Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om idéerna som har format och förändrat vår värld från antiken till våra dagar.
Idéhistoria kan definieras som "samspelet mellan å ena sidan de filosofiska, vetenskapliga, religiösa och politiska idéerna och å andra sidan den kulturella och samhälleliga utvecklingen." (Bra Böckers Lexikon 2000)
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till idéhistoria.
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar...
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Existentialismen är en humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest. Att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, det är att leva ett "autentiskt liv". Detta är målet i den existentialistiska människosynen...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om marxism. Karl Marx och Friedrich Engels betecknade sin lära som vetenskaplig socialism, detta i motsats till den utopiska socialismen hos Fourier och andra. Marxismens två huvudkällor, förutom äldre och samtida socialistiska läror, är Hegels filosofi och den klassiska brittiska nationalekonomin...
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om filosofen Platon. Platons (427-347 f.Kr.) betydelse för Västerlandets idévärld är ofantlig och hans prestige orubblig. Det har sagts att hela den västerländska filosofin är en serie fotnoter till Platons dialoger...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om upplysningen och 1700-talets idéströmningar. Inte så få bland 1700-talets författare och debattörer kallade sig själva ”upplysta” och såg sin egen krets som upplyst. Det ljus man menade sig sprida var förnuftets ljus. Mörkret som skulle skingras bestod av fördomar, vidskepelse och en okritisk tro på falska auktoriteter. Den här rörelsen, upplysningen, kännetecknades av sin starka tro på det mänskliga förnuftets förmåga...
Lektionsfilm (7:10 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska konservatismen och dess innehåll. Vad är konservatism och vad utmärker ideologin?
Lektionsfilm (8:30 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska socialismen och dess innehåll. Vad är socialism och vad utmärker ideologin?
Lektionsfilm (8:07 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska liberalismen och dess innehåll. Vad är liberalism och vad utmärker ideologin?
Läxhjälpsfilm (12:35 min) där SO-läraren John Holm berättar förenklat om de politiska ideologierna och blockpolitik. Vad är en politisk ideologi och vad har de politiska ideologierna för betydelse i riksdagen?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Rasbiologiska institutet. För 100 år sedan, i maj 1921, beslöt riksdagen att inrätta Statens institut för rasbiologi i Uppsala med Herman Lundborg som chef. Med sitt arbete menade han sig motverka "den svenska folkstammens degenerering". Verksamheten mötte inledningsvis ringa kritik, utan stöttades av en rad kulturpersonligheter. Och internationellt sågs Sverige som ett föregångsland...
Faktatext på filosofie doktor Ralf Wadenströms webbplats "Filosofins historia" där du bl.a. kan läsa om skolastiken. De två viktigaste perioderna för den medeltida filosofin är kyrkofädernas tid och skolastiken. Under skolastiken studerade och kommenterade man mycket nogrant vissa erkända klassiker, från och med högskolastiken speciellt Aristoteles verk. Skolastikens viktigaste centra var Paris och Oxford. Skolastiken varade ungefär från 1100 till 1500...
Lektionsfilm (25:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om konservatism, liberalism, socialism och nationalism.
Lektionsfilm (13:53 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om upplysningen och upplysningsfilosoferna. Här berörs bl.a. Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Montesquieu, Voltaire, Mary Wollenstonecraft och Adam Smith
Lektionsfilm (7:30 min) där SO-läraren "Tjofesen" går igenom politiska ideologier. Vad är en politisk ideologi? Här berörs kortfattat: liberalism, konservatism och socialism.
Webbplatsen Konservatism.se är en portal som är tänkt att dels vara en lättillgänglig onlineresurs för den som snabbt vill få en klar bild av konservatismen. Dels att kunna fungera som en kvalificerad vägvisare för den som vill lära sig mer. Webbplatsen drivs av Jakob E:son Söderbaum (jur. kand. och fil. kand.) som tidigare varit ledarskribent på två borgerliga dagstidningar.
Faktatext på Lunds universitets webbplats där du kan läsa om Sokrates. Sokrates levde och verkade som filosof i Aten 470/469-399 f.Kr. Trots att han ofta betraktas som en av historiens största tänkare har han inte efterlämnat en enda skrift och allt vi vet om honom kommer från andras berättelser. Framför allt är det genom hans lärjungar, speciellt Platon, som vi kan teckna bilden av honom...
Artikel på sajten Föreningen svensk undervisningshistoria där Johannes Westberg berättar om vad folkskolestadgan (1842) innebar för Sverige. Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad...
Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...
Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.
Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...
Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.
Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Anarkismen är en politisk åskådning som går ut på att statens inflytande och kontroll över den enskilde individen i...
Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...
Här hittar du material med anknytning till olika lagar och regler genom historien.
Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...
Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-...
Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...
Martin Luther (1483-1546) var professor i teologi och församlingspräst i den tyska staden...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Sionismen var en slags judisk nationalism i form av en strävan att återförena det judiska folket...
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...
1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...
Isaac Newton (1642-1727) är en av världshistoriens mest berömda och inflytelserika matematiker och...
Sokrates (469-399 f.Kr) var moralfilosofins grundare. Han införde också metoden att försöka komma...
Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för...
Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...
Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var en svensk historiker, skald, tonsättare och ledande...
Göticism var en kulturell rörelse med utgångspunkt i Sveriges förmenta (uppdiktade) forntida...
Pietismen var en religiös väckelserörelse som betonade den enskildes fromhet och moral. De väckta...
Konservatismens framväxt Edmund Burke (1729-1797) brukar omtalas som ”konservatismens lärofader”....
Den franske författaren och filosofen Jean-Paul Sartre (1905-1980) är för evigt förknippad med...
Medan lutherska kyrkor utbredde sig i Norden och norra Tyskland, kom de västeuropeiska ländernas...
Skolastik är en sammanfattande benämning på de teoretiska studier och diskussioner om de kristna...
