokstavligen, utan symboliskt. De båda sidorna står så långt ifrån varandra att det är svårt att hitta en gemensam nämnare...
Lästid 6 minuter
De krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt sammanhängande områden. Grymheterna utfördes för att förmå de främmande folken att flytta...
Lästid 3 minuter
Det finns omkring 35 miljoner kurder i världen. De flesta lever i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Dessutom finns det små grupper av kurder i de före detta sovjetiska republikerna i Kaukasus...
Lästid 5 minuter
År 2014 anklagade en FN-kommission Nordkorea för brott mot mänskligheten. Kommissionens bevis var samlade i en rapport på 372 sidor – med uppgifter från vittnen som berättat. Regeringen i Nordkorea anklagades för att ha utsatt sin egen befolkning för mord, avrättningar, svält, slaveri, tortyr, våldtäkter, annat sexuellt våld, tvångsaborter och försvinnanden...
Lästid 6 minuter
Tekniska fel och mänskliga beslut var nära att orsaka kärnvapenkrig flera gånger under det kalla kriget. Misstag i varningssystemen hade kunnat leda till katastrofer om det inte vore för kloka ingripanden i sista stund. Trots färre kärnvapen idag efter avtal om nedrustning, är hotet fortfarande verkligt då fler länder skaffar sådana vapen. Historien om dessa händelser lär oss om riskerna och hur kärnvapnen fortsätter att forma vår värld...
Lästid 6 minuter
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.
Avsnitt (12:32 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Israel-Palestina-konflikten. De flesta experter är överens om att Israel-Palestina-konflikten börjar i slutet av 1800-talet. Men hur började våldsamheterna? Vad hände när staten Israel bildades? Och varför är just den här konflikten så svår att lösa? Vi förklarar den historiska bakgrunden till den nästan 150 år långa konflikten.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
På Globalis webbplats kan du se diagram med olika länders militärutgifter angivet som andel av landets bruttonationalprodukt (BNP). Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På Globalis webbplats kan du se diagram med fredsindex för världens länder. Indexet är baserat på 23 indikatorer som mäter kriminalitet, tillgång till vapen, militärer i landet, inre våld och förhållandet med andra länder. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Svenska Röda korset lär dig mer genom deras webbkurs om arbetet mot krigsbrott. Materialet består av filmer samt korta övningar som ger dig en grundläggande förståelse om det internationella och nationella arbete som finns för att se till att brott mot krigets lagar straffas. Du får genom tecknade filmer en översikt över vad som är förbjudet i krig och var reglerna finns. Sedan får du träffa polis, åklagare och folkrättsjurister och höra hur de samarbetar.
Genomgång (32:58 min) där gymnasieläraren Azita Miakhel berättar om det liberalistiska perspektivet och det marxistiska perspektivets syn på internationella konflikter. Här berättas om vad teorierna innebär och hur du kan tillämpa dessa för att förstå en mellanstatlig konflikt, ett inbördeskrig, men också internationella relationer (så som internationella samarbeten).
Genomgång (18:47 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad politisk globalisering är. Här berörs bland annat vår gemensamma världsekonomi, staten, organisationer, ett mera öppet samhälle, säkerhetspolitiskt samarbete mellan länder, nya krig och terrorism.
Genomgång (6:49 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om orsaker till moderna konflikter och konsekvenser.
Avsnitt (10:54 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om kriget i Ukraina. Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, från att Sovjetunionen bildas 1922 till Rysslands krig i Ukraina hundra år senare. Medverkar gör rysslandsexperten Martin Kragh.
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
Genomgång (31:55 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en sammanfattning om Ukrainakrisen, Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. I ämnet historia i skolan ska man lära sig om aktuella konflikter. Den här genomgången försöker ge en historisk bakgrund till det krig som råder i Ukraina.
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om 11 september-attackerna. Klockan 08.46 på morgonen den elfte september 2001 (enligt amerikansk datumskrivning 9/11) störtar ett flygplan in i ett av New Yorks högsta byggnader. Det visar sig snart att händelsen var en av flera terrorattacker. Under de kommande timmarna dödas nästan 3000 människor. Men vad hände egentligen under den ödesdigra dagen 9/11?
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om statskupper. USA har aldrig varit med om en statskupp på nationell nivå men nu har det otänkbara blivit möjligt, menar flera forskare. Vad är det som har hänt? Och skulle Sverige kunna hamna i samma situation?
Vi är vana att förknippa statskupper med instabila diktaturer långt borta, men vad händer när dom sker i demokratier? Vad har en statskupp för effekt på en stat? Hur genomför man en kupp och i vilka samhällen och situationer är dom möjliga? Kan kupper föra något gott med sig och går det ens att skydda sig? P3 Dystopia reder ut vem som egentligen styr när demokratiska institutioner faller.
Avsnitt (54 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om cyberkrigföring och självständiga vapensystem. Hur väl är vi rustade för den här utvecklingen? Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, och det skjuts fortfarande dagligen i östra delarna av landet. Men det är inte bara gamla tidens skyttegravskrig som är central i den här konflikten. I en av Kievs förorter försvarar man sig mot en helt annan typ av krigföring - den som attackerar världens it-system. P3 Dystopia har varit där för att bena ut världens hittills största cyberattack: NotPetya. Dessutom gör vi ett återbesök i ämnet artificiell intelligens och autonoma vapen. Vad är det värsta som kan hända när tekniken blir allt billigare och vapnen ännu mer självständiga?
Avsnitt (58 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om Europas kollaps. Vår kontinent har genom historien plågats av krig, konflikter och folkmord. Freden har hållit i sig ett tag, men lever vi på lånad tid?Trettio år av krig tog slut 1945 och förödelsen var enorm i Europa. Alla var överens: Aldrig mer.
Men ett allt skakigare EU-samarbete, en ökande nationalism och ockupationen av östra Ukraina och Krimhalvön visar att krig absolut inte går att utesluta på vår kontinent. P3 Dystopia reder ut vilka konfilktlinjer som finns i Europa och hur den långa freden kan komma att brytas i framtiden.
Avsnitt (67 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om biologiska vapen. Stater och terrororganisationer har länge intresserat sig för att tämja sjukdomar till massförstörelsevapen. Har nya forskningsframsteg gjort att de nu kan lyckas?
Biologiska vapen förbjöds 1972. Men när mjältbrandsbrev skickades runt till makthavare i USA 2001 började flera länder oroa sig på nytt, och nya biologiska försvarslabb byggdes upp över hela världen. Kan det här leda till en ny kapprustning för biologiska vapen? Och varför tror flera forskare att nästa stora pandemi kan starta i labb som tar fram vacciner? P3 Dystopia reder ut historien, nutiden och framtiden för biosäkerhet och biologiska vapen.
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...
Sionismen (idén om en judisk stat) har funnits sedan slutet av 1800-talet. Israels legala...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.Demografi eller befolkningslära som det...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
I april 2003 inledde USA och Storbritannien ett krig mot Irak eftersom Saddam Husseins regim sågs...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...
Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Balkankonflikten handlar om inbördeskriget i Jugoslavien och krigen i de omkringliggande länderna...
Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...
Den USA-ledda interventionen i Afghanistan inleddes den 7 oktober 2001, i kölvattnet efter 11...
Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Al-Qaida är ett internationellt terroristnätverk som består av olika grupper av islamiska (...
Från april till juli 1994 utspelade sig ett folkmord i Rwanda då nästan en miljon invånare mördades...
Nordirland är en självstyrande riksdel som utgör en del av Storbritannien (se karta). Sedan 1969...
