Begreppet fundamentalism har sitt ursprung i amerikansk protestantism. Skriftserien The Fundamentals gavs ut 1910-1915, och ordet fundamentalist började användas 1920. Rörelsen försvarade bland annat tron på Bibelns ofelbarhet och motsatte sig ofta evolutionsteorin och modern bibelforskning.
Kristen fundamentalism har haft särskilt stor betydelse i USA och har periodvis påverkat landets samhällsdebatt och politik.
Efter den iranska revolutionen 1979 har begreppet fundamentalism också kommit att förknippas med tendenser inom islam. Grundläggande för islamiska rörelser som kan uppfattas som fundamentalistiska är idén om att islam är en allomfattande ordning som bör reglera alla samhällsområden, t.ex. politik, ekonomi, vetenskap, utbildning och så vidare. Rörelser inom islam som beskrivs som fundamentalistiska är inte enhetliga. De kan skilja sig åt i trosuppfattning, politiska mål, syn på våld och förhållande till staten. En del är politiskt aktiva, medan andra främst inriktar sig på människors religiösa liv.
I vidare mening används begreppet fundamentalism om liknande tendenser inom flera religioner. Användningen är dock omdiskuterad, eftersom ordet från början hörde till en särskild protestantisk rörelse i USA.
Fundamentalistiska rörelser kan växa som en reaktion mot sekularisering – alltså att religionen får mindre betydelse i samhället – och andra stora samhällsförändringar. Det finns dock ingen enda förklaring till varför sådana rörelser uppstår.
Fundamentalism, extremism och terrorism är inte samma sak. Många fundamentalister använder inte våld utan ägnar sig främst åt tro, livsstil och religiös gemenskap. Vissa fundamentalistiska rörelser kan däremot bli extremistiska och försöka tvinga andra att följa deras regler eller använda våld för att nå politiska mål. En fundamentalistisk övertygelse leder alltså inte automatiskt till våld.
- Fundamentalism gäller religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära, vilka ses som helt sanna och inte kan ifrågasättas.
- Fundamentalism kan vara en reaktion mot modernisering och rationalisering av samhället. Fundamentalistiska grupper motsätter sig ofta tolkningar eller samhällsförändringar som de anser hotar läran.
- Vissa fundamentalistiska grupper vill påverka samhällets lagar och politik, medan andra främst fokuserar på medlemmarnas tro och vardagsliv.
|
Gamla ideal – moderna metoder
Fundamentalistiska rörelser vill ofta återupprätta det som de ser som en riktig och ursprunglig religiös ordning. Samtidigt kan de använda moderna metoder, som tv, internet, sociala medier och välorganiserade kampanjer, för att sprida sitt budskap.
Fundamentalism är därför inte bara en gammal form av religion som har överlevt. Den kan också vara ett modernt sätt att välja ut, tolka och återskapa äldre traditioner i ett samhälle som förändras.
M LÄS MER: Bibeln
L LÄS MER: Koranen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia – om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
