Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Eftersom Västberlin utgjorde en isolerad enklav i det kommunistiska Östtyskland så låg Berlinmuren långt bakom järnridån. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling.
Boris Jeltsin efterträdde Sovjetunionens president Michail Gorbatjov vid makten och blev det nya "demokratiska" Rysslands första president.
Kalla krigets världsordning
Det kalla krigets värld hade varit delad. Två supermakter stod emot varandra, var och en med väldiga militära resurser till sitt förfogande. De båda maktblocken tävlade med varandra och förespråkade två helt motsatta ideologier med olika ekonomiska och politiska system. Båda ideologierna ansågs av parterna vara lösningen på hur samhället och världen skulle organiseras.
Överallt och på alla områden försökte supermakterna flytta fram sina positioner. Omvänt kunde makthavare i länder runt om i världen skaffa sig stöd och fördelar genom att spela ut supermakterna mot varandra.
ANNONS
ANNONS
När sedan Berlinmuren föll 1989 och Sovjetunionen upplöstes 1991 började en ny världsordning ta form.
Rysslands pånyttfödelse
De första åren efter att den ryska staten hade bildats (1991) stod Boris Jeltsin i fokus. Jeltsin blev 1991 hjälte efter att ha försvarat demokratin mot ett kuppförsök från anhängarna av den gamla kommunistdiktaturen. Men väl vid makten som Rysslands president förde han en motsägelsefull politik. I oktober 1993 beordrade han själv ut stridsvagnar på Moskvas gator för att skjuta parlamentsbyggnaden i brand eftersom ledamöterna där inte ville följa hans taktpinne.
Bild: Tove Knutsen I augusti 1991 försökte medlemmar ur dem gamla kommunistregimen att återställa ordningen i Sovjetunionen genom att ta makten från president Michail Gorbatjov. Kuppförsöket misslyckades tack vare Boris Jeltsin som i ett uppmärksammat TV-tal rådde militären att sluta rikta sina vapen mot det egna folket. Sovjetunionen upplöstes kort därefter varefter Ryssland och en rad nya stater bildades.
Även om Ryssland har blivit ett mera öppet samhälle med mindre censur och inskränkningar i den fria debatten så har det gått trögt med utvecklingen av fungerande demokratiska institutioner - till exempel ett stabilt partiväsende och rutiner för växlingen vid makten.
Övergången från planekonomi till marknadsekonomi skedde under sådana kaotiska former att samvetslösa "rövarbaroner" kunde plundra staten på tillgångar som de sedan förde ut ur landet. På samma sätt har stora delar av biståndspengarna från västvärlden förskingrats. Både medellivslängden och befolkningens storlek minskade i Ryssland under 1990-talet som ett resultat av den turbulenta ekonomin och de försämrade levnadsvillkoren.
Liknande förhållanden rådde länge i flera andra av de gamla Sovjetrepublikerna. Utvecklingen i Ryssland och dess randstater utgör fortfarande än idag en osäker faktor i världspolitiken.
Utvecklingen i andra länder i gamla östblocket
För flera av de tidigare Sovjetdominerade länderna i Östeuropa har nedmonteringen av det kommunistiska systemet blivit mera framgångsrik. Övergången till marknadsekonomi har visserligen medfört växande klassklyftor och social utslagning, men också en förnyelse av näringslivet.
ANNONS
ANNONS
Den parlamentariska demokratin med fri och mångsidig samhällsdebatt fick tidigt ett stadigt fotfäste i länder som Polen, Tjeckien och Ungern. Befriade från tyngden av den store grannen i öster sökte de i början av 1990-talet sina förebilder västerut. Vid sekelskiftet 2000 upptogs de tre nämnda staterna som fullvärdiga medlemmar i NATO och sedan dess har flera andra östeuropeiska länder följt efter.
De flesta av de östeuropeiska länderna är idag medlemmar i EU.
Ett av de problem som drabbat Östeuropa efter det kalla krigets slut är de nationella och etniska konflikterna. I några fall har man lyckats nå fram till en fredlig lösning, till exempel när det tidigare Tjeckoslovakien 1993 delades i två stater (Tjeckien och Slovakien). Men flera av de nya länderna i det forna Sovjetunionen har skakats av blodiga sammanstötningar mellan olika folkgrupper. Ett exempel är Tjetjenien, där den ryska regeringen fick använda massiva truppinsatser för att kunna slå ner den tjetjenska muslimsknationella gerillan.
Mest förödande blev utvecklingen i det tidigare Jugoslavien, där etniska konflikter under 1990-talet skördade hundratusentals dödsoffer och drev miljontals människor på flykt från sina hem. Läs om jugoslaviska krigen >
Användbara begrepp
Marknadsekonomi: Ungefär samma som kapitalism. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.
Planekonomi: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i statlig ägo och där staten styr ekonomin med hjälp av ekonomiska planer. Kommunistpartiet i Sovjetunionen använde femårsplaner. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa branscher och hur mycket som fick tillverkas. Femårsplanerna gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan "tillgång och efterfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg sig veta vad folket och näringslivet behövde. Läs om kommunism >
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad symboliserade Berlinmuren och vad hände när den föll?
Vem var Boris Jeltsin och vilken roll spelade han efter Sovjetunionens upplösning?
Hur var världsordningen under det kalla kriget?
Vad kan du säga om Rysslands övergång från planekonomi till marknadsekonomi? Vad blev konsekvenserna?
Hur har utvecklingen varit i övriga östeuropeiska länder jämfört med Ryssland?
Ge exempel på etniska och nationella konflikter i Östeuropa och före detta sovjetrepubliker efter det kalla krigets slut.
Ta reda på:
Hur har relationen mellan Ryssland och de östeuropeiska länderna som är medlemmar i EU utvecklats under de senaste åren?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003. Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006 Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...
Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
