Tagg om människosyn

Människosyn

M

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om människans roll i historien och i samhället.

Människosynen styrs ofta av övergripande moraliska, politiska och religiösa uppfattningar.

Begreppet innefattar den moderna politiska debatten och föreställningarna ”om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar” (Nationalencyklopedin 2018). Det rymmer även sedan långt tillbaka i tiden religiösa och filosofiska aspekter, som exempel: Skapades människan till Guds avbild? Får hon evigt liv efter döden? Är människan god eller ond av naturen? Han hon en fri vilja? Vilka är skillnaderna mellan människor och djur?

ANNONS

ANNONS

När man i västvärlden beskriver varje människa kallar man henne individ. Föreställningen om individen ligger exempelvis till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bara genom att födas blir man enligt denna föreställning en individ med ett egenvärde, varför man från födseln har grundläggande mänskliga rättigheter. Man antas dessutom – och något förenklat – vara en person som existerar oberoende av andra.

Människosyn kan vara som ett tveeggat svärd: Dels är den inkluderande på så sätt att vi alla kan anses ha grundläggande mänskliga rättigheter. Dels är den exkluderande eftersom somliga kan kategorisera hela grupper av människor som ”bra” respektive ”dålig”. När en folkgrupp väl har fått stämpeln ”bra” eller ”dålig” kan vissa använda detta för att ge eller frånta gruppen rättigheter. Det här har vi sett många prov på genom historien.

Det finns olika former av rasism, men gemensamt för all rasism är antagandet att en person är på ett visst sätt beroende på härstamning och utseende. Rasism är ofta fokuserad på människors fysiska egenskaper såsom på hudfärg. Hela samhällen har byggts kring tanken på att hudfärgen på en människa är det som avgör hennes egenskaper och rättigheter (se t.ex. apartheid). Idag är det dock vanligare med kulturrasism, som innebär att man tillskriver människor bestämda egenskaper för att de är födda i en viss ”kultur” och har en viss religion. Islamofobi skulle kunna ses som ett slags kulturrasism.

ANNONS

Exempel på andra relevanta icke-religiösa syner på människor:

  • Antirasism innebär motsatsen till rasism. Människors egenskaper kan inte bestämmas utifrån deras hudfärg eller ”kultur”. Antirasister kan vara aktivister som försöker motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället.
  • Antiziganism innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av romer (begreppet kommer från det nedsättande ordet ”zigenare”).
  • Apartheid var ett samhällssystem i framför allt Sydafrika som bland annat innebar att man delade upp och gav människor rättigheter utifrån deras hudfärger. Det var en extrem form av rasism.
  • Antisemitism innebär hat mot, diskriminering och ibland förföljelser av judar.
  • Homofobi innebär hat mot, förföljelser och diskriminering av homosexuella.
  • Islamofobi innebär en fientlighet och skepsis mot muslimer. I många fall kan fientligheten leda till hat, diskriminering och förföljelser.
  • Nazism var och är en politisk ideologi som bland annat bygger på rasistiska idéer. Denna ideologi var särskilt utbredd i Nazityskland under mellankrigstiden och andra världskriget, men lever till viss del kvar än idag.
  • Feminism är en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män, och numera för alla människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, klass och så vidare.

Källor:
Carsten, Janet. 2004. After kinship. New York: Cambridge University Press.
Nationalencyklopedin, människosyn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/människosyn (hämtad 2018-01-20)

Text: Sandra Jönsson, kulturskribent

Här hittar du material som tar upp olika typer av människosyn genom historien och idag.

Uppdaterad: 22 juni 2021
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Människosyn

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Vi och Dom - ett utbildningsmaterial om hatbrott

av: Polismyndigheten
Högstadiet, Gymnasiet

Polismuseets digitala utbildningsmaterial handlar om hatbrott, vilka konsekvenser de får för individer och för samhället i stort.

+ Läs mer

Prata rasism

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.

+ Läs mer

Artiklar om Människosyn

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 1: Människan

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...

+ Läs mer

M

Existentialismen - fördjupning

av: Leif Löwegren
2021-09-29

Existentialismen är en humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest. Att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, det är att leva ett "autentiskt liv". Detta är målet i den existentialistiska människosynen...

+ Läs mer

M

Humanismen - fördjupning

av: Lennart Koskinen
2021-09-28

Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning. Historiskt har den haft stor betydelse för alla västerländska demokratier genom sin betoning av människovärdet. Samtidigt har den låtit sig förenas med vitt skilda religiösa och politiska uppfattningar. Man kan tala om både en kristen humanism, en naturalistisk och en existentialistisk...

+ Läs mer

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-09-28

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...

+ Läs mer

M

Frågor om livet: Vad tror jag själv?

av: Lennart Koskinen
2021-09-27

Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...

+ Läs mer

Länkar om Människosyn

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS