Idéhistoria
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om idéerna som har format och förändrat vår värld från antiken till våra dagar.
Idéhistoria kan definieras som "samspelet mellan å ena sidan de filosofiska, vetenskapliga, religiösa och politiska idéerna och å andra sidan den kulturella och samhälleliga utvecklingen." (Bra Böckers Lexikon 2000)
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till idéhistoria.
Annons
Lärarmaterial om Idéhistoria
Artiklar om Idéhistoria
Sidor
Podcast om Idéhistoria
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
Länkar om Idéhistoria
Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om nyliberalism. Nyliberalismen kom till Sverige på 1970-talet och vann först anhängare bland nationalekonomerna. Efter några år började den också öppet omfattas av politiker. På 80-talet framför allt inom Moderaterna. Idag även de andra borgerliga partierna...
Föreläsning (12:20 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. nationalromantiken, nationalismens enande respektive splittrande kraft.
En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.
Genomgång (6:04 min) där du ges en snabb sammanfattning av upplysningen.
Kort genomgång (3:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om merkantilismen. Vad var merkantilismen egentligen?
Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
En kort genomgång (11.28 min) om ursprunget till och grundtankarna inom de tre ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om marxismen. Karl Marx var en filosof som under andra halvan av 1800-talet gjorde en serie analyser av kapitalismen som än i dag är överlägsna det mesta annat vad gäller ekonomiska och politiska undersökningar. Marx böcker blev därför snart ”marxism” men problemet med en sån ”ism” är att grundaren själv – alltså Marx – öppet erkände att han inte var marxist när han hörde andra förklara vad den teorin skulle stå för. Detta är problemet. Marxism är en tolkning av en filosofs tankar och undersökningar. Men det är inte så det brukar framställas. Marxism brukar i stället kallas för ”vetenskap” eller med än värre ord ”den vetenskapliga marxismen”...
Kort genomgång (2:45 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om 1800-talets ideologier: liberalism, socialism och konservatism.
Kort genomgång (5:58 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om nationalismens uppkomst och funktion.
Kort genomgång (4:15 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar lite om upplysningsidéerna.
Kort genomgång (3:56 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen. Här berörs bl.a. vetenskapliga revolutionen och andra orsaker som gör att upplysningen kommer igång.
Genomgång (15:01 min) av läraren Maria Nylén som berättar om boktryckarkonstens genombrott, Martin Luther, reformationen och motreformationen.
Genomgång (18:02 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om evolutionens grundpelare - det naturliga urvalet.
Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.
Flippad genomgång (14:38 min) där SO-läraren Christer Wolf berättar om demokratiseringen och ideologierna under 1800-talet och början av 1900-talet.
Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om skillnader mellan nazismen och fascismen. Sedan de fascistiska massrörelserna, både i Italien och Tyskland, besegrat sina inhemska arbetarpartier och fackföreningar och erövrat statsmakten ville både Mussolini och Hitler sätta sin prägel på det samhället man ansåg sig ha räddat...
Webbföreläsning (5:35 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om ideologierna bakom kalla krigets stormakter.
Genomgång (13:39 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om nationalismen under 1800-talet.
Genomgång (12:41 min) av läraren Linus Björk som förklarar vad ateism, agnostisism, humanism, existentialism och marxism går ut på.