Tagg om människosyn
Bild:

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om människans roll i historien och i samhället.

Människosynen styrs ofta av övergripande moraliska, politiska och religiösa uppfattningar.

Begreppet innefattar den moderna politiska debatten och föreställningarna ”om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar” (Nationalencyklopedin 2018). Det rymmer även sedan långt tillbaka i tiden religiösa och filosofiska aspekter, som exempel: Skapades människan till Guds avbild? Får hon evigt liv efter döden? Är människan god eller ond av naturen? Han hon en fri vilja? Vilka är skillnaderna mellan människor och djur?

När man i västvärlden beskriver varje människa kallar man henne individ. Föreställningen om individen ligger exempelvis till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bara genom att födas blir man enligt denna föreställning en individ med ett egenvärde, varför man från födseln har grundläggande mänskliga rättigheter. Man antas dessutom – och något förenklat – vara en person som existerar oberoende av andra.

Människosyn kan vara som ett tveeggat svärd: Dels är den inkluderande på så sätt att vi alla kan anses ha grundläggande mänskliga rättigheter. Dels är den exkluderande eftersom somliga kan kategorisera hela grupper av människor som ”bra” respektive ”dålig”. När en folkgrupp väl har fått stämpeln ”bra” eller ”dålig” kan vissa använda detta för att ge eller frånta gruppen rättigheter. Det här har vi sett många prov på genom historien.

Det finns olika former av rasism, men gemensamt för all rasism är antagandet att en person är på ett visst sätt beroende på härstamning och utseende. Rasism är ofta fokuserad på människors fysiska egenskaper såsom på hudfärg. Hela samhällen har byggts kring tanken på att hudfärgen på en människa är det som avgör hennes egenskaper och rättigheter (se t.ex. apartheid). Idag är det dock vanligare med kulturrasism, som innebär att man tillskriver människor bestämda egenskaper för att de är födda i en viss ”kultur” och har en viss religion. Islamofobi skulle kunna ses som ett slags kulturrasism.

Exempel på andra relevanta icke-religiösa syner på människor:

  • Antirasism innebär motsatsen till rasism. Människors egenskaper kan inte bestämmas utifrån deras hudfärg eller ”kultur”. Antirasister kan vara aktivister som försöker motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället.
  • Antiziganism innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av romer (begreppet kommer från det nedsättande ordet ”zigenare”).
  • Apartheid var ett samhällssystem i framför allt Sydafrika som bland annat innebar att man delade upp och gav människor rättigheter utifrån deras hudfärger. Det var en extrem form av rasism.
  • Antisemitism innebär hat mot, diskriminering och ibland förföljelser av judar.
  • Homofobi innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av homosexuella.
  • Islamofobi innebär en fientlighet och skepsis mot muslimer. I många fall kan fientligheten leda till hat, diskriminering och förföljelser.
  • Nazism var och är en politisk ideologi som bland annat bygger på rasistiska idéer. Denna ideologi var särskilt utbredd i Nazityskland under mellankrigstiden och andra världskriget, men lever till viss del kvar än idag.
  • Feminism är en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män, och numera för alla människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, klass och så vidare.

Källor:
Carsten, Janet. 2004. After kinship. New York: Cambridge University Press.
Nationalencyklopedin, människosyn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/människosyn (hämtad 2018-01-20)

Text: Sandra Jönsson, kulturskribent

Här hittar du material som tar upp olika typer av människosyn genom historien och idag.

Uppdaterad: 
22 januari 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Människosyn

