Tagg om idéhistoria
Bild:

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om idéerna som har format och förändrat vår värld från antiken till våra dagar.

Idéhistoria kan definieras som "samspelet mellan å ena sidan de filosofiska, vetenskapliga, religiösa och politiska idéerna och å andra sidan den kulturella och samhälleliga utvecklingen." (Bra Böckers Lexikon 2000)

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som kan relateras till idéhistoria.

Uppdaterad: 
24 april 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Idéhistoria

av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Gymnasiet
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

Artiklar om Idéhistoria

S
Lilian O. Montmar
2018-08-07
1933 förklarade Arthur Gütt som ansvarig för den tyska steriliseringslagen i Tyskland att det var nödvändigt att ingripa mot utbredningen av "de mindervärdiga". Budskapet var: "...
L
Herman Lindqvist
2018-02-18
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och...
M
Herman Lindqvist
2018-02-17
Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte...
M
Natur & Kultur
2018-01-26
Ordet varför kan stå som sammanfattning för den period som kallas upplysningen. Nu skulle precis allt undersökas och ifrågasättas. Det var Frankrike som blev upplysningens centrum. Dess...
M
Magnus Västerbro
2018-01-06
Den amerikanska självständighetsförklaringen utropades den 4 juli 1776. I den förklarades de 13 nordamerikanska kolonierna fristående från Storbritannien. Ingen kunde kanske ana det då, men...
M
Magnus Västerbro
2017-10-14
Isaac Newton (1642-1727) är kanske den mest inflytelserika vetenskapsmannen genom tiderna. Den moderna ingenjörskonsten – raketer som flyger till månen, satelliter som kretsar kring jorden,...
M
Magnus Västerbro
2017-09-09
Under kung Hammurabis styre (1792-1750 f.Kr) utvecklades stadsstaten Babylon till ett stort rike, Babylonien. För att kunna härska över sitt nyvunna stora rike lät Hammurabi stifta en lag...
M
Magnus Västerbro
2017-08-26
Många innan honom hade tystats genom att de i rädsla för straff fogade in sig i ledet eller genom att de mindre uppror som ibland startade slogs ner med brutalt våld. Inte särskilt mycket talade...
M
Carsten Ryytty
2016-11-13
Den kinesiske läraren och filosofen Konfucius föddes 551 f.Kr i provinsen Lu i nordöstra Kina. Han skulle komma att bli en av världshistoriens mest inflytelserika gestalter och betecknas ibland...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-01-20
Del 2 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas politiska massmöten som i själva verket var iscensatta massriter som hade organiserats och planerats av...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-12-16
Under 1923 hade den rådande hyperinflationen och de många strejkerna resulterat i ekonomiskt och socialt kaos i hela Tyskland. Hitler insåg nu att tiden var mogen för en statskupp. Den franska...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-26
Under de första femtio åren på 1900-talet trodde många människor på rasbiologi. Rasbiologin sade att människor tillhörde olika raser och att de olika raserna var olika mycket värda....
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-04
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka...
M
Per Höjeberg
2015-09-02
Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke,...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-13
Joseph Rudyard Kipling föddes i Indien 1865. Han blev författare, mest känd för sina berättelser om britternas kolonialvälde i Indien och för sina barnböcker, speciellt Djungelboken, som kom ut...

Sidor

Podcast om Idéhistoria

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-11

Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

Länkar om Idéhistoria

Sortera efter:
          

Föreläsning (12:20 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. nationalromantiken, nationalismens enande respektive splittrande kraft.

Spara som favorit
          

En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:04 min) där du ges en snabb sammanfattning av upplysningen.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om merkantilismen. Vad var merkantilismen egentligen?

Spara som favorit
          

Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

En kort genomgång (11.28 min) om ursprunget till och grundtankarna inom de tre ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.

Spara som favorit
          

Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om marxismen. Karl Marx var en filosof som under andra halvan av 1800-talet gjorde en serie analyser av kapitalismen som än i dag är överlägsna det mesta annat vad gäller ekonomiska och politiska undersökningar. Marx böcker blev därför snart ”marxism” men problemet med en sån ”ism” är att grundaren själv – alltså Marx – öppet erkände att han inte var marxist när han hörde andra förklara vad den teorin skulle stå för. Detta är problemet. Marxism är en tolkning av en filosofs tankar och undersökningar. Men det är inte så det brukar framställas. Marxism brukar i stället kallas för ”vetenskap” eller med än värre ord ”den vetenskapliga marxismen”...

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:45 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om 1800-talets ideologier: liberalism, socialism och konservatism.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:58 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om nationalismens uppkomst och funktion.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:15 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar lite om upplysningsidéerna.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:56 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen. Här berörs bl.a. vetenskapliga revolutionen och andra orsaker som gör att upplysningen kommer igång.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) av läraren Maria Nylén som berättar om boktryckarkonstens genombrott, Martin Luther, reformationen och motreformationen.

Spara som favorit
          

Genomgång (18:02 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om evolutionens grundpelare - det naturliga urvalet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.

Spara som favorit
          

Flippad genomgång (14:38 min) där SO-läraren Christer Wolf berättar om demokratiseringen och ideologierna under 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om skillnader mellan nazismen och fascismen. Sedan de fascistiska massrörelserna, både i Italien och Tyskland, besegrat sina inhemska arbetarpartier och fackföreningar och erövrat statsmakten ville både Mussolini och Hitler sätta sin prägel på det samhället man ansåg sig ha räddat...

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (5:35 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om ideologierna bakom kalla krigets stormakter.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:39 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om nationalismen under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:41 min) av läraren Linus Björk som förklarar vad ateism, agnostisism, humanism, existentialism och marxism går ut på.

Spara som favorit
          

Genomgång (24:41 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om nationalismen under 1700- och 1800-talet.

Spara som favorit

Sidor