© 2026 SO-rummet.se
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2 000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer.
De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.
Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).
Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.
I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning – både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.
Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.
Från slutet av 1800-talet och under 1900-talet skedde något av en kommunikationsrevolution vad gäller informationsspridning. Från telegrafer, telefoner, grammofoner och radio till tv, video, CD-spelare, DVD-spelare, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.
Sedan Berlinmurens fall 1989 har internet och digitalisering svept fram över världen. Människor över hela världen kan utbyta åsikter, information och bilder. Journalister kan skicka hem sitt material på några sekunder. Information som före digitaliseringen aldrig nådde omvärlden kan spridas till miljoner läsare och åhörare.
Det finns också nackdelar med digitaliseringen och internet. Via mobiltelefoner går det att spåra var en person befunnit sig. Det går att sätta upp övervakningskameror på offentliga platser, kameror som känner igen ansikten. Vissa stater kräver att myndigheterna får tillgång till allt material som passerat personliga datorer. Digitalisering och datorisering har alltså mångdubblat möjligheterna att övervaka personer som säkerhetstjänster vill kontrollera. Det gäller såväl terrorister som planerar terrordåd, som människor som förbereder fredliga demonstrationer mot korrupta regeringar.
M LÄS MER: Medier och kommunikation
M LÄS MER: Boktryckarkonsten
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
David Crowley och Paul Heyer, Communication in History – Technology, Culture, Society, Routledge, 2010
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)
Faktarutan är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Här hittar du material som kan relateras till information och kommunikation - spridande av information genom historien fram tills idag. Innehållet fokuserar på informationsbaserade kommunikationsmedel som tal- och skrivkonst, massmedia, post, telekommunikationer o.s.v.
© 2026 SO-rummet.se
Lektionsmaterial om AI-bilder, memes och visuell påverkan. Hjälp elever att förstå hur bilder kan väcka känslor, sprida budskap och påverka hur vi tolkar världen.
En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.
Mediemedveten.se är en digital utbildningssatsning i medie- och informationskunnighet. Materialet riktar sig till både vuxna och barn från 13 år och uppåt.
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Lästid 18 minuter
I krig är det inte bara trupper och vapen som avgör – information kan vara minst lika viktig. Därför måste all kommunikation skyddas. Om en sida lyckas knäcka fiendens koder kan den ta del av hemliga meddelanden och få ett stort militärt övertag. Det framgick tydligt under andra världskriget. Genom att kunna läsa kodade meddelanden fick man reda på fiendens planer i förväg. Det kunde förändra hela spelplanen och vända krigslyckan. Så skedde 1942 vid Midway i Stilla havet och senare samma år vid El Alamein i Nordafrika...
Lästid 5 minuter
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Lästid 8 minuter
Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...
Lästid 13 minuter
På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.
Lästid 17 minuter
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, tv, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Lästid 2 minuter
Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda bröderna Auguste och Louis Lumière för allra första gången rörliga bilder som projicerades på en vit duk inför en betalande publik. Bröderna kallade sin uppfinning cinemagrafen...
Lästid 12 minuter
Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...
Lästid 16 minuter
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
Lästid 4 minuter
Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...
Lästid 24 minuter
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Lästid 14 minuter
I den här artikeln ges några exempel på hur man under antiken löste tekniska problem i vardagsliv, industri, offentliga anläggningar och i krig. Den tekniska nivån var mycket högre än de flesta tror. Delvis kan felbedömningen bero på att så lite finns bevarat från epoken. Mycket av vad vi vet om gamla tider kommer från gravfynd, och lika lite som nu får man med sig allt i graven. Vi får knappast med oss en persondator eller ens vårt armbandsur när den dagen kommer...
Lästid 12 minuter
För att kunna styra ett så väldigt rike som faraonernas Egypten behövdes ett skriftspråk. Men det behövdes också människor som kunde skriva. I det gamla Egypten utbildades skrivarna oftast i templen där det fanns speciella skrivarskolor. Det var hårt arbete att utbilda sig till skrivare och utbildningen tog många år. Den egyptiska staten behövde skrivare som var kunniga i många ämnen. Att bli skrivare var en chans att ta sig uppåt i samhället och sådana chanser var sällsynta...
Lästid 8 minuter
Skriften är en av människans viktigaste uppfinningar. Stora delar av all kunskap som når oss varje dag kommer från skrift. Och hur mycket av allt vi lär oss skulle vi ens komma ihåg om vi inte kunde läsa och skriva? Med skriftens hjälp kan man så att säga fotografera det talade språket. Vad folk tänkt och lärt sig kan tack vare skriften nå oss genom tid och rum och binda samman generationers kunskap.
Lästid 5 minuter
Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...
Lästid 10 minuter
Strumpor som exploderade och rakknivar av glas som splittrades i tusentals bitar. Det var bara några av de misslyckade uppfinningar John Logie Baird lanserade innan han till sist kom på konsten att sända rörliga svartvita bilder genom luften – television. Baird var den förste som sände en bild av en människa till en tv-skärm och först med att sända bilder i färg. Men han var förföljd av otur och fick inte dra nytta av sin uppfinning eller uppleva televisionens segertåg över världen...