av:
Polismyndigheten
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Alla människor är lika mycket värda, ändå delas människor in i Vi & Dom, där vissa anses vara bättre än andra. Varför blir det så?
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Teskedsorden, Mångkulturellt centrum och Anna Lindh Foundation
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Reality Check är Sveriges första app mot rasism, utvecklad för åldrarna 13-19 år. Appen består av ett upplevelsebaserat spel som vill utmana fördomar och normer.
av:
Teskedsorden
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför upplever vissa av oss att vi är främlingar i vårt eget land? Materialet "Inte en främling!" är en serie personliga berättelser och funderingar kring ämnen som identitet och diskriminering, homofobi, antiromism, rasism etc.
av:
Sveriges utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
En serie i tre delar om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia som är intimt sammankopplad med Sveriges historia är okänd för de flesta.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
En antologi om tolerans utifrån ett praktiskt och teoretiskt perspektiv.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
22 workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett studiematerial om sortering, normer och makt. Från rasbiologi och sterilisering till fördomar och diskriminering. För årskurs 9 och gymnasiet.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Människan har alltid försökt förbättra sig på olika sätt. Det gäller såväl utsida som insida. Det kan röra sig om allt från utsmyckningar och kläder till träning och försök att utveckla de egna sinnena. Hur vi bör se ut och vara har aldrig varit helt fritt utan styrts av olika typer av regler, lagar och normer.

Artiklar om Människosyn

S
Lilian O. Montmar
2018-08-07
1933 förklarade Arthur Gütt som ansvarig för den tyska steriliseringslagen i Tyskland att det var nödvändigt att ingripa mot utbredningen av "de mindervärdiga". Budskapet var: "...
S
Lilian O. Montmar
2018-08-03
Svensk rasforskning är ett ganska bortglömt kapitel, trots att den har en lång tradition. I den här artikeln kan du läsa om svensk rasbiologi under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet...
M
Magnus Västerbro
2018-03-14
Under hela sitt liv hade Rosa Parks varit frustrerad och arg över de orättvisor som hon och alla andra afroamerikaner tvingats utstå i det amerikanska samhället. Till slut fick hon nog och slog...
L
Herman Lindqvist
2018-02-18
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och...
M
Natur & Kultur
2018-01-26
Ordet varför kan stå som sammanfattning för den period som kallas upplysningen. Nu skulle precis allt undersökas och ifrågasättas. Det var Frankrike som blev upplysningens centrum. Dess...
M
Hanna Hägerland
2017-07-24
Inom judendomen är monoteism en central tanke - det finns bara en gud. Människan är skapad till Guds avbild. Hon är lik Gud eftersom hon är en tänkande varelse med förmåga att välja och handla i...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-04
Nazisterna talade om det traditionella tyska livsrummet (lebensraum) i öster. De såg Tysklands framtid ligga i erövringen av Östeuropa. Folken i Östeuropa skulle antingen - om de uppfyllde...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-07
År 1914 infördes en lag i Sverige som innebar att romer förbjöds att resa in i landet. Romer som flydde från förföljelser i andra europeiska länder eller var överlevande från Förintelsen fick...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-04
Riksdagen antog en steriliseringslag som fanns i Sverige i drygt 40 år, 1934-1976. Med stöd av den lagen steriliserades 63 000 personer, varav ungefär hälften av ingreppen uppskattas ha skett...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-02-27
Del 8 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om antisemitismen i Nazityskland som till en början kom till uttryck i Nürnberglagarna, judeförföljelser och...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-26
Under de första femtio åren på 1900-talet trodde många människor på rasbiologi. Rasbiologin sade att människor tillhörde olika raser och att de olika raserna var olika mycket värda....
M
Per Höjeberg
2014-10-02
Förintelsen är ett jättelikt problemkomplex, som inte enbart låter sig förklaras ur en historisk synvinkel. Den är naturligtvis i första hand en del av den tyska historien, men växer snart till...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
När dina föräldrar och farföräldrar växte upp, talade man mycket om Sydafrika. Men det var ett annorlunda Sydafrika mot idag. Sedan flera århundraden stod europeiska kulturer mot afrikanska...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-05-13
Sverige har under perioder varit inblandat i den grymma slavhandeln över Atlanten. Kring mitten av 1600-talet bildades det Svenska Afrikakompaniet som köpte slavar i Afrika för att sedan sälja...

Sidor

Länkar om Människosyn

Sortera efter:
          

Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om nyliberalism. Nyliberalismen kom till Sverige på 1970-talet och vann först anhängare bland national­ekonomerna. Efter några år började den också öppet omfattas av politiker. På 80-talet framför allt inom Moderaterna. Idag även de andra borgerliga partierna...

