I en monarki är kungen eller drottningen statschef och kungamakten är i regel ärftlig. Det betyder att uppdraget går vidare inom kungafamiljen. En monarki kan vara absolut, där monarken har mycket stor politisk makt, eller konstitutionell, där monarkens makt begränsas av landets lagar och författning. I parlamentariska monarkier som Sverige och Storbritannien styrs landet av en regering som är beroende av det folkvalda parlamentet. I Sverige har kungen ingen politisk makt.
I en republik finns ingen kung eller regerande drottning som statschef. Statschefen är vanligtvis en president, men presidentens makt kan skilja sig mycket mellan olika republiker. Presidenten kan väljas direkt av folket eller indirekt, exempelvis av parlamentet. I vissa republiker är presidenten både statschef och regeringschef, medan andra har en president som statschef och en statsminister som leder regeringen.
Demokrati eller diktatur – vilka har makten?
För att förstå hur ett land styrs räcker det därför inte att bara veta om landet är en monarki eller republik. Man måste också undersöka vilka möjligheter folket har att påverka politiken. Både monarkier och republiker kan vara demokratier eller diktaturer.
Demokrati betyder folkstyre. I en demokrati kan medborgarna påverka vilka som styr genom fria val. Människor har också rätt att uttrycka sina åsikter, kritisera makthavarna och bilda politiska partier.
I en diktatur är makten istället samlad hos en person eller en begränsad grupp, exempelvis ledningen för ett parti eller militären. Folket saknar möjlighet att fritt välja bort dem som styr. Oligarki betyder fåtalsvälde och beskriver ett samhälle där en liten grupp har mycket stor makt. Envälde innebär att en person har nästan all makt.
Parlament och regering – vem gör vad?
Ett parlament är en församling som bland annat beslutar om lagar. I en demokrati väljer folket sina representanter till parlamentet. Sveriges parlament kallas riksdagen. Regeringen styr landet och ser till att parlamentets beslut genomförs.
Förhållandet mellan parlamentet, regeringen och statschefen kan se olika ut. Tre vanliga system är parlamentarism, presidentialism och semipresidentialism.
I ett parlamentariskt system måste regeringen ha parlamentets stöd eller åtminstone accepteras av det. Parlamentet kan tvinga regeringen att avgå om den förlorar dess förtroende. Parlamentarism finns både i monarkier och republiker. Sverige är exempelvis både en monarki och en parlamentarisk demokrati.
I ett presidentiellt system är presidenten både statschef och regeringschef. Presidenten och parlamentet utses genom skilda valprocesser. Presidenten är därför inte beroende av parlamentets förtroende på samma sätt som en regering i ett parlamentariskt system. Men parlamentet har fortfarande viktiga uppgifter, som att besluta om lagar och statens pengar. USA är ett exempel på en republik med presidentstyre.
I ett semipresidentiellt system finns både en folkvald president med politisk makt och en statsminister som leder regeringen. Regeringen är ansvarig inför parlamentet och kan tvingas avgå om den förlorar dess förtroende. Presidenten och statsministern delar på uppgifterna att styra landet. Frankrike är ett exempel på en sådan republik.
Maktfördelning – varför ska inte samma person bestämma allt?
Maktfördelning handlar om hur makten delas mellan olika delar av staten. En viktig tanke är att ingen person eller grupp ska kunna bestämma allt. Om makthavarna kan granska och begränsa varandra blir det svårare att missbruka makten.
Man brukar skilja mellan tre uppgifter: att besluta om lagar, att styra landet och genomföra besluten samt att döma enligt lagarna. Dessa kallas den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.
I Sverige beslutar riksdagen om lagar och statens budget, som är planen för statens inkomster och utgifter. Regeringen lämnar förslag till riksdagen och genomför besluten med hjälp av myndigheterna. Domstolarna avgör bland annat om någon är skyldig till ett brott och löser tvister, det vill säga rättsliga konflikter.
Makten är inte uppdelad på exakt samma sätt i alla demokratier. I Sverige finns ett nära samband mellan riksdagen och regeringen, eftersom regeringen är ansvarig inför riksdagen. Domstolarna ska däremot döma självständigt. Varken regeringen eller riksdagen får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.