Lästid 13 minuter
Den 14 maj 1897 satt fem män hopkrupna över varandra i en stor trälår vid Lavernock Point nära Cardiff på Storbritanniens västkust. Vinden ven och fick ögonen att tåras, men de fem höll ögonen på mottagaren. Från en liten holme utanför kusten hissades plötsligt en flagga, och kort därefter kunde männen höra morsetecknet för bokstaven V. Experimentet hade lyckats. För första gången hade morsetecken kunnat sändas så långt som fem kilometer utan att en tråd band samman mottagare och sändare. Mobiltelefoni, radio- och tv-sändningar härstammar alla från italienaren Guglielmo Marconis (1874-1937) experiment vid Lavernock Point...
Lästid 14 minuter
Så fort Alexander Graham Bell hade fått patent på telefonen år 1876 utbröt en över tjugo år lång strid om vem som hade rätten till uppfinningen. Frågan diskuteras fortfarande trots att det gått över hundra år sedan domen föll. De första telefonerna var stora och klumpiga och gick inte att bära med sig eftersom de krävde fast uppkoppling. Till en början behövde varje telefon också en egen tråd till telecentralen. I Stockholm blev telefontrådarna så många att de boende klagade på att de skymde solen...
Lästid 15 minuter
Ända sedan de första samhällena uppstod har människor försökt sända meddelanden till varandra och inte bara för nöjes skull. Att vara först med att veta något viktigt ger en makt som har skapat härskare, avgjort fältslag och gjort människor till miljonärer. Budskap som har kommit fram för sent eller inte alls har tvingat kungar från tronen, drivit arméer på flykt och störtat finansmän. Det var först med den elektriska telegrafen som mänskligheten fick ett verkligt snabbt och pålitligt system. Amerikanen Samuel Morse har fått äran av att uppfinna telegrafen trots att han hade flera föregångare och medhjälpare som gjorde avgörande insatser...
Lästid 4 minuter
Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet till araberna. I samband med korstågen på 1100-talet kom européerna i kontakt med tillverkningen av papper och tog kunskapen med sig till Europa. Genom boktryckarkonsten i slutet av medeltiden ökade efterfrågan stort på papper i samhället...
Lästid 8 minuter
Den nya och allt mer komplexa samhällsstruktur som växte fram i Mesopotamien under flera tusen år före Kristus skapade ett behov av att kunna ta del av det överflöd som jordbruket och handeln skapade, med andra ord att ta ut skatt. Skrivkonsten uppfanns just för detta ändamål – för att kunna hålla ordning på samhällets ekonomi. Den första namngivna människan vi känner till genom skrift var därför ekonom...
Lästid 13 minuter
En bok med 200 sidor kan innehålla omkring 75 000 ord. Tänk dig vilket arbete det skulle vara att skriva av den för hand, och då skulle du ändå bara ha ett exemplar till. Med en modern tryckpress kan tusentals exemplar av en bok tryckas på några timmar. Idag, när vi översköljs av böcker och tidningar, tänker vi sällan på hur dyra och svåråtkomliga böcker var innan konsten att trycka böcker uppfanns. Boktryckarkonsten har utnämnts till den viktigaste uppfinningen under andra årtusendet e.Kr och dess uppfinnare Johann Gutenberg till en de största uppfinnarna genom tiderna...
Lästid 10 minuter
Walt Disney (1901-1966) var från början en fattig pojke, som under förra seklet byggde upp ett av världens största underhållningsimperier. Han var folklig och samtidigt tyrannisk, dessutom antikommunist och populist. När han dog vid 65 års ålder hade han skapat oförglömliga djurfigurer som nått in i alla barnkammare: Musse Pigg, Kalle Anka, Janne Långben, Pluto och andra kända storheter...
Lästid 7 minuter
Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...
Lästid 8 minuter
Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.
Mediekompass är en webbplats där du kan lära dig mer om dagstidningar, tryck- och yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, pressetik, pressfrihet, upphovsrätt och mycket annat. Mediekompass är en icke-kommersiell, politiskt- och religiöst obunden verksamhet som drivs av Tidningsutgivarna (TU).
Avsnitt (12:01 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om public service. Nästan alla i Sverige är med och betalar för public service - vare sig vi vill det eller inte. Men vad innebär egentligen public service? Hur har det vuxit fram? Och hur ser framtiden ut för medier som har staten som uppdragsgivare? Vi förklarar vad public service är och tittar på Storbritanniens och Sveriges mediehistoria. Vi pratar om argumenten för ett brett och för ett smalt public service.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Kort artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om användandet av brevduvor i ett historiskt perspektiv. När började man nyttja brevduvor i Europa? Vet man om Gustav Vasa använde sådana? Det måste ju ha varit förhållandevis säkert och effektivt, speciellt under medeltiden då det var besvärligt att resa långt.
