Människosyn
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om människans roll i historien och i samhället.
Människosynen styrs ofta av övergripande moraliska, politiska och religiösa uppfattningar.
Begreppet innefattar den moderna politiska debatten och föreställningarna ”om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar” (Nationalencyklopedin 2018). Det rymmer även sedan långt tillbaka i tiden religiösa och filosofiska aspekter, som exempel: Skapades människan till Guds avbild? Får hon evigt liv efter döden? Är människan god eller ond av naturen? Han hon en fri vilja? Vilka är skillnaderna mellan människor och djur?
ANNONS
ANNONS
När man i västvärlden beskriver varje människa kallar man henne individ. Föreställningen om individen ligger exempelvis till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bara genom att födas blir man enligt denna föreställning en individ med ett egenvärde, varför man från födseln har grundläggande mänskliga rättigheter. Man antas dessutom – och något förenklat – vara en person som existerar oberoende av andra.
Människosyn kan vara som ett tveeggat svärd: Dels är den inkluderande på så sätt att vi alla kan anses ha grundläggande mänskliga rättigheter. Dels är den exkluderande eftersom somliga kan kategorisera hela grupper av människor som ”bra” respektive ”dålig”. När en folkgrupp väl har fått stämpeln ”bra” eller ”dålig” kan vissa använda detta för att ge eller frånta gruppen rättigheter. Det här har vi sett många prov på genom historien.
Det finns olika former av rasism, men gemensamt för all rasism är antagandet att en person är på ett visst sätt beroende på härstamning och utseende. Rasism är ofta fokuserad på människors fysiska egenskaper såsom på hudfärg. Hela samhällen har byggts kring tanken på att hudfärgen på en människa är det som avgör hennes egenskaper och rättigheter (se t.ex. apartheid). Idag är det dock vanligare med kulturrasism, som innebär att man tillskriver människor bestämda egenskaper för att de är födda i en viss ”kultur” och har en viss religion. Islamofobi skulle kunna ses som ett slags kulturrasism.
Exempel på andra relevanta icke-religiösa syner på människor:
- Antirasism innebär motsatsen till rasism. Människors egenskaper kan inte bestämmas utifrån deras hudfärg eller ”kultur”. Antirasister kan vara aktivister som försöker motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället.
- Antiziganism innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av romer (begreppet kommer från det nedsättande ordet ”zigenare”).
- Apartheid var ett samhällssystem i framför allt Sydafrika som bland annat innebar att man delade upp och gav människor rättigheter utifrån deras hudfärger. Det var en extrem form av rasism.
- Antisemitism innebär hat mot, diskriminering och ibland förföljelser av judar.
- Homofobi innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av homosexuella.
- Islamofobi innebär en fientlighet och skepsis mot muslimer. I många fall kan fientligheten leda till hat, diskriminering och förföljelser.
- Nazism var och är en politisk ideologi som bland annat bygger på rasistiska idéer. Denna ideologi var särskilt utbredd i Nazityskland under mellankrigstiden och andra världskriget, men lever till viss del kvar än idag.
- Feminism är en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män, och numera för alla människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, klass och så vidare.
Källor:
Carsten, Janet. 2004. After kinship. New York: Cambridge University Press.
Nationalencyklopedin, människosyn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/människosyn (hämtad 2018-01-20)
Text: Sandra Jönsson, kulturskribent
Här hittar du material som tar upp olika typer av människosyn genom historien och idag.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Människosyn
Vi & Dom - pedagogiskt material om hatbrott
Alla människor är lika mycket värda, ändå delas människor in i Vi & Dom, där vissa anses vara bättre än andra. Varför blir det så?
Tio lektioner om barnets rättigheter
I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.
Prata rasism
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
Artiklar om Människosyn
Konservatismen - fördjupning
I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla. Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk. Man värnar om både nationell kultur och den västerländska civilisationen, vilken anses bygga på arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden...
Charles Darwin - om arternas uppkomst och människans härstamning
Det var nära att formen på Darwins näsa gjorde att han inte fick komma med på en av de mest betydelsefulla sjöresorna i vetenskapens historia. Kaptenen tyckte nämligen att näsan tydde på en svag karaktär. Men till sist fick Darwin gå ombord och med hjälp av 14 olika fågelnäbbar lägga grunden till en omstörtande teori. Han skrev - tvärtemot vad som stod i Bibeln - att Gud inte skapat arterna en gång för alla utan att de långsamt förändrades och nya arter uppkom. Kyrkans företrädare rasade över attacken på Guds ord och den brittiske politikern Disraeli fällde några bevingade ord: "Frågan är om människan är en apa eller en ängel. Jag, för min del, står på änglarnas sida."...
Historien om apartheid och mordet på Chris Hani
När Chris Hani, en av befrielseorganisationen ANC:s ledare, kallblodigt sköts ner utanför sitt hus i april 1993 var Sydafrika på väg mot en ny tid. Fria val skulle hållas där alla Sydafrikas invånare skulle få rösta. Dittills hade bara de vita haft rösträtt trots att de endast utgjorde 13 procent av landets befolkning. Fria val skulle innebära att ANC kom till makten eftersom 76 procent av invånarna var svarta. Hanis mördare hoppades att mordet skulle leda till inbördeskrig som gjorde valet omöjligt att hålla. Men istället satte utvecklingen mot fria val fart och ANC kom till makten. Då visade det sig att den tidigare regimen metodiskt mördat politiska motståndare. Den metoden använder flera länder än idag...
