Propagandans historia

Våren 480 f.Kr ekade Abydos av hammarslag, gnäggande hästar och klangen av metall. På vattnet låg hundratals fartyg, och kommandoropen skallade. Just här i Hellesponten, det smala sund som skiljer Asien och Europa, höll den persiske storkonungen Xerxes på att bygga en bro. 674 skepp lades sida vid sida och förtöjdes med extra tjocka ankarkablar. När skeppen var på plats täcktes de med plankor och över dem lade man ett lager jord. Nu kunde Xerxes föra över sin armé. Han var fast besluten att krossa de grekiska småstater som vågat utmana hans makt! Tidigare härskarfolk som babylonier och assyrier hade sopats undan. Nu var Persien det mäktigaste riket i Mindre Asien. Xerxes tänkte dels krossa den grekiska flottan, dels slå ut grekernas städer. Persernas styrka var många gånger större än grekernas. Historikern Herodotos skriver att Xerxes armé var så stor att det tog sju dagar innan alla soldater och deras utrustning kommit över bron. Men det gick inte som perserna planerat. Mot alla odds lyckades grekerna i flera berömda slag, bland annat sjöslaget vid Salamis, besegra perserna.
L

Hitler älskade militära och civila massdemonstrationer som var hårt disciplinerade och framhävde nazisternas makt. Här talar Hitler 1938 i Lustgarten, Berlin. Han hade en enorm förmåga att fånga åhörarna och styra deras tankar.

Är grekernas bild riktig?

Dessa slag har i mer än 2 000 år betraktats som avgörande för Europas framtid. Den vanliga bilden har varit att grekerna, genom sina segrar, räddade kulturen och demokratin åt framtiden.

Men en del historiker har ifrågasatt den bilden. Var slagen verkligen avgörande för Europa, eller var de bara några bland de tusentals andra slag som ägt rum under mänsklighetens historia?

För grekerna själva var naturligtvis slagen oerhört viktiga. Det ifrågasätter ingen. Segrarna räddade ju deras stater från undergång. Därför var det inte konstigt att grekiska författare och historiker beskrev krigen mot perserna som om hela civilisationen räddats.

Frågan är varför så många tagit över grekernas bild av krigen som hela Europas räddning. Ett viktigt svar är att just grekisk litteratur har studerats i flera tusen år i hela västvärlden. Det var fint att kunna läsa de gamla grekiska författarna och historikerna på deras eget språk. Men samtidigt som bildat folk lärde sig grekiska tog de också över samma bild av perserna som de grekiska författarna hade. Det tycker i alla fall en del historiker.

ANNONS

ANNONS

Perserna saknade inte alls kultur. Tvärtom nådde de längre när det gäller vetenskap och tekniskt kunnande än något folk tidigare gjort. I själva verket tog grekerna över mycket av persernas upptäckter. En stor del av det vi kallar grekisk vetenskap är hämtat från perserna.

Exemplet från Grekland visar hur bilden av historiska händelser kan styras, ibland i årtusenden. Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda.
 

Vad är propaganda?

Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar.

Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt.

Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig.
 

Propagandan skjuter fart

Det grekiska exemplet visar hur viktigt det är med propaganda, något som de flesta härskare förstått. Med propaganda är det naturligtvis så att den fungerar bättre ju fler den når och ju snabbare den kan spridas. Sedan Gutenberg i mitten på 1400-talet uppfunnit boktryckarkonsten blev det möjligt att på kort tid trycka ett stort antal flygblad som snabbt kunde delas ut på gator och torg. Därför är det naturligt att propagandan, som vi känner den, sköt fart samtidigt som boktryckarkonsten.

Nidbild av påven
Så här kunde en nidbild av påven se ut år 1496. Han skildras som en representant för enfalden, brutaliteten och synden.

Boktryckarkonsten slog igenom på allvar i Europa i början av 1500-talet. Det var ungefär samtidigt som Martin Luther utmanade den katolska kyrkan genom att år 1517 spika upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Därför är det naturligt att både Luthers anhängare, som var emot påven, och katolikerna, som stödde honom, använde den nya uppfinningen tryckpressen för att överösa varandra med förolämpningar och skymford.

Eftersom de flesta inte kunde läsa vid den här tiden, trycktes även nidbilder som spreds i form av flygblad. På en bild från 1496 är påven avbildad som en blandning mellan vidunder och åsna. Även för den som inte kan läsa är budskapet tydligt.

Censuren - propagandans broder

Exemplet med de grekiska författarna innehåller också en annan viktig lärdom om propaganda, nämligen att det är viktigt att ta reda på båda sidors argument. Om de persiska författarna hade studerats lika noggrant i Europa som de grekiska, hade vi kanske haft en annan bild av krigen mellan de båda folken.

ANNONS

ANNONS

Omvänt gäller då givetvis att de härskare som gjort propaganda för något ofta gjort allt de kunnat för att censurera motståndarna, alltså hindra dem från att tala för sin sak. Propaganda hänger därför nära samman med censur. Censur hänger i sin tur nära samman med boktryckarkonsten. Innan den gav möjlighet för folk med olika uppfattningar att snabbt föra ut sin propaganda, så fanns det ju inte så mycket att censurera.

Det första svenska censurfallet inträffade på 1520-talet. Då lät den svenske kungen Gustav Vasa stänga ett tryckeri som han tyckte stödde den katolska kyrkan.

Gustav Vasa var bra på propaganda

Gustav Vasa var duktig på propaganda. Varje söndag lät han prästerna läsa upp vad som gällde. Alla måste gå i kyrkan, och den som inte gjorde det straffades. Därför kunde Gustav Vasa vara ganska säker på att de flesta svenskar inte fick höra någon annan uppfattning än kungens.

Under Gustav Vasas tid utbröt flera bondeuppror i Sverige. Ett av de största var Dackefejden i Småland. Den berodde på att bönderna tyckte att kungen börjat bestämma för mycket. De var vana att sköta sig själva. Men i kyrkorna runtom i Sverige beordrade Gustav Vasa prästerna att säga något annat. Prästerna fick bara säga att Dackefejden berodde på att bönderna i Småland förbjudits att sälja sina oxar till Danmark. Att bönderna dessutom var missnöjda med de nya höga skatterna fick prästerna inte säga något om. De fick inte heller säga att kungen tagit en stor del av kyrkornas rikedomar i beslag.

Att bönderna inte längre fick hugga träd i kronans skogar eller jaga hjort och rådjur var också förbjudet att tala om. Gustav Vasa var rädd för att fler landskap skulle göra uppror om sanningen kom fram. Dessutom ville han att de småländska bönderna skulle svartmålas och utpekas som snåla och giriga. Gustav Vasas propaganda var så bra att det dröjde många år innan historiker kunde visa vad det egentligen var som startade Dackefejden.

Shakespeare hjälper kungen

Ett annat exempel på effektiv propaganda hittar vi hos William Shakespeare som skrivit fler berömda pjäser än någon annan, exempelvis Romeo och Julia och Hamlet. I en av hans mest kända pjäser, Rickard III, utmålas kungen som en samvetslös mördare som dessutom är vanskapt.

- En krympling, en som sticker ut så starkt att hundar skäller där jag haltar fram, säger Rickard III om sig själv i pjäsen som skrevs på 1500-talet.
Men redan på 1600-talet började en del historiker att ge en annan bild av kungen. Rickard III var indragen i en maktstrid om kungatronen. Själv kom han från ätten York men förlorade till slut mot släkten Tudor som tog över kungatronen och regerade England i många år. När Shakespeare skrev pjäsen satt släkten Tudor vid makten. Det var inte underligt, säger historikerna, att Rickard III hånades i en pjäs som skrevs när hans värsta fiender satt på kungatronen. Personer som mötte Rickard III när han levde skriver ingenting om att han skulle ha varit vanskapt eller puckelryggig. Inte heller visar de porträtt som finns bevarade av honom att han skulle ha varit krympling.

ANNONS

ANNONS

Aftonbladet utmanar makten

Allteftersom läskunnigheten ökade växte betydelsen av det tryckta ordet i Europa. På samma gång ökade också de styrandes intresse av att hålla kontroll på vad som skrevs. I Sverige grundades tidningen Aftonbladet år 1830 av Lars Johan Hierta. Tidningen kom snabbt i konflikt med myndigheterna och kung Karl XIV Johan.

Myndigheterna försökte stoppa tidningen genom att förbjuda den att komma ut. Men Hierta gav helt enkelt tidningen ett nytt namn: Det andra Aftonbladet. Spelet fortsatte, och efter hand kom "Det trettionde Aftonbladet" ut. Myndigheterna verkade allt fånigare och tvingades till sist att ge upp sin strid mot Hiertas tidning.

Det finns många exempel på liknande strider mellan tidningar och myndigheter världen över. Oftast har myndigheterna och de styrande gått segrande ur sådana strider. Allmänt gäller att ju starkare ett samhälle har kontrollerats, desto starkare har de styrandes propaganda varit.

Propaganda till döds

Knappast några länder har haft ett så massivt grepp om propagandaapparaten som Nazityskland under Adolf Hitler, Sovjetunionen under Stalin och Kina under Mao Zedong.

Att den tyska befolkningen höll ut långt efter det att kriget var förlorat anses till stor del bero på Joseph Goebbels som var Hitlers propagandaminister från 1933 till 1945.

Nazisterna förstod hur viktigt det var att kontrollera vad som skrevs. I tidningen Der Angriff som Goebbels grundade skrev han 1929:

Den som är herre över pressen behärskar allmänna opinionen. Den som behärskar allmänna opinionen, den har rätt. Den som har rätt kommer i besittning av makten. Ingen stat som på allvar gör anspråk på denna benämning kan därför avstå från pressen eller från att åtminstone kontrollera den. Gör den det, så är det ute med den.

Goebbels och Hitler hade några grundregler när det gällde propagandan. Den skulle vara ensidig. Hitler skrev i boken Mein Kampf:

Om den egna propagandan sprider minsta sken av att även den andra sidan kan ha rätt, är grunden lagd till att man börjar tvivla på den egna sakens rättfärdighet. Massan är inte i den situationen att den kan avgöra var den främmande orätten börjar och den egna rätten slutar.

Propagandan skulle också vara enkel och koncentreras i några få meningar som ständigt och jämt upprepas. Goebbels förklarade detta i ett tal i november 1942:

- Varför skulle vi säga något nytt när det gamla är bra nog? Jag kommer att säga det gamla ända tills alla, även den dummaste, nickar och säger: Nu fattar jag.

Det var inte viktigt om propagandan var sann eller inte.

- Vad är då sanning i krig? Sant är det som hjälper till att vinna segern. Propaganda har överhuvudtaget ingenting med sanningen att göra! Vi tjänar sanningen när den tjänar den tyska segern.

Så sa Goebbels till sina medarbetare den 28 juni 1943. Dessa regler - ensidighet, upprepning gång på gång och lögnaktighet - har använts även av andra propagandister. Inte minst av reklammakarna, eftersom reklam ju också är en sorts propaganda.

ANNONS

ANNONS

Goebbels och hans medarbetare piskade upp det judehat och den masshysteri som var typisk för nazisternas stormöten. Dessutom skulle massmedierna hjälpa till att förhärliga de nazistiska ledarna.

Men nazisternas propaganda arbetade också på många andra områden. Olämpliga nyheter fick inte behandlas i pressen. Goebbels hade ofta möten med pressen och radiocheferna för att tala om vad de skulle tiga med. Goebbels såg också till att vissa nyheter som inte kunde förtigas presenterades på det sätt nazisterna ville. När en tysk stad utsatts för ett bombanfall, fick pressen exempelvis inte skriva vilka fabriker som förstörts. Istället skulle tidningarna skriva att bombangreppet var en attack mot civilbefolkningen och att många kvinnor och barn dödats.

Tyst om miljoners död

På samma sätt styrdes tidningar och radio i Sovjetunionen. Ingenting fick skrivas om de miljoner människor som sändes till fångläger eller avrättades och som i de flesta fall var helt oskyldiga. Flera gånger utlöste Sovjetledaren Stalin speciellt blodiga utrensningar.

Vad visste vi om dem? De enda som kom till allmän kännedom var de högt uppsatta, de välkända vetenskapsmännen och framstående militärer. De hade "avslöjats" som folkets fiender och lyftes fram som ett varnande exempel. Men de miljoner olyckliga som utgjorde huvuddelen av offren försvann i nattens tystnad, ofta för alltid, utan att någon märkte det.

Så skriver den ryske generalöversten Dmitrij Volkogonov i sin bok om Stalin.

Han beskriver också hur de få som vågade gå emot den officiella propagandan riskerade livet. När Stalin framträdde fick han alltid oerhört långa applåder. Det sägs ha berott på att ingen vågade vara den förste som slutade att klappa i händerna. Det kunde ha setts som kritik mot Stalin, något som var livsfarligt.

Samtidigt hyllade den sovjetiska propagandan Stalin som den störste man som någonsin levat. "Generation efter generation växte upp med en grundläggande uppfattning om att allt den store ledaren gjorde var rätt, och mycket få av dem tvivlade," skriver Volkogonov. Hans bok om Stalin kunde ges ut först 1988, trettiofem år efter Stalins död.

Då hade sovjetledaren Michail Gorbatjov, som kom till makten 1985, infört en ny öppenhet i det sovjetiska samhället, och mycket av det som tidigare varit förbjudet kunde nu sägas öppet. Även efter Stalins död år 1953 levde nämligen mycket av de gamla tankesätten kvar. Den sovjetiska ledningen påstod att det mesta måste vara hemligt på grund av risken för spioneri och sabotage. På så sätt kunde alla obehagliga sanningar och misstag tystas ner med hänvisning till statens säkerhet.

Misstänksamheten gick så långt att om en västerlänning på 1970-talet ringde väderlekstjänsten i Moskva för att veta hur vädret skulle bli nästa dag, så kunde han få svaret - Varför vill ni veta det?

Men även efter Gorbatjovs reformer har misstänksamheten och oviljan att avslöja för mycket levt kvar bland ryssarna. I slutet av 1990-talet besökte en utländsk journalist Murmansk, en av Rysslands största flottbaser. Efter att ha ställt en besvärande fråga till stadens borgmästare fick journalisten svaret: - Det finns ingen flotta i Murmansk.

LÄS MER: Vladimir Putin

ANNONS

ANNONS

Propaganda i Kina

Även i Kina har det kommunistiska partiet hållit noggrann kontroll över vad som sägs och skrivs. I början av 1960-talet drabbades Kina av en svår hungersnöd, och miljoner människor svalt ihjäl. Hungersnöden hade orsakats av ledaren Mao Zedongs kampanj "Det stora språnget", som snabbt skulle modernisera Kina. Men varken kineserna eller omvärlden fick veta något om svälten, som till och med ledde till kannibalism. Istället fortsatte den kinesiska pressen och propagandan att hylla Mao Zedong som den störste man som någonsin levat.

Mao
Bild: Pixabay
Kring Mao Zedong skapades en omåttlig personkult. Politiska misstag som orsakade miljoner människors död hemlighölls. Ingenting fick störa kommunismens makt.

Metoden att hålla tyst om obekväma händelser har levt kvar i Kina. 1989 stormade kinesiska soldater Himmelska Fridens torg mitt i huvudstaden Peking. Sedan några månader hade torget ockuperats av kinesiska studenter som krävde demokrati. Hundratals, kanske tusentals studenter och andra ungdomar dödades.

Men runtom i Kinas tidningar fick befolkningen bara läsa att några modiga soldater dödats och sårats, när de besegrat bråkstakar och upprorsmakare som försökt orsaka kaos i Kina.

Trots allt hade mycket skett mellan 1960 och 1989. Det tog över tjugo år innan utländska journalister fick reda på någonting om svältkatastrofen i Kina i början av 1960-talet. Massakern på Himmelska Fridens torg kunde inte döljas för omvärlden. Den sändes direkt av det amerikanska TV-bolaget CNN, som sänder nyheter dygnet runt.

De nya massmedierna har ställt regimer som vill dölja sanningen inför nya problem.

Sanningen blir svårare att dölja

På 1500-talet visade det sig att det tryckta ordet kunde användas för att driva fram uppror och revolutioner. Då skyndade sig makthavarna att försöka ta kontroll över vad som trycktes och skrevs.

På 1900-talet kom först radio och sedan TV att spela en allt större roll. På samma sätt som med det tryckta ordet tog myndigheter och makthavare på många håll i världen över kontrollen av radio och TV.

Men idag har det skrivna ordet på nytt fått en allt större roll. Med internet kan information spridas över hela jorden på ett sätt som aldrig tidigare. De stater som vill förhindra att information når medborgarna står inför ett väldigt problem. Internet är ju knutet till datorer och mobiltelefoner, och utan att datorisera ett samhälle är det nästan omöjligt att nå ekonomisk utveckling. Ett lands ledare kan påstå att man av olika skäl vill begränsa informationen, men det är väldigt svårt att förklara att ekonomiska framsteg motarbetas. Vissa länder har gjort försök med att censurera datorer och internet, men utvecklingen har fortsatt. Meddelanden kan spridas från mobiltelefon till mobiltelefon direkt via satelliter. Sådan information är oerhört svår både att stoppa och kontrollera.

Viktigt hur sanningen tolkas

Då kan vi till sist dra ännu en lärdom från de grekiska författarnas skildring av krigen mot perserna. Nämligen att det är viktigt hur en händelse tolkas. Grekerna tolkade krigen som en seger för Europas civilisation. Den persiska tolkningen var naturligtvis annorlunda.

När det inte längre går att förneka vad som hänt, gäller det för de styrande att se till att händelsen tolkas som de vill. Exemplen på att propagandan arbetar på det viset är många. Om en grupp bybor hittades skjutna i de krig som drabbade det forna Jugoslavien under 1990-talet anklagade båda stridande parter den andra sidan för att ha utfört dådet. Samma sak gällde vid granatattacker mot civilbefolkning som krävde många offer. Då skyllde alla sidor på varandra. Ett liknande bruk av propaganda kan vi se i kriget i Ukraina som startade i februari 2022.

Det är alltså ofta så numera att alla är överens om vad som har hänt. Den stora striden gäller hur det som hänt ska tolkas. Att kunna göra en egen tolkning av en händelse är nödvändigt för den som vill kunna genomskåda propagandan.

ANNONS

ANNONS

George Orwell

I romanen 1984 beskriver den engelske författaren George Orwell en stat där samhället har total kontroll över allt, även propagandan. En dag meddelas det att ransonen av choklad kommer att sänkas till 20 gram i veckan. Nästa dag meddelas det att ransonen har höjts till 20 gram i veckan och alla jublar. Propagandan är så massiv att nästan alla slutat att tänka själva, och de som gör det dödas. Bokens hjälte, Winston, frågar sig om han är den ende som har ett minne när nyheten om att chokladransonen höjts strömmar ut ur högtalarna.

I Oceanien, där Winston bor, har staten tagit kontroll över historien. Oceanien är ständigt i krig med antingen Eurasien eller Ostasien. Varje gång Oceanien byter fiende måste alla böcker och tidningar som någonsin nämnt kriget tryckas om. På så sätt framstår det som om Oceanien aldrig haft någon annan fiende än den de just slåss emot.

På samma sätt ändras det i alla gamla tidningar och böcker. Har ledaren förutspått något som visat sig vara fel, ändras hans tal i de gamla tidningarna så att han visat sig ha rätt och de gamla tidningarna trycks om. På samma sätt trycks alla gamla uppslagsverk och böcker om gång på gång, så att det som står där stämmer med vad som gäller nu. Alla gamla böcker och tidningar förstörs.

För att folk inte ska bli galna har de lärt sig att tro på vad partiet tycker just nu och samtidigt glömma bort att partiet någonsin tyckt något annat. Detta även om partiets budskap i går var helt annorlunda.

Många som läst boken har förvånats, men den är inte så overklig som man kan tro. I augusti 1939 slöt de tidigare dödsfienderna Hitler och Stalin ett förbund. Då hade propagandan i Nazityskland och Sovjetunionen i åratal utmålat varandra som jordens största skurkar.

Så här skriver den amerikanske radiojournalisten William L Shirer som arbetade i Berlin, om ett restaurangbesök den 24 augusti 1939:

Några tyska journalister, Hafeld, Kriegk, Silex, som ända till i förrgår skrev hysteriskt om den bolsjevikiska faran, kommer nu in, beställer champagne och avslöjar sig som gamla vänner till Sovjetunionen... De förnekar allt som de av sina nazistiska herrar fått order att säga under de sex senaste åren.

LÄS MER: Propaganda

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Propagandan i Tredje riket

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några faktorer som har påverkat den västerländska synen på betydelsen av vad som hände under perserkrigen (krigen mellan grekerna och perserna under antiken).
     
  2. Förklara begreppet propaganda.
     
  3. Vilken betydelse fick boktryckarkonsten för propagandan?
     
  4. Varför är begreppen propaganda och censur nära sammanlänkade?
     
  5. Ge några exempel på hur Gustav Vasa utnyttjade propaganda och censur.
     
  6. I Shakespeares pjäs Rickard III framställs kungen som en vanskapt samvetslös mördare. Varför?
     
  7. Varför misslyckades Karl XIV Johan med att censurera Aftonbladets skriverier?
     
  8. Ge några exempel på hur Hitler och Goebbels ansåg att propaganda skulle användas. Vad var extra viktigt att tänka på när man använde sig av propaganda ansåg de?
     
  9. Ge några exempel på hur Stalin i Sovjetunionen och Mao i Kina utnyttjade propaganda och censur för att kontrollera folket.
     
  10. Varför har det idag blivit svårare för regimer att dölja "obekväma" händelser som ägt rum? Och vad gör dessa regimer för att komma runt problemet?

Ta reda på:

  1. Ge exempel på hur propaganda har utnyttjats i kriget i Ukraina. Gör en objektiv analys.

Fundera på:

  1. Är det lättare eller svårare att som makthavare sprida propaganda idag än vad det var innan internet fanns? Motivera.

Diskutera:

  1. Förekommer det mycket propaganda i dagens Sverige? Motivera.
     
  2. Är all propaganda dålig? Motivera.
     

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 7 maj 2022
Publicerad: 29 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

Sponsrad
L

Lyft unga röster under valåret 2022

Inför valet och Skolvalet i höst har Mobile Stories startat skolkampanjen Ungt Perspektiv 2022, med...

Sponsrad

Tips och ny kunskap som utvecklar din SO-undervisning

Som lärare inom SO har du en viktig roll i att förbereda eleverna med rätt kunskap och verktyg...

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den...

S

Kvinnliga krigare under vikingatiden

Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att...

M

Robin Hood - myt eller verklighet?

Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-...

M

Elizabeth Blackwell - den första utbildade kvinnliga läkaren

Det är en gråkall, långtråkig oktoberdag 1847. De 150 läkarstudenterna på den obemärkta...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Relaterade taggar

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Perserkrigen

Perserkrigen var en serie utdragna konflikter mellan flera av de grekiska stadsstaterna och det...

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Boktryckarkonsten

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-...

Nazityskland

Nazityskland (Tredje riket) innefattar perioden 1933-1945 då Tyskland styrdes av Adolf Hitler och...

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Vladimir Putin

Vladimir Vladimirovich Putin (född 7 oktober 1952) är en rysk politiker, statsman och före detta...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Mao Zedong

Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina och kommunistpartiet från 1949 fram till sin död. Under...

Adolf Hitler

Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...

Josef Stalin

Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...

Joseph Goebbels

Joseph Goebbels (1897-1945) var Adolf Hitlers propagandaminister som ansvarade för spridningen av...

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Olympiska spelens historia

av: Mattias Axelsson
2022-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna