Efter en ny statskupp 1963 kunde Saddam återvända till Irak och blev utnämnd till chef för landets säkerhetstjänst. Det dröjde dock inte länge förrän han blev inblandad i en intern konflikt mellan presidenten och premiärministern (Saddam Husseins kusin), varpå han arresterades och sattes i fängelse.
Efter en ny statskupp 1967 lyckades Saddam fly från fängelset och deltog därefter i ytterligare en statskupp 1968 då Baathpartiet tog makten i Irak. Nu utsågs han till vicepresident, en roll som befäste hans maktposition i landet.
1973 befordrades Saddam till general i den irakiska armén utan att någonsin ha tjänstgjort i det militära.
Från mitten av 1970-talet var Iraks president under långa perioder försvagad av sjukdomar. Landet styrdes då i praktiken av Saddam Hussein, trots att han bara var vicepresident. Under den tiden passade Saddam på att utföra en rad förändringar som stärkte hans makt. Det var också nu som han tog itu med landets kurdiska problem. Ända sedan Iraks grundande 1920 hade en konflikt pågått med kurdiska separatister i landets norra del. Efter förhandlingar med kurdiska ledare drev Saddam genom ett konstitutionstillägg 1974 som gav kurder självstyre och rätt till ett eget regionalt parlament. Beslutet följdes dock av brutala sammandrabbningar mellan irakiska armén och kurdiska styrkor varefter konflikten kom att spilla över gränsen till Irans kurdiska befolkning.
16 juli 1979 tvingade Saddam presidenten al-Bakr att avgå. Saddam Hussien blev därmed formellt president. En vecka senare iscensatte han en utrensning inom Baath-paritet där många betydelsefulla partimedlemmar och regeringspersoner pekades ut som illojala och förrädare. Hundratals ledare dömdes till döden och avrättades.
Senare samma år inträffade den islamiska revolutionen i Iran (där nästan alla är shiamuslimer), vilket även hotade Saddams ställning i Irak, som vid sidan av sin sunnimuslimska befolkning (som utgör den absoluta majoriteten av landets muslimer) även har en ganska stor shiamuslimsk del. Hoten förvärrades av den kurdiska separationsrörelsens fortsatta kamp.
I ett (troligen) förebyggande syfte anföll Saddam Iran i hopp om att kunna utnyttja den tumult som uppkommit genom revolutionen. Saddam, som stöddes bland annat av USA, hoppades på ett snabbt krig. Men så blev det inte. Iran-Irak-kriget, som konflikten kom att kallas, blev ett mycket utdraget, kostsamt och blodigt krig som varade ända fram till 1988.
Efter kriget anklagades Saddams regim för att ha begått flera grova krigsbrott, bland annat för att ha använt giftgas, både mot iranska trupper, men också mot den egna befolkningen, gällande kurderna i Halabja där cirka 5 000 människor dog.
Irak var efter kriget med Iran hårt sargat och landets ekonomi var körd i botten. Saddam försökte lösa landets ekonomiska problem genom att lägga beslag på de rika oljefyndigheterna i det lilla grannlandet Kuwait. Och den 2 augusti 1990 marscherade irakiska trupper in i Kuwait. Det blev början på det s.k. Gulfkriget (eller Kuwaitkriget) som varade fram till den 28 februari 1991 då Irak besegrades av en internationell styrka i FN:s regi under USA:s ledning.
Vid fredsslutet tilläts dock Saddam Hussein att få behålla makten i Irak.
Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 förändrades det världspolitiska läget radikalt i samband med att USA startade "kriget mot terrorismen". Redan i oktober samma år invaderades Afghanistan där terrororganisationen al-Qaida hade sitt starkaste fäste. USA under George W. Bush ledning agerade världspolis. Den amerikanska administrationen hade nu även blickarna riktade mot Irak som de sedan flera år tillbaka misstänkte var i besittning av massförstörelsevapen (trots att FN:s observatörer inte hade lyckats hitta några bevis för det).
I mars 2003 inleddes det s.k. Irakkriget när USA invaderade Irak som ett led i kriget mot terrorismen. Vid invasionen flydde Saddam till hemtrakterna vid Tikrit-regionen och lyckades hålla sig gömd fram till december då han hittades och tillfångatogs.
I juni 2004 ställdes han inför en irakisk domstol, och befanns (6 november 2006) skyldig för brott mot mänskligheten och en rad andra brott.
Saddam Hussein dömdes till döden och avrättades genom hängning den 30 december 2006.
LÄS MER: Iran-Irak-kriget
LÄS MER: Gulfkriget
LÄS MER: Kuwaitkriget
LÄS MER: Kriget mot terrorismen
LÄS MER: Nutidshistoria
