Begreppet brott mot mänskligheten användes redan 1890 för att beskriva den belgiska kungen Leopold II:s behandling av befolkningen i Kongo. Inom internationell rätt introducerades begreppet i den andra Haagkonventionen 1899 och senare i den fjärde Haagkonventionen 1907, i det så kallade Martensklausulen, benämnd efter Friedrich Martens som var en rysk diplomat och jurist. Martens ville introducera regler och lagar som skulle skydda civilbefolkningen mot övergrepp från den egna regeringen. Medan det fanns internationella lagar som beskrev hur civilbefolkningen skulle skyddas under krigstid och mot angrepp från främmande makter, fanns det inte några liknande regler som slog fast vad den egna regimen fick och inte fick göra mot det egna landets befolkningen. Fram till dess rådde det ganska strikta regler om stater suveränitet, och det allmänna förhållningssättet bland världens stater var att det internationella samfundet (andra länder) inte fick blanda sig in i ett lands inre angelägenheter.
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Svenska Röda korset lär dig mer genom deras webbkurs om arbetet mot krigsbrott. Materialet består av filmer samt korta övningar som ger dig en grundläggande förståelse om det internationella och nationella arbete som finns för att se till att brott mot krigets lagar straffas. Du får genom tecknade filmer en översikt över vad som är förbjudet i krig och var reglerna finns. Sedan får du träffa polis, åklagare och folkrättsjurister och höra hur de samarbetar.
Kategorier:
Taggar:
