Marxism - introduktion
Lektionsfilm (7:38 min) där SO-läraren Patrik Kaati ger en introduktion till marxismen. Del 1 av 4.
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om idéerna som har format och förändrat vår värld från antiken till våra dagar.
Idéhistoria kan definieras som "samspelet mellan å ena sidan de filosofiska, vetenskapliga, religiösa och politiska idéerna och å andra sidan den kulturella och samhälleliga utvecklingen." (Bra Böckers Lexikon 2000)
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till idéhistoria.
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...
För ungefär 2 500 år sedan var Zhoukungarna de mäktigaste i Kina. Men efter hand började deras makt försvagas. Det fanns många andra furstar som ville utöka sin makt. En del av dem styrde över egna små riken. Allteftersom Zhoukungarnas makt minskade blev det vanligare med strider och inbördeskrig i Kina. Under denna tid föddes Kong Fuzi eller Mästaren Kong. I Europa är han känd under det latinska namnet Konfucius. Kong Fuzi var ingen vanlig lärare. Hans tankar kom att spela en viktig roll i det kinesiska samhället under, mer än två tusen år...
I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar...
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.
Lektionsfilm (7:38 min) där SO-läraren Patrik Kaati ger en introduktion till marxismen. Del 1 av 4.
Lektionsfilm (8:57 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 2 av 4. I det här klippet berörs historiematerialism.
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Lektionsfilm (10:14 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 4 av 4. Här berättas om värdeläran och mervärde.
Klas Eklund förklarar (7:16 min) hur läran om samhällsekonomin utvecklats, vilka idéer och teorier som dominerat genom historien och vilka de främsta personerna bakom idéerna varit. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om marxism. Karl Marx och Friedrich Engels betecknade sin lära som vetenskaplig socialism, detta i motsats till den utopiska socialismen hos Fourier och andra. Marxismens två huvudkällor, förutom äldre och samtida socialistiska läror, är Hegels filosofi och den klassiska brittiska nationalekonomin...
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om filosofen Platon. Platons (427-347 f.Kr.) betydelse för Västerlandets idévärld är ofantlig och hans prestige orubblig. Det har sagts att hela den västerländska filosofin är en serie fotnoter till Platons dialoger...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om upplysningen och 1700-talets idéströmningar. Inte så få bland 1700-talets författare och debattörer kallade sig själva ”upplysta” och såg sin egen krets som upplyst. Det ljus man menade sig sprida var förnuftets ljus. Mörkret som skulle skingras bestod av fördomar, vidskepelse och en okritisk tro på falska auktoriteter. Den här rörelsen, upplysningen, kännetecknades av sin starka tro på det mänskliga förnuftets förmåga...
Lektionsfilm (7:10 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska konservatismen och dess innehåll. Vad är konservatism och vad utmärker ideologin?
Lektionsfilm (8:30 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska socialismen och dess innehåll. Vad är socialism och vad utmärker ideologin?
Lektionsfilm (8:07 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska liberalismen och dess innehåll. Vad är liberalism och vad utmärker ideologin?
Läxhjälpsfilm (12:35 min) där SO-läraren John Holm berättar förenklat om de politiska ideologierna och blockpolitik. Vad är en politisk ideologi och vad har de politiska ideologierna för betydelse i riksdagen?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Rasbiologiska institutet. För 100 år sedan, i maj 1921, beslöt riksdagen att inrätta Statens institut för rasbiologi i Uppsala med Herman Lundborg som chef. Med sitt arbete menade han sig motverka "den svenska folkstammens degenerering". Verksamheten mötte inledningsvis ringa kritik, utan stöttades av en rad kulturpersonligheter. Och internationellt sågs Sverige som ett föregångsland...
Faktatext på filosofie doktor Ralf Wadenströms webbplats "Filosofins historia" där du bl.a. kan läsa om skolastiken. De två viktigaste perioderna för den medeltida filosofin är kyrkofädernas tid och skolastiken. Under skolastiken studerade och kommenterade man mycket nogrant vissa erkända klassiker, från och med högskolastiken speciellt Aristoteles verk. Skolastikens viktigaste centra var Paris och Oxford. Skolastiken varade ungefär från 1100 till 1500...
Lektionsfilm (25:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om konservatism, liberalism, socialism och nationalism.