Fundamentalism
Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och tar avstånd till förändringar. Man vill i regel återvända till den bokstavliga läran som den är beskriven i de religiösa texterna.
En fundamentalist tar avstånd från alla idéer och företeelser som uppfattas som ett hot mot den ursprungliga läran. Man vill därför inte ha något att göra med kompromisser som riskerar att förändra/reformera den ursprungliga läran, t.ex. kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer.
Begreppet fundamentalism användes först som betäckning på vissa kristna grupper för vilka Bibelns ord är ofelbart och utgör en bokstavlig sanning. Fundamentalisterna var därför bland annat starkt kritiska mot Darwins utvecklingslära eftersom den strider mot Bibelns skapelseberättelse.
Den kristna fundamentalismen har sin största utbredning i USA.
Sedan iranska revolutionen på 1970-talet har begreppet fundamentalism också kommit att förknippas med tendenser inom islam. Grundläggande för islamiska rörelser som kan uppfattas som fundamentalistiska är idén om att islam är en allomfattande ordning som bör reglera alla samhällsområden, t.ex. politik, ekonomi, vetenskap, utbildning och så vidare. Islamisk fundamentalism kallas ofta för islamism. Den islamiska fundamentalismen är dock ingen enhetlig företeelse utan tar sig olika uttryck, främst beroende på om den är i regeringsposition (som i Saudiarabien) eller utgör en politisk påtryckargrupp.
I vidare mening används begreppet fundamentalism idag som betäckning för likartade tendenser inom många olika religioner.
Fundamentalism - oavsett religion - uppstår ofta som en reaktion mot modernisering och rationalisering av samhället.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material om ämnen som kan relateras till fundamentalism.
Annons
Artiklar om Fundamentalism
Länkar om Fundamentalism
Pedagogisk genomgång (8:34 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Islamiska staten (IS) och bakgrunden.
Genomgång (9:10 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om IS. Här ges en kort beskrivning av vad IS, Islamiska staten, Daish är. Pratar också lite om vad de kommer ifrån.
Artikel i Globalarkivet där Elisabth Özdalga berättar om islamism och nationell identitet. Islamismen är kanske den mest omtalade politiska ideologin i vår tid...
På Vetamix innehållsrika webbsida kan du se ett utdrag (8:31 min) ur programmet X-tra Special som handlar om fundamentalism inom olika religioner. Inom varje tro finns det fundamentalistiska grupper. Hur långt kan man gå för sin tro? Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.
På den statliga webbsidan Säkerhetspolitik.se hittar du fakta om terrorism idag och förr. Här diskuteras vad terrorism egentligen är. Du kan också läsa om självmordsbombare, terroristbekämpning och terrorismens utveckling efter den 11 september 2001.
Artikel i tidningen Arbetaren där två ateister och två troende diskuterar religion och politik. En religiös våg sveper över världen. Konflikter som förut beskrevs som en kamp mellan arbete och kapital, beskrivs i dag som etniska eller religiösa. Medan USA:s president tar order från sin kristna gud, motiverar hans värsta fiender sin kamp med islam. Samtidigt växer en sekulär motreaktion. Vad händer?...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om religiös fundamentalism och dess motstånd mot det moderna. Den gemensamma nämnaren för all religiös fundamentalism är missnöje med sekulariseringen…
Artikel i tidningen Populär Historia som belyser Irans moderna historia som till stor del handlar om förödmjukelser och främlingsvälde. I slutet av 1700-talet, under qajardynastin, inleddes en sekellång nedgångsperiod för landet. Under den här tiden började de europeiska staterna, framför allt Storbritannien och Ryssland, alltmer begränsa Irans handlingsfrihet...