Människosyn
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om människans roll i historien och i samhället.
Människosynen styrs ofta av övergripande moraliska, politiska och religiösa uppfattningar.
Begreppet innefattar den moderna politiska debatten och föreställningarna ”om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar” (Nationalencyklopedin 2018). Det rymmer även sedan långt tillbaka i tiden religiösa och filosofiska aspekter, som exempel:
ANNONS
ANNONS
- Skapades människan till Guds avbild?
- Får hon evigt liv efter döden?
- Är människan god eller ond av naturen?
- Han hon en fri vilja?
- Vilka är skillnaderna mellan människor och djur?
När man i västvärlden beskriver varje människa kallar man henne individ. Föreställningen om individen ligger exempelvis till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bara genom att födas blir man enligt denna föreställning en individ med ett egenvärde, varför man från födseln har grundläggande mänskliga rättigheter. Man antas dessutom – och något förenklat – vara en person som existerar oberoende av andra.
Människosyn kan vara som ett tveeggat svärd: Dels är den inkluderande på så sätt att vi alla kan anses ha grundläggande mänskliga rättigheter. Dels är den exkluderande eftersom somliga kan kategorisera hela grupper av människor som ”bra” respektive ”dålig”. När en folkgrupp väl har fått stämpeln ”bra” eller ”dålig” kan vissa använda detta för att ge eller frånta gruppen rättigheter. Det här har vi sett många prov på genom historien.
Det finns olika former av rasism, men gemensamt för all rasism är antagandet att en person är på ett visst sätt beroende på härstamning och utseende. Rasism är ofta fokuserad på människors fysiska egenskaper såsom på hudfärg. Hela samhällen har byggts kring tanken på att hudfärgen på en människa är det som avgör hennes egenskaper och rättigheter (se t.ex. apartheid). Idag är det dock vanligare med kulturrasism, som innebär att man tillskriver människor bestämda egenskaper för att de är födda i en viss ”kultur” och har en viss religion. Islamofobi skulle kunna ses som ett slags kulturrasism.
Exempel på andra relevanta icke-religiösa syner på människor:
- Antirasism innebär motsatsen till rasism. Människors egenskaper kan inte bestämmas utifrån deras hudfärg eller ”kultur”. Antirasister kan vara aktivister som försöker motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället.
- Antiziganism innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av romer (begreppet kommer från det nedsättande ordet ”zigenare”).
- Apartheid var ett samhällssystem i framför allt Sydafrika som bland annat innebar att man delade upp och gav människor rättigheter utifrån deras hudfärger. Det var en extrem form av rasism.
- Antisemitism innebär hat mot, diskriminering och ibland förföljelser av judar.
- Homofobi innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av homosexuella.
- Islamofobi innebär en fientlighet och skepsis mot muslimer. I många fall kan fientligheten leda till hat, diskriminering och förföljelser.
- Nazism var och är en politisk ideologi som bland annat bygger på rasistiska idéer. Denna ideologi var särskilt utbredd i Nazityskland under mellankrigstiden och andra världskriget, men lever till viss del kvar än idag.
- Feminism är en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män, och numera för alla människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, klass och så vidare.
Källor:
Carsten, Janet. 2004. After kinship. New York: Cambridge University Press.
Nationalencyklopedin, människosyn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/människosyn (hämtad 2018-01-20)
Text: Sandra Jönsson, kulturskribent
Här hittar du material som tar upp olika typer av människosyn genom historien och idag.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Människosyn
Allas lika rätt! - Ett läromedel om diskriminering från Amnesty
I det här materialet får du lära dig om diskriminering och varför människor diskrimineras runt om i världen - samt vad vi kan göra för att motverka det.
Rättigheter nu! - Ett läromedel om mänskliga rättigheter från Amnesty
I Rättigheter nu! får du lära dig mer om vad är mänskliga rättigheter är, hur olika rättigheter kränks i dagens värld och hur de kan försvaras och stärkas.
Utbildningsmaterial från Amnesty
Hos oss hittar du intressant, kostnadsfritt och varierat undervisningsmaterial om mänskliga rättigheter - ladda ner och testa idag!
Det nya landet: Simuleringsövning
En skolklass på en öde ö. Ett nytt land. En grundlag måste utformas. Men vilka rättigheter ska gälla? Och vad händer när konflikterna skärps på ön?
Webbkurs i krigets lagar
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Sprid kunskap om Förintelsen, antisemitism och rasism
Var med i skolkampanjen Young Voices for Tolerance, där unga i hela Sverige sprider kunskap om Förintelsen, antisemitism, rasism och intolerans! Alla elever på högstadiet och gymnasiet kan vara med och göra skillnad. Samtidigt tränar eleverna sin digitala kompetens och källkritiska förmåga.
Artiklar om Människosyn
Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet
Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i den muslimska delen av världen under medeltiden. Här liksom i andra slavsamhällen kunde slavens liv vara mer eller mindre hårt. Dels berodde detta på ägarens sätt behandla slavarna dels på vilken typ av arbete som slaven utförde. Så kallade "husslavar" har generellt sett levt under mycket bättre förhållanden än t.ex. gruv- eller galärslavar...
Tre etiska modeller
Redan våra tidigaste samhällen hade behov av att reglera den mänskliga samvaron med hjälp av normer, regler och lagar. De grekiska filosoferna Platon och Aristoteles såg etiken som en av filosofins huvuduppgifter. Under drygt 2 000 år har moralfilosofin främst behandlats av filosofer och teologer. Men på senare tid har en tydlig breddning av ämnet börjat ske. Journalister, företagare, börsmäklare, politiker, tekniker och läkare är bara några av de yrkesgrupper som idag behandlar etiska frågor. Man kan knappast slå upp en dagstidning utan att etiken gör sig påmind, inte bara på debatt- och kultursidorna, utan också i nyhetsflödet. En mogen vuxenidentitet kännetecknas bl.a. av genomtänkta egna normer och värderingar. Vad står vi själva för?
Marxismen, del 1: Människan
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Existentialismen - fördjupning
Existentialismen är en humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest. Att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, det är att leva ett "autentiskt liv". Detta är målet i den existentialistiska människosynen...
Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet
Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...
Frågor om livet: Vad tror jag själv?
Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...
Länkar om Människosyn
Fakta om krigets lagar
Avsnitt på Röda korsets webbplats där du kan läsa om krigets lagar. Även i krig finns det regler som ska följas. Sårade och sjuka ska tas omhand och det är förbjudet att attackera sjukvården. Men krigets lagar handlar också om mycket annat...
Tänk till - våga fråga?
Programserie från UR i 29 delar (ca 10-15 min per avsnitt). Här är svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar eller har olika förutsättningar. Svaren blir förstås personliga, men ger en bild av hur olika människors erfarenheter, känslor och tankar kan vara.
Genom att ta del av olika människors erfarenheter, känslor och tankar främjas förståelse och respekt för andra, vilket är grunden för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter - en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.
Det finns 29 avsnitt i serien Tänk till - våga fråga? hittar du på UR Play. De avsnitt som kan passa särskilt bra att ta upp i skolan är:
- Saker du aldrig vågat fråga en transkille!
- Saker du aldrig vågat fråga en transtjej!
- Saker du aldrig vågat fråga en före detta nazist!
- Saker du aldrig vågat fråga en hijabi!
- Saker du aldrig vågat fråga en före detta kriminell!
- Saker du aldrig vågat fråga en ensamkommande!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som flytt!
- Saker du aldrig vågat fråga en same!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som sitter i rullstol!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som är adopterad!
Polisens studiematerial om hatbrott
På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.
ANNONS
ANNONS
Det nya landet - en simuleringsövning för skolan
På Amnestys skolingång hittar du denna fantastiska simuleringsövning.
En skolklass på en öde ö. Ett nytt land. En grundlag måste utformas. Men vilka rättigheter ska gälla? Och vad händer när konflikterna skärps på ön?
Det nya landet är en övning som ger eleverna möjlighet att reflektera kring vad mänskliga rättigheter innebär. Vad är en rättighet? Och vad får det för konsekvenser om något inte är en rättighet? Övningen består av flera scenarier. Klassen delas in i grupper och läraren leder dem genom scenarierna och diskuterar vilka konsekvenser deras val får.
Rasbiologiska institutet
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Rasbiologiska institutet. För 100 år sedan, i maj 1921, beslöt riksdagen att inrätta Statens institut för rasbiologi i Uppsala med Herman Lundborg som chef. Med sitt arbete menade han sig motverka "den svenska folkstammens degenerering". Verksamheten mötte inledningsvis ringa kritik, utan stöttades av en rad kulturpersonligheter. Och internationellt sågs Sverige som ett föregångsland...
Krigets lagar - en introduktion
Kort introduktionsfilm (3:43 min) till Röda korsets webbkurs om krigets lagar. Vad kan du om reglerna i väpnade konflikter? Lär dig mer om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Slaveri - förr och idag
Avsnitt (68 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om slaveri både i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv. Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.
CRISPR och makten över vår evolution
Avsnitt (66 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om genteknik. Ett nytt verktyg ger oss möjlighet att klippa och klistra i våra gener och göra ändringar som går i arv. Hur ser framtiden ut om vi kan styra utvecklingen av vår art? Vad händer om något går fel och varför är vissa mer rädda för att tekniken ska fungera precis som det är tänkt? Vad är en gendrivare och är vi redo att hantera konsekvenserna? P3 Dystopia utforskar möjligheterna och riskerna med CRISPR/Cas9.
Likheter mellan diktaturer under mellankrigstiden: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
Antisemitism - stereotyper och fördomar
Omfattande lektionsfilm (16:32 min) av historieläraren Björn Westerström om stereotyper och fördomar kring antisemitism.
Antisemitism - betydelse och definition
Omfattande lektionsfilm (22:01 min) av historieläraren Björn Westerström om antisemitismens historia, betydelse och definition.
Religionernas gudssyn, människosyn och vägar till frälsning
Pedagogisk genomgång (12:53 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz berättar om religionernas gudssyn, människosyn och vägar till frälsning.
Aktion T4 – Förintelsen började med funktionshindrade barn och psykiskt sjuka
Kort faktatext på Psykiatriska museets webbplats där du kan läsa om Aktion T4, Nazitysklands eutanasiprogram. Namnet härrör från adressen till det kontor i Berlin varifrån hela dödshjälpsaktionen administrerades, Tiergartenstrasse 4...
Aktion T4 - om människosyn i Nazityskland
Faktatext på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om nazisternas eutanasiprogram och människosynen i Nazityskland under perioden 1933–1945. En människosyn som fick oerhörda konsekvenser, bland annat för människor med funktionsnedsättning.
Här kan du även ladda ner en fördjupning i PDF-format.
Jämförelse mellan judendom, kristendom och islam - dess gudssyn, människosyn och världsbild
Pedagogisk genomgång (10:22 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en kort introduktion till syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Här berörs likheter och skillnader gällande gudssyn, människosyn och världsbild.