Invandring till Sverige under 1900-talet
Under mellankrigstiden var invandringen till Sverige blygsam men blev dock omdiskuterad, framför allt i samband med frågan om i vilken utsträckning judiska flyktingar skulle tas emot i landet. Från andra världskriget och under resten av 1900-talet förekom det en mycket omfattande invandring till Sverige, först från de nordiska länderna och Baltikum, senare även från andra europeiska länder och under 1980- och 1990-talen från såväl europeiska som utomeuropeiska länder...
Kristen etik och vardag
Lite förenklat kan man säga att det kristna livet ska präglas av att den kristne lever i Jesu efterföljd. Etikens grundmönster finns i Nya testamentet: "Du ska älska Gud över allting och din nästa som dig själv." Och: "Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra mot dem!" Och i tio Guds bud. Detta är grunden för den kristna vardagen och etiken. Det kan verka enkelt, men de enskilda fallen kan bli nog så komplicerade. Hur tillämpar man kärleksbudet i svåra skilsmässofall? När det gäller krig och vapenfri tjänst? Hur uppträder man som kristen i affärslivet? Vad säger man som kristen om hjärtdöd och hjärndöd? Om abort när moderns hälsa hotas?
Länkar om Människosyn
Slaveri - förr och idag
Avsnitt (68 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om slaveri både i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv. Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.
CRISPR och makten över vår evolution
Avsnitt (66 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om genteknik. Ett nytt verktyg ger oss möjlighet att klippa och klistra i våra gener och göra ändringar som går i arv. Hur ser framtiden ut om vi kan styra utvecklingen av vår art? Vad händer om något går fel och varför är vissa mer rädda för att tekniken ska fungera precis som det är tänkt? Vad är en gendrivare och är vi redo att hantera konsekvenserna? P3 Dystopia utforskar möjligheterna och riskerna med CRISPR/Cas9.
Traditionella könsmönster - manligt och kvinnligt - genom historien och idag
Lektionsfilm (59:48 min) där SO-läraren Robin Ramberg både på ytan och djupet går igenom traditionella könsmönster i ett historiskt perspektiv. Här berörs bl.a. manlighet och kvinnlighet, mansideal och kvinnoideal genom historien och idag, manlig gråt, klädernas betydelse, mode, yrken, kvinnor i film, kvinnan som objekt och mannen som aktiv, feminism, synen på kvinnor genom historien, suffragetterna, Emmeline Pankhurst, kvinnors rösträtt och så vidare.
ANNONS
ANNONS
Likheter mellan diktaturer under mellankrigstiden: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien
Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.
Antisemitism - stereotyper och fördomar
Omfattande lektionsfilm (16:32 min) av historieläraren Björn Westerström om stereotyper och fördomar kring antisemitism.
Antisemitism - betydelse och definition
Omfattande lektionsfilm (22:01 min) av historieläraren Björn Westerström om antisemitismens historia, betydelse och definition.
Religionernas gudssyn, människosyn och vägar till frälsning
Pedagogisk genomgång (12:53 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz berättar om religionernas gudssyn, människosyn och vägar till frälsning.
Aktion T4 – Förintelsen började med funktionshindrade barn och psykiskt sjuka
Kort faktatext på Psykiatriska museets webbplats där du kan läsa om Aktion T4, Nazitysklands eutanasiprogram. Namnet härrör från adressen till det kontor i Berlin varifrån hela dödshjälpsaktionen administrerades, Tiergartenstrasse 4...
Aktion T4 - om människosyn i Nazityskland
Faktatext på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om nazisternas eutanasiprogram och människosynen i Nazityskland under perioden 1933–1945. En människosyn som fick oerhörda konsekvenser, bland annat för människor med funktionsnedsättning.
Här kan du även ladda ner en fördjupning i PDF-format.
Jämförelse mellan judendom, kristendom och islam - dess gudssyn, människosyn och världsbild
Pedagogisk genomgång (10:22 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en kort introduktion till syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Här berörs likheter och skillnader gällande gudssyn, människosyn och världsbild.
Aristoteles
Artikel på webbplatsen Filosofer.se där du bl.a. kan läsa om Aristoteles som vid sidan av Platon räknas som filosofins viktigaste gestalt. Aristoteles föddes i Stageira i norra Grekland. Han reste dock till Aten för att studera och gjorde detta på Platons Akademi. Efter Platons död 347 f.Kr. var han en under en period lärare åt Makedoniens tronarvinge Alexander III, sedermera känd under namnet Alexander den store.
Polisens studiematerial om hatbrott
På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.
Vad är nyliberalism
Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om nyliberalism. Nyliberalismen kom till Sverige på 1970-talet och vann först anhängare bland nationalekonomerna. Efter några år började den också öppet omfattas av politiker. På 80-talet framför allt inom Moderaterna. Idag även de andra borgerliga partierna...
Oäkta barn: Födda utanför äktenskapet
Artikel i tidningen Släkthistoria där Johanna Sköld berättar om synen på oäkta barn förr i tiden. För bara ett par generationer sedan spelade det stor roll om ett barn var fött inom eller utom äktenskapet. Detta var lika avgörande för människors livschanser som klass eller kön. Dödligheten var hög – inte minst för dem som hamnade på fosterhem...
Martin Luther King och den amerikanska medborgarrättsrörelsen
Genomgång (7:27 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Martin Luther King och den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1960-talet.