Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall

Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Eftersom Västberlin utgjorde en isolerad enklav i det kommunistiska Östtyskland så låg Berlinmuren långt bakom järnridån. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling.
S

Boris Jeltsin efterträdde Sovjetunionens president Michail Gorbatjov vid makten och blev det nya "demokratiska" Rysslands första president.

Kalla krigets världsordning

Det kalla krigets värld hade varit delad. Två supermakter stod emot varandra, var och en med väldiga militära resurser till sitt förfogande. De båda maktblocken tävlade med varandra och förespråkade två helt motsatta ideologier med olika ekonomiska och politiska system. Båda ideologierna ansågs av parterna vara lösningen på hur samhället och världen skulle organiseras.

Överallt och på alla områden försökte supermakterna flytta fram sina positioner. Omvänt kunde makthavare i länder runt om i världen skaffa sig stöd och fördelar genom att spela ut supermakterna mot varandra.

ANNONS

ANNONS

När sedan Berlinmuren föll 1989 och Sovjetunionen upplöstes 1991 började en ny världsordning ta form.

Rysslands pånyttfödelse

De första åren efter att den ryska staten hade bildats (1991) stod Boris Jeltsin i fokus. Jeltsin blev 1991 hjälte efter att ha försvarat demokratin mot ett kuppförsök från anhängarna av den gamla kommunistdiktaturen. Men väl vid makten som Rysslands president förde han en motsägelsefull politik. I oktober 1993 beordrade han själv ut stridsvagnar på Moskvas gator för att skjuta parlamentsbyggnaden i brand eftersom ledamöterna där inte ville följa hans taktpinne.

I augusti 1991 försökte medlemmar ur dem gamla kommunistregimen att återställa ordningen i Sovjetunionen genom att ta makten från president Michail Gorbatjov. Kuppförsöket misslyckades tack vare Boris Jeltsin som i ett uppmärksammat TV-tal rådde militären att sluta rikta sina vapen mot det egna folket. Sovjetunionen upplöstes kort därefter varefter Ryssland och en rad nya stater bildades.

Även om Ryssland har blivit ett mera öppet samhälle med mindre censur och inskränkningar i den fria debatten så har det gått trögt med utvecklingen av fungerande demokratiska institutioner - till exempel ett stabilt partiväsende och rutiner för växlingen vid makten.

Övergången från planekonomi till marknadsekonomi skedde under sådana kaotiska former att samvetslösa "rövarbaroner" kunde plundra staten på tillgångar som de sedan förde ut ur landet. På samma sätt har stora delar av biståndspengarna från västvärlden förskingrats. Både medellivslängden och befolkningens storlek minskade i Ryssland under 1990-talet som ett resultat av den turbulenta ekonomin och de försämrade levnadsvillkoren.

Liknande förhållanden rådde länge i flera andra av de gamla Sovjetrepublikerna. Utvecklingen i Ryssland och dess randstater utgör fortfarande än idag en osäker faktor i världspolitiken.

Utvecklingen i andra länder i gamla östblocket

För flera av de tidigare Sovjetdominerade länderna i Östeuropa har nedmonteringen av det kommunistiska systemet blivit mera framgångsrik. Övergången till marknadsekonomi har visserligen medfört växande klassklyftor och social utslagning, men också en förnyelse av näringslivet.

ANNONS

ANNONS

Den parlamentariska demokratin med fri och mångsidig samhällsdebatt fick tidigt ett stadigt fotfäste i länder som Polen, Tjeckien och Ungern. Befriade från tyngden av den store grannen i öster sökte de i början av 1990-talet sina förebilder västerut. Vid sekelskiftet 2000 upptogs de tre nämnda staterna som fullvärdiga medlemmar i NATO och sedan dess har flera andra östeuropeiska länder följt efter.

De flesta av de östeuropeiska länderna är idag medlemmar i EU.

Ett av de problem som drabbat Östeuropa efter det kalla krigets slut är de nationella och etniska konflikterna. I några fall har man lyckats nå fram till en fredlig lösning, till exempel när det tidigare Tjeckoslovakien 1993 delades i två stater (Tjeckien och Slovakien). Men flera av de nya länderna i det forna Sovjetunionen har skakats av blodiga sammanstötningar mellan olika folkgrupper. Ett exempel är Tjetjenien, där den ryska regeringen fick använda massiva truppinsatser för att kunna slå ner den tjetjenska muslimsknationella gerillan.

Mest förödande blev utvecklingen i det tidigare Jugoslavien, där etniska konflikter under 1990-talet skördade hundratusentals dödsoffer och drev miljontals människor på flykt från sina hem. Läs om jugoslaviska krigen >

Användbara begrepp

Marknadsekonomi: Ungefär samma som kapitalism. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Planekonomi: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i statlig ägo och där staten styr ekonomin med hjälp av ekonomiska planer. Kommunistpartiet i Sovjetunionen använde femårsplaner. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa branscher och hur mycket som fick tillverkas. Femårsplanerna gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan "tillgång och efterfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg sig veta vad folket och näringslivet behövde. Läs om kommunism >
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad symboliserade Berlinmuren och vad hände när den föll?
     
  2. Vem var Boris Jeltsin och vilken roll spelade han efter Sovjetunionens upplösning?
     
  3. Hur var världsordningen under det kalla kriget?
     
  4. Vad kan du säga om Rysslands övergång från planekonomi till marknadsekonomi? Vad blev konsekvenserna?
     
  5. Hur har utvecklingen varit i övriga östeuropeiska länder jämfört med Ryssland?
     
  6. Ge exempel på etniska och nationella konflikter i Östeuropa och före detta sovjetrepubliker efter det kalla krigets slut.

Ta reda på:

  1. Hur har relationen mellan Ryssland och de östeuropeiska länderna som är medlemmar i EU utvecklats under de senaste åren?
     

 

Litteratur:
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003.
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009


Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 1 november 2023
Publicerad: 16 september 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

L
Kreml

Lätta fakta om Kreml

Kreml betyder borg eller fästning på ryska. Moskva har ett Kreml, men det har också många andra...

S

Lenin och bakgrunden till oktoberrevolutionen 1917

Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse...

M

Kalla krigets kulmen och vändning

Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november...

S

Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...

S

Globalisering - orsaker och följder

Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Hi
Karta

Rysslands historia

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Relaterade taggar

Hi
Berlinmuren

Berlinmuren

Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att förhindra...

Hi
DDR

DDR

DDR (1949-1990) var den östtyska förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche...

Hi
Symbol

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Hi
karta

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Hi
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
Porträtt

Michail Gorbatjov

När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...

Hi
Sönderfall

Sovjetunionens sönderfall

Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...

Hi
President

Presidentialism och semipresidentialism

PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...

Hi
Gorbatjov

Perestrojka och glasnost

Perestrojka (ombyggnad och ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) har...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna