Fundamentalism

Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och tar avstånd till förändringar. Man vill i regel återvända till den bokstavliga läran som den är beskriven i de religiösa texterna.

En fundamentalist tar avstånd från alla idéer och företeelser som uppfattas som ett hot mot den ursprungliga läran. Man vill därför inte ha något att göra med kompromisser som riskerar att förändra/reformera den ursprungliga läran, t.ex. kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer.

Begreppet fundamentalism användes först som betäckning på vissa kristna grupper för vilka Bibelns ord är ofelbart och utgör en bokstavlig sanning. Fundamentalisterna var därför bland annat starkt kritiska mot Darwins utvecklingslära eftersom den strider mot Bibelns skapelseberättelse.

Den kristna fundamentalismen har sin största utbredning i USA.

Sedan iranska revolutionen på 1970-talet har begreppet fundamentalism också kommit att förknippas med tendenser inom islam. Grundläggande för islamiska rörelser som kan uppfattas som fundamentalistiska är idén om att islam är en allomfattande ordning som bör reglera alla samhällsområden, t.ex. politik, ekonomi, vetenskap, utbildning och så vidare. Islamisk fundamentalism kallas ofta för islamism. Den islamiska fundamentalismen är dock ingen enhetlig företeelse utan tar sig olika uttryck, främst beroende på om den är i regeringsposition (som i Saudiarabien) eller utgör en politisk påtryckargrupp.

I vidare mening används begreppet fundamentalism idag som betäckning för likartade tendenser inom många olika religioner.

Fundamentalism - oavsett religion - uppstår ofta som en reaktion mot modernisering och rationalisering av samhället.

Text: Robert de Vries (red.)