Folkhemmet
Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal 1928, och som socialdemokraterna därefter använde för att ge sina välfärdspolitiska mål mer lyster.
”Folkhemmet” var enbart en vision och en metafor - och ingen bestämd politisk målsättning.
Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.
De sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes framförallt under decennierna närmast efter andra världskriget. Många av reformerna fick också stöd från borgerliga partier. Bara pensionsfrågan gav upphov till en hårdare politisk strid i slutet av 1950-talet.
Eftersom Sverige stått utanför andra världskriget så var det svenska näringslivet (industrier etc) intakt. Detta gav Sverige stora fördelar i konkurrensen på världsmarknaden. Den ekonomiska utvecklingen var därför mycket gynnsam i Sverige under efterkrigstiden. Levnadsstandarden steg hastigt. Samtidigt genomgick landet en kraftig strukturomvandling när folk flyttade från jordbruket och landsbygden in till städernas industrier.
Om man betraktar "folkhemmet" som en epok, så tog den sin början under 1930-talet och slutade ungefär på 1970-talet. Perioden brukar förknippas med socialdemokratiskt styre, sociala reformer och en växande offentlig sektor.
Under perioden bidrog utbyggnaden av den offentliga sektorn till att skapa en ny arbetsmarknad som kom att domineras av kvinnor.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till det svenska folkhemmet.
Annons
Lärarmaterial om Folkhemmet
Artiklar om Folkhemmet
Podcast om Folkhemmet
Äntligen tar Julia, Mattias och Kristoffer tag i 1900-talet igen och går igenom 1960-talet. Rekordåren fortsätter, men något skaver i det svenska samhället. Popmusiken slår igenom. Hasse & Tage gör sina första revyer.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1950-talet. De pratar om rekordåren, penionsfrågan, ballongvispar, Lennart Hyland, VM 1958, schlager och rock.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.
Länkar om Folkhemmet
Genomgång (8:21 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om välfärdssamhället och folkhemmet under 1900-talet.
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Artikel skriven av Sofia Kling, fil.dr i historia. Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen". Under perioden 1880-1940 minskade barnafödandet i Sverige med över 50 procent, från i genomsnitt 4,5 barn per kvinna till i genomsnitt 1,8 barn per kvinna, en nivå som barnafödandet i stort sett har legat på sedan dess...
Så byggdes Stockholm är en serie med 7 korta filmer som visar Sveriges huvudstads utveckling från senmedeltid till nutid. Filmerna är producerade av Murmestare Embetet i Stockholm i samarbete med Stockholms Stadsmuseum samt med stöd av Stockholms Stads Brandförsäkringskontor.
Pedagogisk genomgång (9:37 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om de viktigaste processerna under perioden 1945-2000 i svensk historia,
Genomgång (11:23 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om vad som hände i Sverige mellan de båda världskrigen. Här berörs demokratiseringen, rösträtt, lågkonjunkturen, folkhemmet, den svenska modellen samt rasbiologin.
Genomgång (19:22 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om händelser och tidstypiska företeelser i efterkrigstidens Sverige. Här berörs bl.a. socialdemokratin, folkhemmet, folkomröstningar, rekordåren, välfärdssamhället, kvinnornas nya situation, ungdomskultur, världspolitiken, ekonomiska krisen på 1970-talet, 1980-talets ökade klassklyftor, invandring m.m.
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om egnahemsrörelsens historia.
Pedagogisk genomgång (10:03) där historieläraren Mattias Axelsson ger en kortfattad genomgång av Sveriges historia 1905-1945. Här berörs bl.a. kampen om rösträtt, oro på arbetsmarknaden samt neutralitet under krigen.
Temaavsnitt på Nordiska muséets webbplats där du hittar massor av fakta om det svenska folkhemmet. Folkhemmet är en politisk term som socialdemokratin använde för att beskriva en samhällsvision. Begreppet fick sin spridning efter att den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson använt det i ett berömt riksdagstal från 1928...
Föreläsning (11:32 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om utvecklingen i Sverige under första halvan av 1900-talet. Fokus ligger på det demokratiska genombrottet, krispolitiken under depressionen, folkhemmet och beredskapstiden under andra världskriget. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Föreläsning (14:56 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. Fokus ligger på den ekonomiska tillväxten, rekordåren, välfärdssamhället, utvandring/invandring, 1960-talets vänstervåg, 1970-talets ekonomiska kris, 1980-talets kärnkraftsfråga och Olof Palme samt den ekonomiska krisen under 1990-talet. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (45:46 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av Sveriges politiska historia under 1900-talet. Här berörs bl.a. socialdemokraternas dominans inom politiken, Sveriges neutralitet och folkhemmets uppgång och nedmontering.
Essä i Tidningen Kulturen där du kan läsa om svensk stadsplanering genom århundradena - från stormaktstidens brukssamhällen till folkhemmets miljonprojekt. Planeringen av nya stadsdelar och bostadsområden under efterkrigstiden har rötter i stormaktstidens anläggande av bruksorter. Likheten mellan ett allmännyttigt bostadsområde i Folkhemmets Sverige såsom Vällingby eller 60-talsstadsdelen Sätra i Gävle och stångjärnsbruket Lövsta i norra Uppland från 1600-talets mitt är påfallande...
Material i pdf-format (487 sid) från Statens folkhälsoinstitut där du kan läsa om hälsa och hälsovård i Sverige 1750-2000. Här finns bl.a. avsnitt om: Krig, koppor och hungersnöd på 1700-talet; Folkökning och arbetsliv på 1800-talet; Industrialismens genombrott och folkhemspolitiken 1870-1945; Välfärdssamhället 1945-; Barnhälsans politiska historia 1750-2000; Alkoholpolitik under 1800- och 1900-talen; Arbetsskydd; Folkhälsa och folkhälsopolitik...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om folkhemmet. Det svenska folkhemmet är ett fundamentalt begrepp i den svenska socialdemokratins historia, som avser den svenska socialdemokratiska politikens nationella vision, bland annat välfärdssamhället, särskilt under mitten av 1900-talet...
Artikel i tidningen Populär Historia där Torbjörn Nilsson berättar om Socialdemokraternas historia i Sverige. Bakom uppkomsten av arbetarrörelsen låg de sociala problem som industrialismen skapade under 1800-talets senare del – farlig arbetsmiljö, oinskränkt makt för arbetsgivarna, långa arbetsdagar och eländiga bostadsförhållanden. Till råga på allt saknade arbetarna rösträtt...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om synen på arbete i folkhemmets Sevrige. Den svenska välfärdsstaten skiljer sig i synen på arbete från andra välfärdsmodeller. I den svenska välfärdsmodellen finns i stället en tydlig idé om att medborgarna har sociala rättigheter och att detta är drivande i samhällsutvecklingen...
”Så skapades svensk välfärd” är en artikelserie ur tidningen Sunt Förnuft där du kan läsa om den ekonomiska utvecklingen i Sverige och hur Sverige utvecklades från ett fattigt jordbruksland i Europas utkant till ett av världens rikaste och modernaste länder. Artikelserien kräver flash, men du kan också skriva ut den. Artikelserien passar bra som undervisningsmaterial för högstadiets senare nivåer och gymnasiet.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om det svenska välfärdssamhället år 1967. Den ekonomiska krisen ställer frågor om vår framtida välfärd. Annorlunda var det under rekordåret 1967. Industrin gick på högvarv, samhällsreformerna duggade tätt och framtidsoptimismen stod på topp...