Tagg om idéhistoria

Idéhistoria

M

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om idéerna som har format och förändrat vår värld från antiken till våra dagar.

Idéhistoria kan definieras som "samspelet mellan å ena sidan de filosofiska, vetenskapliga, religiösa och politiska idéerna och å andra sidan den kulturella och samhälleliga utvecklingen." (Bra Böckers Lexikon 2000)

Text: Robert de Vries (red.)

Kategorier: Taggar:

Här hittar du material som kan relateras till idéhistoria.

Spara som favorit

Uppdaterad: 27 februari 2022

Publicerad:

14 mars 2011

ANNONS

Lärarmaterial om Idéhistoria

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag

Högstadiet, Gymnasiet

För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Analysera historisk källa om politisk aktör

av: Stockholmskällan

Högstadiet, Gymnasiet

Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

+ Läs mer

Artiklar om Idéhistoria

S

Den senmedeltida kyrkans förfall, reformationen och splittringen

av: Carl-Henrik Larsson

2022-05-02

Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...

+ Läs mer

L

Kong Fuzi - den store läraren

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson

2021-11-30

För ungefär 2 500 år sedan var Zhoukungarna de mäktigaste i Kina. Men efter hand började deras makt försvagas. Det fanns många andra furstar som ville utöka sin makt. En del av dem styrde över egna små riken. Allteftersom Zhoukungarnas makt minskade blev det vanligare med strider och inbördeskrig i Kina. Under denna tid föddes Kong Fuzi eller Mästaren Kong. I Europa är han känd under det latinska namnet Konfucius. Kong Fuzi var ingen vanlig lärare. Hans tankar kom att spela en viktig roll i det kinesiska samhället under, mer än två tusen år...

+ Läs mer

S

Medborgaren och medborgarskapet - en historisk resa

av: Torbjörn Nilsson

2021-10-09

I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar...

+ Läs mer

S

Marxismen, del 1: Människan

av: Lennart Koskinen

2021-09-30

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...

+ Läs mer

S

Marxismen, del 2: Samhället

av: Lennart Koskinen

2021-09-30

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...

+ Läs mer

S

Marxismen, del 3: Verkligheten

av: Lennart Koskinen

2021-09-30

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...

+ Läs mer

Podcast om Idéhistoria

M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Läs mer

S

Etiska teorier och modeller (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2017-01-11

Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.

+ Läs mer

S

Ekonomiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

+ Läs mer

Länkar om Idéhistoria

Sortera efter:

7:38

Marxism - introduktion

Lektionsfilm (7:38 min) där SO-läraren Patrik Kaati ger en introduktion till marxismen. Del 1 av 4.

Kategorier:

Marxism

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Spara som favorit

8:57

Marxism - historiematerialism

Lektionsfilm (8:57 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 2 av 4. I det här klippet berörs historiematerialism.

Kategorier:

Historisk analys och begrepp

Taggar:

Spara som favorit

7:12

Marxism - Marxism - produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken

Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.

Kategorier:

Marxism

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Spara som favorit

ANNONS

10:14

Marxism - värdeläran

Lektionsfilm (10:14 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 4 av 4. Här berättas om värdeläran och mervärde.

Kategorier:

Marxism

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Spara som favorit

7:16

Klas förklarar samhällsekonomi och några nationalekonomiska teorier

Klas Eklund förklarar (7:16 min) hur läran om samhällsekonomin utvecklats, vilka idéer och teorier som dominerat genom historien och vilka de främsta personerna bakom idéerna varit. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.

Kategorier:

Ekonomisk historia

Samhällsekonomi

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Spara som favorit

Marxism - vad är det?

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om marxism. Karl Marx och Friedrich Engels betecknade sin lära som vetenskaplig socialism, detta i motsats till den utopiska socialismen hos Fourier och andra. Marxismens två huvudkällor, förutom äldre och samtida socialistiska läror, är Hegels filosofi och den klassiska brittiska nationalekonomin...

Kategorier:

Marxism

Taggar:

Karl Marx

Idéhistoria

Spara som favorit

Platons filosofi

Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om filosofen Platon. Platons (427-347 f.Kr.) betydelse för Västerlandets idévärld är ofantlig och hans prestige orubblig. Det har sagts att hela den västerländska filosofin är en serie fotnoter till Platons dialoger...

Kategorier:

Kända personer på forntiden och antiken

Taggar:

Idéhistoria

Spara som favorit

Upplysningens idéströmningar

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om upplysningen och 1700-talets idéströmningar. Inte så få bland 1700-talets författare och debattörer kallade sig själva ”upplysta” och såg sin egen krets som upplyst. Det ljus man menade sig sprida var förnuftets ljus. Mörkret som skulle skingras bestod av fördomar, vidskepelse och en okritisk tro på falska auktoriteter. Den här rörelsen, upplysningen, kännetecknades av sin starka tro på det mänskliga förnuftets förmåga...

Kategorier:

Upplysningen

Taggar:

Idéhistoria

Spara som favorit

7:10

Vad utmärker den klassiska konservatismen?

Lektionsfilm (7:10 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska konservatismen och dess innehåll. Vad är konservatism och vad utmärker ideologin?

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

8:30

Vad utmärker den klassiska socialismen?

Lektionsfilm (8:30 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska socialismen och dess innehåll. Vad är socialism och vad utmärker ideologin?

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

8:07

Vad utmärker den klassiska liberalismen?

Lektionsfilm (8:07 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om den klassiska liberalismen och dess innehåll. Vad är liberalism och vad utmärker ideologin?

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

12:35

De politiska ideologierna och svensk blockpolitik

Läxhjälpsfilm (12:35 min) där SO-läraren John Holm berättar förenklat om de politiska ideologierna och blockpolitik. Vad är en politisk ideologi och vad har de politiska ideologierna för betydelse i riksdagen?

Kategorier:

Politiska partier i Sveriges riksdag

Taggar:

Spara som favorit

Rasbiologiska institutet

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Rasbiologiska institutet. För 100 år sedan, i maj 1921, beslöt riksdagen att inrätta Statens institut för rasbiologi i Uppsala med Herman Lundborg som chef. Med sitt arbete menade han sig motverka "den svenska folkstammens degenerering". Verksamheten mötte inledningsvis ringa kritik, utan stöttades av en rad kulturpersonligheter. Och internationellt sågs Sverige som ett föregångsland...

Kategorier:

Rasism och främlingsfientlighet

Taggar:

Rasbiologi

Idéhistoria

Människosyn

Spara som favorit

Kortfattat om skolastiken

Faktatext på filosofie doktor Ralf Wadenströms webbplats "Filosofins historia" där du bl.a. kan läsa om skolastiken. De två viktigaste perioderna för den medeltida filosofin är kyrkofädernas tid och skolastiken. Under skolastiken studerade och kommenterade man mycket nogrant vissa erkända klassiker, från och med högskolastiken speciellt Aristoteles verk. Skolastikens viktigaste centra var Paris och Oxford. Skolastiken varade ungefär från 1100 till 1500...

Kategorier:

Kyrkan och klostren på medeltiden

Taggar:

Idéhistoria

Skolastik

Spara som favorit

25:04