Politiska ideologier: konservatism, liberalism, socialism och nationalism
Lektionsfilm (25:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om konservatism, liberalism, socialism och nationalism.
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om idéerna som har format och förändrat vår värld från antiken till våra dagar.
Idéhistoria kan definieras som "samspelet mellan å ena sidan de filosofiska, vetenskapliga, religiösa och politiska idéerna och å andra sidan den kulturella och samhälleliga utvecklingen." (Bra Böckers Lexikon 2000)
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till idéhistoria.
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
Kvantfysiken, som behandlar universums minsta delar, är en av den moderna fysikens hörnstenar. Kvantfysiken bygger på sannolikheter och inte på exakta förutsägelser. Trots det har teorierna kunnat förklara fenomen i atomerna som annars skulle ha varit oförklarliga. Men kvantteorierna ger ofta häpnadsväckande resultat. Till och med den tyske vetenskapsmannen Max Planck (1858-1947) som grundlade kvantfysiken avfärdade från början sin upptäckt som "dumheter"...
I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla. Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk. Man värnar om både nationell kultur och den västerländska civilisationen, vilken anses bygga på arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden...
Människan är en rationell varelse. Vi har möjligheten att kunna tänka och reflektera över vår egen livssituation och eftersom möjligheten finns kan vi inte undgå att göra det. En kunskap och en förmåga på ont och gott. Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor över hela världen reflekterat över tillvaron. Dessa tankar har med tiden utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation, antingen skriftligt eller muntligt...
Det var nära att formen på Darwins näsa gjorde att han inte fick komma med på en av de mest betydelsefulla sjöresorna i vetenskapens historia. Kaptenen tyckte nämligen att näsan tydde på en svag karaktär. Men till sist fick Darwin gå ombord och med hjälp av 14 olika fågelnäbbar lägga grunden till en omstörtande teori. Han skrev - tvärtemot vad som stod i Bibeln - att Gud inte skapat arterna en gång för alla utan att de långsamt förändrades och nya arter uppkom. Kyrkans företrädare rasade över attacken på Guds ord och den brittiske politikern Disraeli fällde några bevingade ord: "Frågan är om människan är en apa eller en ängel. Jag, för min del, står på änglarnas sida."...
Den nya och allt mer komplexa samhällsstruktur som växte fram i Mesopotamien under flera tusen år före Kristus skapade ett behov av att kunna ta del av det överflöd som jordbruket och handeln skapade, med andra ord att ta ut skatt. Skrivkonsten uppfanns just för detta ändamål - för att kunna hålla ordning på samhällets ekonomi. Den första namngivna människan vi känner till genom skrift var därför ekonom...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.
Lektionsfilm (25:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om konservatism, liberalism, socialism och nationalism.
Lektionsfilm (13:53 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om upplysningen och upplysningsfilosoferna. Här berörs bl.a. Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Montesquieu, Voltaire, Mary Wollenstonecraft och Adam Smith
Lektionsfilm (7:30 min) där SO-läraren "Tjofesen" går igenom politiska ideologier. Vad är en politisk ideologi? Här berörs kortfattat: liberalism, konservatism och socialism.
Webbplatsen Konservatism.se är en portal som är tänkt att dels vara en lättillgänglig onlineresurs för den som snabbt vill få en klar bild av konservatismen. Dels att kunna fungera som en kvalificerad vägvisare för den som vill lära sig mer. Webbplatsen drivs av Jakob E:son Söderbaum (jur. kand. och fil. kand.) som tidigare varit ledarskribent på två borgerliga dagstidningar.
Faktatext på Lunds universitets webbplats där du kan läsa om Sokrates. Sokrates levde och verkade som filosof i Aten 470/469-399 f.Kr. Trots att han ofta betraktas som en av historiens största tänkare har han inte efterlämnat en enda skrift och allt vi vet om honom kommer från andras berättelser. Framför allt är det genom hans lärjungar, speciellt Platon, som vi kan teckna bilden av honom...
Artikel på sajten Föreningen svensk undervisningshistoria där Johannes Westberg berättar om vad folkskolestadgan (1842) innebar för Sverige. Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad...
På lärarförbundets webbplats kan du se en dokumentär (19:10 min) om skolans och läraryrkets utveckling i Sverige från folkskolans tid fram till 1990-talet. Filmen visar hur lärare historiskt har gått samman och bildat allt slagkraftigare organisationer för att hävda sina fackliga och professionella intressen...
På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?
På webbplatsen Lärarnas historia kan du läsa en essä (13 sid) i PDF-form av Christina Florin som berättar om först folkskolans och därefter grundskolans tillkomst och utveckling fram till 1962. Folkundervisningen i Sverige inleddes inte med folkskolestadgan 1842. Att undervisa befolkningen hade startat långt tidigare med kyrkans hemundervisning – ett system som hade sina rötter i 1600-talets lutherska ortodoxi. I lutherdomen fanns nämligen en tanke om att varje troende skulle ”med egna ögon” kunna se och tyda Guds ord genom att läsa katekesen, postillan, bibeln eller psalmboken...
Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.
Genomgång (19:46 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson som förklarar systemteorierna inom internationella relationer: realism, liberalism och konstruktivism.
Genomgång (9:58 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om liberalismen, konservatismen och socialismen för Samhällskunskap 1 och Historia 1 på gymnasiet.
Genomgång (8:12 min) av gymnasieläraren Pontus Dahllöf som går igenom orsaker till franska revolutionen. Här berättas bland annat om de olika upplysningsidéerna som låg som idémässig grund för den omvälvande samhällsförändingen.
Genomgång (14:47 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar begreppet rasism och problematiserar begreppet.
Genomgång (3:54 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar kort hur de tre grundläggande ideologierna uppstod i samband med den industriella revolutionen i England.