Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2 000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer.
Kommunikation och information
ANNONS
De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.
Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).
Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.
I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.
Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.
Från slutet av 1800-talet och under 1900-talet skedde något av en kommunikationsrevolution vad gäller informationsspridning. Från telegrafer, telefoner, grammofoner och radio till TV, video, CD-spelare, DVD-spelare, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.
LÄS MER: Medier och kommunikation
LÄS MER: Boktryckarkonsten
LÄS MER: Teknikhistoria
Samhällets digitalisering
Sedan Berlinmurens fall 1989 har internet och digitalisering svept fram över världen. Människor över hela världen kan utbyta åsikter, information och bilder. Journalister kan skicka hem sitt material på några sekunder. Information som före digitaliseringen aldrig nådde omvärlden kan spridas till miljoner läsare och åhörare.
Det finns också nackdelar med digitaliseringen och internet. Via mobiltelefoner går det att spåra var en person befunnit sig. Det går att sätta upp övervakningskameror på offentliga platser, kameror som känner igen ansikten. Vissa stater kräver att myndigheterna får tillgång till allt material som passerat personliga datorer. Digitalisering och datorisering har alltså mångdubblat möjligheterna att övervaka personer som säkerhetstjänster vill kontrollera. Det gäller såväl terrorister som planerar terrordåd, som människor som förbereder fredliga demonstrationer mot korrupta regeringar.
Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
David Crowley och Paul Heyer, Communication in History - Technology, Culture, Society, Routledge, 2010
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)
Faktarutan är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Här hittar du material som kan relateras till information och kommunikation - spridande av information genom historien fram tills idag. Innehållet fokuserar på informationsbaserade kommunikationsmedel som tal- och skrivkonst, massmedia, post, telekommunikationer o.s.v.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Kommunikation och information
Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder
Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.
Så funkar Sveriges Radio och public service
Materialet består av häftet “Så funkar Sveriges Radio och public service” och en handledning med övningar.
Lärarfortbildning som stärker din och elevers säkerhet online
Digitala spår, källkritik online, AI, bedrägerier på internet, starka lösenord är bara några av de aktuella teman som tas upp i denna kurs för lärare. Efter genomförd kurs har du som lärare stärkt både din egen säkerhet online och har med dig nya kunskaper och verktyg att de med dig tillbaka in i klassrummet.
Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Politisk propaganda då och nu
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
Artiklar om Kommunikation och information
Robotar och AI i arbetslivet
På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.
Desinformation
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Lätta fakta om filmens tidiga historia
Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda bröderna Auguste och Louis Lumière för allra första gången rörliga bilder som projicerades på en vit duk inför en betalande publik. Bröderna kallade sin uppfinning cinemagrafen...
Böckernas utveckling under medeltiden
Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...
Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
Lätta fakta om järnvägens tidiga historia
Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...
Podcast om Kommunikation och information
Massmedia och nyhetsrapportering
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.
Länkar om Kommunikation och information
Avsnitt (12:01 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om public service. Nästan alla i Sverige är med och betalar för public service - vare sig vi vill det eller inte. Men vad innebär egentligen public service? Hur har det vuxit fram? Och hur ser framtiden ut för medier som har staten som uppdragsgivare? Vi förklarar vad public service är och tittar på Storbritanniens och Sveriges mediehistoria. Vi pratar om argumenten för ett brett och för ett smalt public service.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Kort artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om användandet av brevduvor i ett historiskt perspektiv. När började man nyttja brevduvor i Europa? Vet man om Gustav Vasa använde sådana? Det måste ju ha varit förhållandevis säkert och effektivt, speciellt under medeltiden då det var besvärligt att resa långt.
Genomgång (18:14 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad kulturell globalisering är. Här berörs bland annat global socialisering, mångkulturella influenser, dominerande kulturer, likriktad kultur och värdering av kultur.
ANNONS
ANNONS
Genomgång (10:19 min) där SO-läraren Marcus Henriksson berättar om vilken politisk ställning svenska dagstidningar och kvällstidningar har.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bokbål som censur. Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa kortfattat om när telefonen gjorde entré i Sverige. Dagens Nyheter berättade i augusti 1877 om den norske civilingenjören Hapstock som kommit för att visa denna ”märkliga uppfinning”, som världen har ”Nordamerika att tacka för”...
LÄS ÄVEN: Telefontäta Stockholm
LÄS ÄVEN: Telefonledningar till varje hus
LÄS ÄVEN: Tidig teleteknisk utveckling
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om mediesamhällets uppkomst i Sverige. Under mellankrigstiden skedde en genomgripande medial omvandling som innebar att informationsflödet ökade, och att det blev möjligt att nå ut med budskap till hela landets befolkning betydligt snabbare än tidigare...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om taxins historia i Sverige. Det började med skraltiga hästskjutsar på medeltiden. Idag får du GPS-pejlad skjuts med ett knapptryck på mobilen. Men ett är sig likt – taxibranschen har i alla tider kämpat mot regleringar, konkurrens och dålig lönsamhet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om mobiltelefonens historia. Mobiltekniken uppstod under 2:a världskriget. 1956 togs det första nätet i bruk i Sverige. Då vägde en mobil 40 kg och fyllde en hel baklucka. Norden var inte först, men kom med tiden att ta ledningen...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur filmproduktion och distribution samverkar. Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid, och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv...
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om teknokrati. Vissa menar att vi är på väg mot ett allt mer teknokratiskt samhälle, ett slags expertstyre. Andra hävdar att experter och sakkunniga tystas av populister. Kan båda ha rätt? P3 Dystopia reder ut begreppet teknokrati och varför vissa menar att det behövs idag för att, till exempel, stoppa klimatförändringar. Dessutom tar vi upp farorna med att demokratin vattnas ur när allt fler använder vetenskap som ett politisk slagträ. Och vad har den lilla sydostasiatiska stadsstaten Singapore med allt att göra?
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.
Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om hur vi numera bedöms och kvantifieras allt mer i och med de digitala spår vi lämnar ifrån oss varje dag. Hur mår vi i ett samhälle där mätandet fått ett egenvärde?Det kändaste exemplet just nu på ett klaustrofobiskt förhållningssätt till statistik är väl Kina, med sitt sociala kreditsystem. Men det är långt i från det enda exemplet i vår tid på ett samhälle som är besatt av att allt ska vara möjligt att kvantifiera. P3 Dystopia borrar sig djupt ner i det så kallade mätsamhället, och pratar om allt från new public management till hur bristfälliga algoritmer, som matematikern Cathy O'Neil kallar matteförstörelsevapen, tar allt fler viktiga beslut i människors vardag idag.
Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om fake news. Teknologi som gör det möjligt att fabricera varenda detalj av verkligheten och politiker som slutar bry sig om fakta. Är vi påväg mot en värld av informationskaos? Tänk dig att ett filmklipp där Donald Trump förklarar kärnvapenkrig mot Nordkorea sprids som en löpeld på internet - innan det uppdagas att det är helt påhittat. Har teknikutvecklingen gjort det här scenariot mer sannolikt? Och vad har porr med allt det här att göra? P3 Dystopia grottar ner sig i den nya AI-genererade fejktekniken men också i hur lögner och pseudovetenskap används som en strategi av storföretag och politiker. Kort sagt - hur överlever vi i ett samhälle där sanningen kollapsat fullständigt?
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med media och reklam. Reklamfilmens fokus är våra drömmar, önskningar och konsumtionsvanor. Här finns ett stort antal reklamfilmer från 1915 fram till idag som ger fascinerande bilder av hur reklamfilmen har förändrats genom tiderna, och även fungerat som plantskola för skickliga filmskapare.
För årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap, historia, svenska och bild.