Spara som favorit
          

På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Johanna Sköld berättar om synen på oäkta barn förr i tiden. För bara ett par generationer sedan spelade det stor roll om ett barn var fött inom eller utom äktenskapet. Detta var lika avgörande för människors livschanser som klass eller kön. Dödligheten var hög – inte minst för dem som hamnade på fosterhem...

Spara som favorit
          

Genomgång (7:27 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Martin Luther King och den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1960-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som handlar om de främsta bakomliggande drivkrafterna och orsakerna till 1800-talets imperialism. Hur kan man förstå imperialism?

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Faktatext på Stockholms katolska stifts webbplats där du ges en kortfattad sammanfattning av vad den katolska kyrkan är. Kyrkan är en gemenskap, kallad att spegla treenighetens liv. Kyrkan är ett mysterium, synlig mitt ibland oss och samtidigt bortom allt förstånd. Kyrkan är lik ett sakrament, som ger de sina del av den nåd hon själv får från Gud...

Spara som favorit
          

På Statens medicinsk-etiska råds webbplats finns information om genetik. En genetisk analys (gentest) innebär att man skaffar information om en individs arvsanlag (gener) utifrån ett blod- eller annat vävnadsprov. Informationen kan inhämtas antingen genom att analysera kromosomuppsättningen hos en individ (kromosomanalys) eller genom att analysera själva DNA-sekvensen i enskilda gener/genregioner...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

På Statens medicinsk-etiska råds webbplats finns information om abortfrågan. I abortfrågan finns en intressekonflikt mellan fostrets skyddsvärde och den gravida kvinnans rättigheter. Vårt samhälle har valt att ge kvinnans rätt företräde eftersom kvinnan har rätt till sin kropp.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om hur motståndet mot slaveriet blev en folkrörelse. År 1765 blev en svart man svårt misshandlad i London. Det blev startskottet för kampen mot slaveriet – först i Storbritannien, sedan i hela världen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Sydsvenskan om Ellen Keys människosyn. Ellen Key ville värna om barnen. Men det gällde bara de friska...

Spara som favorit
          

På sajten "driva eget" listas tio olika egenskaper som utmärker en god entreprenör.

Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om de båda flickorna Gonzales som levde i Italien på 1500-talet. De led av det som vanligtvis kallas för Ambras symtom – namngivet efter det slott i närheten av Innsbruck i Österrike, Ambra, som tillhörde Ferdinand II och som dessutom innehöll flera tavlor på familjemedlemmarna Gonzales – eller, mer korrekt, hypertrichosis universalis. Det är en genetisk mutation som för bäraren av genuppsättningen medför kraftig hårbeväxning på antingen hela eller delar av kroppen...

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om antiziganismens långa rötter. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar antiziganismens rötter i rasbiologiska institutets kartläggningar av romer, och 1950-talets polisinsatser i romska tältläger...

Spara som favorit
          

Genomgång (11:20 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om framväxten av de mänskliga rättigheterna, från upplysningen fram tills idag.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:01 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om nazismen.

Spara som favorit
          

Abort i Europa - en översikt är en artikel skriven av Anna Dahlqvist, journalist och redaktör för RFSU:s tidning Ottar. Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen". När Sverige fick lagen om fri abort 1975 befann vi oss mitt i en tidsperiod då abortlagarna i västvärlden liberaliserades. Under 1960- och 70-talet var aborträtten en brännhet fråga i Europa och USA och land efter land gick från mer strikta lagar till fri abort – under olika begränsat antal veckor i början av graviditeten...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Genomgång (4:32 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om centrala tankegångar inom kristendomen t.ex. synen på Gud,  Jesus och treeenigheten.

Spara som favorit
          

Andra delen (13:54 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om Kongo och kolonialismen. Här berättas om kung Leopold II av Belgien och hans privata koloni - Kongofristaten 1885-1908.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (11:49 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kort introduktion till begreppet mänskliga rättigeheter.

Spara som favorit

Sidor