År 1927 bröt samarbetet mellan nationalisterna och kommunisterna samman och väpnade strider började. Mao Zedong blev efterhand en av kommunisternas viktigaste ledare. Det kinesiska inbördeskriget pågick därefter med långa avbrott fram till 1949.
Hösten 1934 lyckades nationalistiska styrkor pressa kommunisterna från deras viktigaste basområde i södra Kina. Mao och andra kommunistiska styrkor tvingades då genomföra den legendariska långa marschen mot nordvästra Kina. Året därpå nådde delar av styrkorna fram till ett nytt område där kommunisterna kunde bygga upp en ny bas. Under tiden hade Japan anfallit Kina. Från 1937 samarbetade därför kommunisterna och nationalisterna mot den japanska invasionen, även om motsättningarna mellan dem fanns kvar. När andra världskriget var över flammade inbördeskriget upp på nytt 1946.
År 1949 besegrades nationalisterna och deras ledning flydde till Taiwan. På det kinesiska fastlandet utropade kommunisterna därefter Folkrepubliken Kina.
Det stora språnget slutade i katastrof
När Mao kom till makten genomförde han omfattande förändringar. Staten tog efterhand kontroll över stora delar av näringslivet, och från 1953 genomfördes ekonomiska femårsplaner för att industrialisera Kina.
1958 lanserade Mao det stora språnget som skulle förvandla Kina från ett jordbrukarland till en ledande industristat. För att uppnå målet delades Kina in i folkkommuner. I dessa kunde tiotusentals människor bo och arbeta. Jordbruket organiserades gemensamt och även mycket annat arbete och vardagsliv styrdes av kommunen. Med folkkommunerna ville kommunistpartiet skapa ett idealsamhälle. Det stora språnget misslyckades och följdes av en katastrofal svält 1959-1961, då omkring 30 miljoner människor beräknas ha dött.
Misslyckandet hade flera orsaker. Jordbruket påverkades negativt när arbetskraft fördes över till andra projekt, samtidigt som felaktiga produktionsuppgifter gjorde att staten tog ut mer spannmål än många områden kunde avvara. Även vädret spelade en viss roll. År 1960 drog Sovjetunionen dessutom tillbaka sina experter från Kina när relationerna mellan länderna försämrades. Det förvärrade problemen inom industrin, men var inte huvudorsaken till svälten.
Kulturrevolutionen ledde till förföljelser och kaos
1966 startade Mao kulturrevolutionen för att rensa ut makthavare som han ansåg hade slagit in på den kapitalistiska vägen och för att förändra det kinesiska samhället i en mer revolutionär riktning. Mao ville ha bort skillnaderna mellan stad och landsbygd och mellan intellektuellt och praktiskt arbete. Skolor och universitet påverkades kraftigt och undervisningen avbröts på många håll. Många ungdomar anslöt sig till de så kallade rödgardisterna, som spred Maos idéer och angrep personer och företeelser som betraktades som motståndare till revolutionen.
Rödgardisterna gick hårt fram. Många människor misshandlades, fängslades, förvisades eller dödades och grupper av rödgardister började även bekämpa varandra. Under kulturrevolutionens första år uppstod svår oro i stora delar av Kina. Från 1967 fick armén en allt större roll i försöken att återställa ordningen. Kulturrevolutionen fortsatte dock i olika former fram till Maos död 1976.
1976 dog Mao Zedong, Kinas förste kommunistiske ledare.
Kampanjen mot sparvarna rubbade naturens balansÅr 1958 startade den kinesiska staten en stor kampanj mot fyra djur som ansågs skadliga: råttor, flugor, myggor och sparvar. Sparvarna pekades ut eftersom de åt spannmål från åkrarna och därför ansågs minska skördarna. Miljontals människor deltog i jakten. Bon förstördes, fåglar dödades och människor slog på grytor och andra föremål för att skrämma sparvarna så att de inte kunde landa och vila. Men sparvarna åt inte bara spannmål utan också stora mängder insekter. När fåglarna blev mycket färre rubbades balansen i naturen och skadeinsekter kunde öka. Det bidrog till problem för jordbruket, och sparvarna togs senare bort från listan över djur som skulle bekämpas. Kampanjen har blivit ett känt exempel på hur försök att snabbt förändra naturen kan få oväntade följder.
|
S LÄS MER: Kina: Republiken och inbördeskriget
S LÄS MER: Det stora språnget
S LÄS MER: Kulturrevolutionen
S LÄS MER: Kommunistiska brott mot mänskligheten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers lexikon 2000, band 15, Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
