Saddam Husseins väg till makten
Efter en ny statskupp 1963 kunde Saddam återvända till Irak och fick en viktig roll inom Baathpartiets säkerhetsorganisation. Men partiet förlorade makten senare samma år, och 1964 arresterades han och sattes i fängelse.
Efter att ha lyckats fly från fängelset deltog Saddam därefter i ytterligare en statskupp 1968 då Baathpartiet tog makten i Irak. Nu utsågs han till vicepresident, en roll som befäste hans maktposition i landet.
1976 tilldelades Saddam graden general i den irakiska armén, med retroaktiv verkan från 1973, utan att någonsin ha tjänstgjort i det militära.
Från mitten av 1970-talet var Iraks president under långa perioder försvagad av sjukdomar. Landet styrdes då i praktiken av Saddam Hussein, trots att han bara var vicepresident. Under den tiden passade Saddam på att utföra en rad förändringar som stärkte hans makt. Det var också nu som han tog itu med konflikten med kurderna i norra Irak. Ända sedan Iraks grundande på 1920-talet hade en konflikt pågått med kurdiska separatister i landets norra del.
Efter förhandlingar med kurdiska ledare drev Saddam 1974 igenom en lag som gav kurderna ett begränsat självstyre med ett eget regionalt parlament. Många kurdiska ledare motsatte sig dock beslutet eftersom självstyret inte var så omfattande som de hade krävt. Beslutet följdes av brutala sammandrabbningar mellan irakiska armén och kurdiska styrkor, vilket också påverkade relationen mellan Irak och Iran.
Diktatur och krig mot Iran
Den 16 juli 1979 tvingade Saddam presidenten al-Bakr att avgå. Saddam Hussein blev därmed formellt president. En vecka senare iscensatte han en utrensning inom Baathpartiet där många betydelsefulla partimedlemmar och regeringspersoner pekades ut som illojala och förrädare. Dussintals personer greps och ett tjugotal avrättades.
Under Saddam Husseins styre var Irak en diktatur där befolkningen saknade många grundläggande fri- och rättigheter. Med pengar från landets stora oljeinkomster byggdes bland annat skolor och sjukhus ut. Samtidigt kontrollerade regimen medierna och använde säkerhetstjänsten för att övervaka befolkningen. Människor som misstänktes vara motståndare till Saddam kunde fängslas, torteras eller avrättas. Genom propaganda och personkult, där diktatorn ständigt hyllades, försökte regimen stärka hans makt över samhället.
Tidigare samma år hade den islamiska revolutionen ägt rum i Iran (där nästan alla är shiamuslimer), vilket även hotade Saddams ställning i Irak, som har en shiamuslimsk majoritet men där den politiska makten främst låg hos sunnimuslimerna. Hoten förvärrades av den kurdiska separationsrörelsens fortsatta kamp.
I ett (troligen) förebyggande syfte anföll Saddam Iran i september 1980 i hopp om att kunna utnyttja det tumult som uppkommit genom revolutionen. Saddam, som senare under kriget fick stöd bland annat från USA, hoppades på ett snabbt krig. Men så blev det inte. Iran-Irak-kriget, som konflikten kom att kallas, blev ett mycket utdraget, kostsamt och blodigt krig som varade ända fram till 1988.
Under kriget använde den irakiska regimen giftgas både mot iranska trupper och mot kurder i den egna befolkningen. Vid en attack mot den kurdiska staden Halabja 1988 dödades omkring 5 000 människor.
Kuwaitkriget och regimens fall
Irak var efter kriget med Iran hårt sargat och landets ekonomi var körd i botten. Saddam försökte lösa landets ekonomiska problem genom att lägga beslag på de rika oljefyndigheterna i det lilla grannlandet Kuwait. Och den 2 augusti 1990 marscherade irakiska trupper in i Kuwait. Det blev början på det s.k. Gulfkriget (eller Kuwaitkriget) som varade fram till den 28 februari 1991 då Irak besegrades av en internationell styrka under USA:s ledning, med stöd av ett beslut i FN:s säkerhetsråd.
Vid fredsslutet tilläts dock Saddam Hussein att få behålla makten i Irak.
Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 förändrades det världspolitiska läget radikalt i samband med att USA startade "kriget mot terrorismen". Redan i oktober samma år invaderades Afghanistan där terrororganisationen al-Qaida hade sitt starkaste fäste. USA under George W. Bushs ledning agerade världspolis. Den amerikanska administrationen hade nu även blickarna riktade mot Irak som de sedan flera år tillbaka misstänkte var i besittning av massförstörelsevapen (trots att FN:s observatörer inte hade lyckats hitta några bevis för det).
I mars 2003 inleddes det s.k. Irakkriget när USA och dess allierade invaderade Irak med hänvisning till bland annat landets påstådda innehav av massförstörelsevapen. Några sådana vapenlager hittades inte efter invasionen. Vid invasionen flydde Saddam till hemtrakterna i Tikrit-regionen och lyckades hålla sig gömd fram till december då han hittades och tillfångatogs.
I juli 2004 fördes Saddam Hussein inför en irakisk domare, och i oktober 2005 inleddes rättegången mot honom. Den 5 november 2006 dömdes han för brott mot mänskligheten i samband med mord och förföljelser av invånare i staden Dujail 1982.
Saddam Hussein dömdes till döden och avrättades genom hängning den 30 december 2006.
När Saddam Hussein förvandlade våtmarker till ökenVisste du att Saddam Husseins regim inte bara förföljde människor utan också förstörde stora naturområden? I södra Irak, mellan floderna Eufrat och Tigris, fanns tidigare enorma våtmarker med sjöar, träsk och vassområden. Här hade ett folk som kallas träskaraberna levt i tusentals år. De försörjde sig bland annat på fiske och uppfödning av vattenbufflar och byggde sina hus av vass. Efter Gulfkriget 1991 gjorde delar av befolkningen i södra Irak uppror mot Saddam Hussein. För att bekämpa motståndarna lät regimen gräva kanaler som ledde bort vattnet från våtmarkerna. Under några få år förvandlades stora delar av området till torr öken. Hundratusentals människor tvingades lämna sina hem, samtidigt som fiskar, fåglar och andra djur förlorade sina livsmiljöer. Efter Saddam Husseins fall 2003 påbörjades ett omfattande arbete med att återställa våtmarkerna. Vatten släpptes åter in i delar av området och både människor och djur började återvända. År 2016 blev delar av dessa historiska våtmarker upptagna på Unescos världsarvslista.
|
S LÄS MER: Iran-Irak-kriget
S LÄS MER: Gulfkriget
M LÄS MER: Kuwaitkriget
S LÄS MER: Kriget mot terrorismen
M LÄS MER: Nutidshistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
