Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om människans roll i historien och i samhället.

Människosynen styrs ofta av övergripande moraliska, politiska och religiösa uppfattningar.

Begreppet innefattar den moderna politiska debatten och föreställningarna ”om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar” (Nationalencyklopedin 2018). Det rymmer även sedan långt tillbaka i tiden religiösa och filosofiska aspekter, som exempel: Skapades människan till Guds avbild? Får hon evigt liv efter döden? Är människan god eller ond av naturen? Han hon en fri vilja? Vilka är skillnaderna mellan människor och djur?

När man i västvärlden beskriver varje människa kallar man henne individ. Föreställningen om individen ligger exempelvis till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bara genom att födas blir man enligt denna föreställning en individ med ett egenvärde, varför man från födseln har grundläggande mänskliga rättigheter. Man antas dessutom – och något förenklat – vara en person som existerar oberoende av andra.

Människosyn kan vara som ett tveeggat svärd: Dels är den inkluderande på så sätt att vi alla kan anses ha grundläggande mänskliga rättigheter. Dels är den exkluderande eftersom somliga kan kategorisera hela grupper av människor som ”bra” respektive ”dålig”. När en folkgrupp väl har fått stämpeln ”bra” eller ”dålig” kan vissa använda detta för att ge eller frånta gruppen rättigheter. Det här har vi sett många prov på genom historien.

Det finns olika former av rasism, men gemensamt för all rasism är antagandet att en person är på ett visst sätt beroende på härstamning och utseende. Rasism är ofta fokuserad på människors fysiska egenskaper såsom på hudfärg. Hela samhällen har byggts kring tanken på att hudfärgen på en människa är det som avgör hennes egenskaper och rättigheter (se t.ex. apartheid). Idag är det dock vanligare med kulturrasism, som innebär att man tillskriver människor bestämda egenskaper för att de är födda i en viss ”kultur” och har en viss religion. Islamofobi skulle kunna ses som ett slags kulturrasism.

Exempel på andra relevanta icke-religiösa syner på människor:

• Antirasism innebär motsatsen till rasism. Människors egenskaper kan inte bestämmas utifrån deras hudfärg eller ”kultur”. Antirasister kan vara aktivister som försöker motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället.
• Antiziganism innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av romer (begreppet kommer från det nedsättande ordet ”zigenare”).
• Apartheid var ett samhällssystem i framför allt Sydafrika som bland annat innebar att man delade upp och gav människor rättigheter utifrån deras hudfärger. Det var en extrem form av rasism.
• Antisemitism innebär hat mot, diskriminering och ibland förföljelser av judar.
• Homofobi innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av homosexuella.
• Islamofobi innebär en fientlighet och skepsis mot muslimer. I många fall kan fientligheten leda till hat, diskriminering och förföljelser.
• Nazism var och är en politisk ideologi som bland annat bygger på rasistiska idéer. Denna ideologi var särskilt utbredd i Nazityskland under mellankrigstiden och andra världskriget, men lever till viss del kvar än idag.
• Feminism är en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män, och numera för alla människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, klass och så vidare.

Källor:
Carsten, Janet. 2004. After kinship. New York: Cambridge University Press.
Nationalencyklopedin, människosyn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/människosyn (hämtad 2018-01-20)

Text: Sandra Jönsson, kulturskribent