Genomgång (18:14 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad kulturell globalisering är. Här berörs bland annat global socialisering, mångkulturella influenser, dominerande kulturer, likriktad kultur och värdering av kultur.
Genomgång (10:19 min) där SO-läraren Marcus Henriksson berättar om vilken politisk ställning svenska dagstidningar och kvällstidningar har.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bokbål som censur. Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa kortfattat om när telefonen gjorde entré i Sverige. Dagens Nyheter berättade i augusti 1877 om den norske civilingenjören Hapstock som kommit för att visa denna ”märkliga uppfinning”, som världen har ”Nordamerika att tacka för”...
LÄS ÄVEN: Telefontäta Stockholm
LÄS ÄVEN: Telefonledningar till varje hus
LÄS ÄVEN: Tidig teleteknisk utveckling
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om mediesamhällets uppkomst i Sverige. Under mellankrigstiden skedde en genomgripande medial omvandling som innebar att informationsflödet ökade, och att det blev möjligt att nå ut med budskap till hela landets befolkning betydligt snabbare än tidigare...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om taxins historia i Sverige. Det började med skraltiga hästskjutsar på medeltiden. Idag får du GPS-pejlad skjuts med ett knapptryck på mobilen. Men ett är sig likt – taxibranschen har i alla tider kämpat mot regleringar, konkurrens och dålig lönsamhet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om mobiltelefonens historia. Mobiltekniken uppstod under 2:a världskriget. 1956 togs det första nätet i bruk i Sverige. Då vägde en mobil 40 kg och fyllde en hel baklucka. Norden var inte först, men kom med tiden att ta ledningen...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur filmproduktion och distribution samverkar. Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid, och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv...
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om teknokrati. Vissa menar att vi är på väg mot ett allt mer teknokratiskt samhälle, ett slags expertstyre. Andra hävdar att experter och sakkunniga tystas av populister. Kan båda ha rätt? P3 Dystopia reder ut begreppet teknokrati och varför vissa menar att det behövs idag för att, till exempel, stoppa klimatförändringar. Dessutom tar vi upp farorna med att demokratin vattnas ur när allt fler använder vetenskap som ett politisk slagträ. Och vad har den lilla sydostasiatiska stadsstaten Singapore med allt att göra?
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.
Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om hur vi numera bedöms och kvantifieras allt mer i och med de digitala spår vi lämnar ifrån oss varje dag. Hur mår vi i ett samhälle där mätandet fått ett egenvärde?Det kändaste exemplet just nu på ett klaustrofobiskt förhållningssätt till statistik är väl Kina, med sitt sociala kreditsystem. Men det är långt i från det enda exemplet i vår tid på ett samhälle som är besatt av att allt ska vara möjligt att kvantifiera. P3 Dystopia borrar sig djupt ner i det så kallade mätsamhället, och pratar om allt från new public management till hur bristfälliga algoritmer, som matematikern Cathy O'Neil kallar matteförstörelsevapen, tar allt fler viktiga beslut i människors vardag idag.
Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om fake news. Teknologi som gör det möjligt att fabricera varenda detalj av verkligheten och politiker som slutar bry sig om fakta. Är vi påväg mot en värld av informationskaos? Tänk dig att ett filmklipp där Donald Trump förklarar kärnvapenkrig mot Nordkorea sprids som en löpeld på internet - innan det uppdagas att det är helt påhittat. Har teknikutvecklingen gjort det här scenariot mer sannolikt? Och vad har porr med allt det här att göra? P3 Dystopia grottar ner sig i den nya AI-genererade fejktekniken men också i hur lögner och pseudovetenskap används som en strategi av storföretag och politiker. Kort sagt - hur överlever vi i ett samhälle där sanningen kollapsat fullständigt?
Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.
Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Idéhistoria handlar om hur människor genom tiderna har uppfattat sig själva och världen. Ämnet...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
I Europa utvecklade Johann Gutenberg vid mitten av 1400-talet en tryckteknik med tryckpress och...
Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär att någon, ofta staten, granskar och stoppar sådant som människor vill säga, skriva...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som förklarar varför samhället...
Optiska telegrafer började användas redan i slutet av 1700-talet. De bestod av speglar som...
Telefonen uppfanns på 1870-talet och var i allmänt bruk i slutet av seklet. Sverige intog tidigt en...
ENIAC var den första programmerbara elektroniska datorn för allmänna beräkningar (Electronic...
I dagens samhälle är det ingen som tycker det är konstigt eller storslaget att spela upp musik från...
Radions historiaRadioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp av...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Alexander Graham Bell (1847-1922) föddes i Skottland, men flyttade senare till Nordamerika. Bell är...
Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...
Lars Magnus Ericsson (1846-1926) var en svensk uppfinnare av telefonindustriprodukter och grundare...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag – ett samhälle med...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet geografi från externa svenska aktörer....
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
