Brott mot mänskligheten och folkmord är två olika begrepp. Brott mot mänskligheten kan exempelvis vara mord, tortyr, förslavning och tvångsförflyttningar som ingår i ett omfattande eller systematiskt angrepp mot en civilbefolkning. För att ett brott ska räknas som folkmord krävs bland annat en avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp. Politiska och sociala grupper omfattas inte av folkmordskonventionens definition.
Dessa brott brukar främst påtalas som handlingar utförda av Kina, Sovjetunionen och Kambodja, men liknande övergrepp har även förekommit i andra kommunistiska diktaturer. I Kambodja har en FN-stödd domstol slagit fast att ledande personer inom Röda khmererna gjorde sig skyldiga till folkmord mot den vietnamesiska minoriteten. Nuon Chea dömdes även för folkmord genom dödande av människor ur den muslimska chamgruppen. De betydligt mer omfattande övergreppen mot andra delar av befolkningen har framförallt bedömts som brott mot mänskligheten.
Både i Sovjetunionen, främst under Josef Stalins styre, och under Röda khmerernas styre i Kambodja, genomförde regimerna storskaliga utrensningar och massakrer där många människor valdes ut på grund av vilka grupper de tillhörde eller vilka politiska åsikter de ansågs ha. De kunde då pekas ut som ”statsfiender”.
Forskningen om brotten försvårades länge, särskilt under kalla kriget fram till Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991. De kommunistiska regimerna höll många arkiv stängda, censurerade information och försökte dölja eller förneka delar av det som hade hänt. Därför var det svårt för forskare att få tillgång till viktiga dokument och andra källor.
Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 öppnades många tidigare hemliga arkiv i det forna Sovjetunionen och Östeuropa. Forskarna fick därmed tillgång till stora mängder nytt material om bland annat förföljelser, deportationer, fångläger och avrättningar. Det gav en tydligare bild av både brottens omfattning och hur de hade organiserats. Tillgången till arkiv har dock varierat mellan olika länder och tidsperioder.
Relativt få av dem som varit ansvariga för brotten har ställts inför rätta. Det finns flera orsaker till detta. I vissa länder har de gamla maktstrukturerna levt kvar, och i andra fall har misstänkta hunnit dö innan rättegångar kunnat genomföras. Det har också varit svårt att samla bevis för brott som begicks flera årtionden tidigare. Det finns dock undantag, bland annat rättegångarna mot ledande personer inom Röda khmererna i Kambodja och rättsprocesser i de baltiska staterna efter självständigheten 1991.
Gulag – fånglägren som bredde ut sig över SovjetunionenGulag brukar användas som namn på det enorma system av fång- och arbetsläger som fanns i Sovjetunionen. De första lägren skapades redan efter den ryska revolutionen, men systemet växte kraftigt under Josef Stalin. Där hamnade vanliga brottslingar tillsammans med politiska motståndare, bönder som motsatte sig statens politik och människor som av olika skäl hade pekats ut som misstänkta eller ”klassfiender”. Som mest fanns nära tre miljoner människor samtidigt i de läger och fängelser som administrerades av Gulagsystemet. Fångarna användes som billig tvångsarbetskraft. De högg skog, arbetade i gruvor och byggde vägar, järnvägar och kanaler, ofta i områden med extrem kyla. Ett vanligt system var att mängden mat berodde på hur mycket en fånge lyckades arbeta. Den som redan var utsvulten och svag kunde därför få ännu mindre mat, vilket gjorde det ännu svårare att klara nästa arbetskvot. Kyla, undernäring, sjukdomar och det hårda arbetet kostade många människor livet. Efter Stalins död 1953 började lägersystemet minska. År 1956 höll den nye sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov ett hemligt tal där han avslöjade och kritiserade delar av Stalins terror. Många fångar frigavs under de följande åren. Gulag avskaffades formellt 1959, men politiska motståndare fortsatte även senare att fängslas och förföljas i Sovjetunionen. Ordet Gulag har därför blivit en stark symbol för den sovjetiska diktaturens förtryck.
|
M LÄS MER: Josef Stalin
S LÄS MER: Holodomor
M LÄS MER: Den stora svälten
S LÄS MER: Stalins utrensningar
M LÄS MER: Mao Zedong
M LÄS MER: Röda khmererna och folkmordet i Kambodja
S LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
