Tagg om nutida väpnade konflikter och krig

Nutida väpnade konflikter och krig

S

Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt behöver dock inte innebära något dåligt. Det är hur den hanteras och resultatet som avgör om den är bra eller dålig.

Länge har väpnade konflikter och krig ansetts vara det största hotet mot ett lands säkerhet. Så är det fortfarande på många håll i världen, om än i mindre utsträckning än för bara några decennier sedan.

ANNONS

ANNONS

Krig och konflikter på andra håll i världen påverkar Sverige i mycket stor utsträckning och mer än tidigare. Konflikter i andra delar av världen tvingar exempelvis människor på flykt.

Dagliga konflikter

Den enklaste beskrivningen av en konfliktsituation är att olika intressen eller behov inte kan tillgodoses samtidigt. Det innebär att det konstant uppstår nya konflikter överallt och på alla nivåer - i hemmet, på arbetsplatsen och i världspolitiken. Vissa av konflikterna är destruktiva, till exempel väpnade konflikter mellan stater, medan andra konstruktiva, till exempel konkurrens mellan företag.

De flesta konflikter hanteras automatiskt, ibland med hjälp av olika regelverk. När du till exempel köper en tröja finns det lagar som reglerar vilka rättigheter du har som köpare. Uppstår en konflikt mellan dig och säljaren kan den ofta lösas med hjälp av regelverket. Andra konflikter är betydligt svårare att hantera.

Det absolut bästa resultatet av en konflikt är när alla parter får sina behov och intressen tillgodosedda. Sådana möjligheter finns det i de flesta konflikter, men kan ibland kan vara svåra att upptäcka.

Olika typer av väpnade konflikter

En väpnad konflikt brukar definieras som en konflikt som inbegriper våld, där åtminstone en av parterna är en statsmakt och där konflikten leder till att åtminstone 25 personer dör till följd av strider. Det är alltså våldsbruket som avgör huruvida en konflikt betraktas som väpnad eller inte.

En konflikt kan med andra ord vara våldsam utan att räknas som en väpnad konflikt. En väpnad konflikt kan dessutom ha olika karaktär - inomstatlig, mellanstatlig eller inomstatlig med utländsk inblandning.

Mellanstatliga konflikter är som namnet antyder konflikter mellan åtminstone två statsmakter (alltså två eller flera stater).

En inomstatlig konflikt är en konflikt mellan en regering och en organiserad part där våldet sker inom en stats territorium. Åtminstone en part har inte regeringsmakten (till exempel inbördeskrig).

ANNONS

ANNONS

Vid en inomstatlig konflikt med utländsk inblandning får någon eller båda parterna stöd av en reguljär armé av en eller flera utländska stater.

De flesta av dagens väpnade konflikter är vad som brukar betecknas som inbördeskrig, alltså interna väpnade konflikter.

Allt färre konflikter

Sedan andra världskriget har antalet aktiva statsbaserade konflikter både ökat och minskat, allt beroende på vilka tidsperioder som jämförs:

  • 1946 var antalet 17.
  • 1992 hade antalet ökat till 53.
  • 2011 hade antalet minskat till 37.
  • 2020 var antalet 39.

I takt med att antalet konflikter har minskat, har även antalet människor som dödats i statsbaserade konflikter minskat.

Inom freds- och konfliktforskningen talas det om tre intensitetsnivåer av väpnade konflikter.

Mindre väpnad konflikt - antalet stridsrelaterade dödsfall är fler än 25 per år men färre än 1 000 under hela konflikten.

Större väpnade konflikter - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 25 per år och 1 000 under hela konflikten, men är färre än 1 000 under ett specifikt år.

Krig - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 1 000 under ett år.

Flera vinnare

Det absolut bästa resultatet av en konflikt är när alla parter får sina behov och intressen tillgodosedda, en så kallad vinna/vinna-lösning. Sådana finns i alla konflikter, även om de ibland kan vara svåra att upptäcka inte minst vid internationella konflikter då det ofta är väldigt många faktorer som spelar in.

ANNONS

ANNONS

Ett exempel på en internationell vinna/vinna-lösning är uppgörelsen om Åland. 1917-1921 kämpade ålänningarna för en återförening med Sverige vilket Finland motsatte sig. Tvisten fördes till Nationernas förbund (dåvarande FN) som beslöt att öarna skall tillhöra Finland, men som ett självstyrt område. Finland i sin tur garanterade att ålänningarna fick behålla sitt svenska språk, sin kultur och sina lokala sedvänjor och att ön skulle förbli demilitariserad.

Det går inte alltid lika bra. Frustration, okunskap eller ovilja kan ibland leda till att en konflikt blir våldsam.

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Internationella relationer

LÄS MER: Nutidshistoria

LÄS MER: Orsaker till krig

 

Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Här nedan hittar du material som kan relateras till nutida väpnade konflikter och krig.

Uppdaterad: 24 november 2022
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Nutida väpnade konflikter och krig

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Aktuella väpnade konflikter

av: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Gymnasiet

Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.

+ Läs mer

Artiklar om Nutida väpnade konflikter och krig

S

Humanitär intervention

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Begreppet står i konflikt med principen om alla staters suveränitet och var därför länge otänkbart. Alla suveräna stater förväntas svara för sina invånares säkerhet. Men vad händer om en stat inte klarar av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas det för humanitär intervention...

+ Läs mer

S

Orsaker till krig

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-14

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...

+ Läs mer

M

Kosovokriget

av: Kaj Hildingson
2022-05-09

I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...

+ Läs mer

M

Gerilla

av: Kaj Hildingson
2021-11-10

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...

+ Läs mer

M

Fredsprocessen i Palestinakonflikten och mordet på Rabin

av: Kaj Hildingson
2020-09-03

Ända sedan Israel utropades 1948 har alla försök att skapa fred mellan israeler och palestinier misslyckats. Men sällan har konflikten varit så nära en lösning som 1993 då Israels premiärminister Yitzhak Rabin skakade hand med sin ärkefiende, den palestinske ledaren Yassir Arafat framför Vita huset i USA. Men det avtal som skulle genomföras hade många fiender på båda sidor. 1995 sköts Rabin till döds av en 25-årig israel efter ett stort möte som firade freden. Mordet på Rabin bromsade fredsprocessen. 25 år senare var frågan ännu inte löst trots en oändlig rad förhandlingar och konferenser...

+ Läs mer

S

Suveränitetsprincipen och humanitär intervention

av: Vahagn Avedian
2020-07-04

Suveränitetsprincipen är den grundläggande komponenten inom internationell rätt. Den innebär att staten bestämmer själv inom sina gränser. Men om mänskliga rättigheter kränks inom en stat och man vill säkra de humanitära förhållandena för dessa människor kan det internationella samfundet vidta åtgärder, s.k. humanitär intervention. Detta kan utföras efter auktorisering av FN:s säkerhetsråd genom icke-militära sanktioner eller militära sanktioner...

+ Läs mer

Podcast om Nutida väpnade konflikter och krig

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Nordirlands historia

av: Mattias Axelsson
2021-04-12

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.

+ Läs mer

Länkar om Nutida väpnade konflikter och krig

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS