Folkhemmet

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och strukturförändringar.  Under 1900-talet blev bondesamhället Sverige ett välfärdssamhälle. Det kallades folkhemmet och byggde på idén om att alla skulle inkluderas i det moderna, industrialiserade samhället. Men samtidigt som städer och industrier byggdes ut fanns det människor som fortfarande levde av fiske, jord- och skogsbruk. Och så fanns de som hamnade utanför folkhemmet, som till exempel samer och romer.

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. Hur blev Sverige en demokrati? Vilka deltog i kampen för det svenska välfärdssamhället – och vilka hamnade utanför? Även om filmerna här utgör ett axplock så finns här många filmer som visar den politiska och ideologiska utvecklingen under 1900-talet och vilka de främsta samhällsbyggarna och politikerna var.

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi, historia samt svenska.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och privatekomomi. I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Faktatext på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om miljonprogrammet. 1965 bestämde riksdagen att vi skulle bygga en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Miljonprogrammet skulle bygga bort den stora bostadsbristen med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av vad någon som arbetade i fabrik tjänade...

Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...

Artikel i tidningen Populär Historia där Jenny Björkman berättar om makarna Myrdal. Gunnar och Alva Myrdal har gått till historien som folkhemmets arkitekter. De drog upp linjerna i en banbrytande bok 1934 och ägnade sedan mer än ett decennium åt att genomföra reformerna som i grunden förändrade Sverige.

Artikel på Riksarkivets webbplats där du kan läsa om folkhemmet ur ett genusperspektiv. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har skrivit ett flertal böcker som tar upp genuskonflikten i uppbyggandet av det Per Albin Hanssonska ”folkhemmet”. I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod...

Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om diskriminering i det svenska folkhemmet. Alla samhällen, i alla tider, har haft sin organisation och sina tankar om hur man vill komma till rätta med sjukdom, fattigdom och andra sociala problem. På vilket sätt och för vilka medel man har tagit hand om de som behöver hjälp skiljer sig också från plats till plats och från tid till tid...

Webbföreläsning (14:18 min) gjord av SO-läraren Björn Andersson som handlar om det svenska välfärdssamhället i ett historiskt och nutida perspektiv.

På historieläraren Lars Hammaréns webbplats kan du läsa en essä i PDF-format (8 sid) om den svenska välfärdsstatens uppgång, utveckling och dess skick idag.