M
Tagg
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

klocka
Lästid 4 minuter

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2 000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer.

ANNONS

De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.

Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).

Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.

I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.

Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.

Från slutet av 1800-talet och under 1900-talet skedde något av en kommunikationsrevolution vad gäller informationsspridning. Från telegrafer, telefoner, grammofoner och radio till TV, video, CD-spelare, DVD-spelare, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.

ANNONS

ANNONS

Samhällets digitalisering

Sedan Berlinmurens fall 1989 har internet och digitalisering svept fram över världen. Människor över hela världen kan utbyta åsikter, information och bilder. Journalister kan skicka hem sitt material på några sekunder. Information som före digitaliseringen aldrig nådde omvärlden kan spridas till miljoner läsare och åhörare.

Det finns också nackdelar med digitaliseringen och internet. Via mobiltelefoner går det att spåra var en person befunnit sig. Det går att sätta upp övervakningskameror på offentliga platser, kameror som känner igen ansikten. Vissa stater kräver att myndigheterna får tillgång till allt material som passerat personliga datorer. Digitalisering och datorisering har alltså mångdubblat möjligheterna att övervaka personer som säkerhetstjänster vill kontrollera. Det gäller såväl terrorister som planerar terrordåd, som människor som förbereder fredliga demonstrationer mot korrupta regeringar.
 

M  LÄS MER: Medier och kommunikation

M  LÄS MER: Boktryckarkonsten

L  LÄS MER: Teknikhistoria

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
David Crowley och Paul Heyer, Communication in History - Technology, Culture, Society, Routledge, 2010
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
 

FÖRFATTARE

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)
Faktarutan är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Här hittar du material som kan relateras till information och kommunikation - spridande av information genom historien fram tills idag. Innehållet fokuserar på informationsbaserade kommunikationsmedel som tal- och skrivkonst, massmedia, post, telekommunikationer o.s.v.

Uppdaterad: 29 juli 2025
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kommunikation och information

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

av: Polismyndigheten
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

+ Läs mer

Att skicka brev

av: Riksantikvarieämbetet | Glimmingehus
Mellanstadiet

En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan
Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Så funkar Sveriges Radio och public service

av: Sveriges Radio (SR)
Högstadiet, Gymnasiet

Materialet består av häftet “Så funkar Sveriges Radio och public service” och en handledning med övningar.

+ Läs mer

Lärarfortbildning som stärker din och elevers säkerhet online

av: Cybersecurity Academy
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Digitala spår, källkritik online, AI, bedrägerier på internet, starka lösenord är bara några av de aktuella teman som tas upp i denna kurs för lärare. Efter genomförd kurs har du som lärare stärkt både din egen säkerhet online och har med dig nya kunskaper och verktyg att de med dig tillbaka in i klassrummet.

+ Läs mer

Artiklar om Kommunikation och information

M

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

M
Robot i kontorsmiljö

Robotar och AI i arbetslivet

av: Ludvig Myrenberg och Staffan Kahn
2024-04-26
klocka Lästid 13 minuter

På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.

+ Läs mer

M
Fake news

Desinformation

av: Kaj Hildingson
2023-11-08
klocka Lästid 17 minuter

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...

+ Läs mer

L
Bröderna  Lumiere

Lätta fakta om filmens tidiga historia

av: Göran Tivenius
2023-10-09
klocka Lästid 2 minuter

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda bröderna Auguste och Louis Lumière för allra första gången rörliga bilder som projicerades på en vit duk inför en betalande publik. Bröderna kallade sin uppfinning cinemagrafen...

+ Läs mer

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-09-27
klocka Lästid 12 minuter

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

av: Lars Hildingson
2022-10-07
klocka Lästid 16 minuter

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-25
klocka Lästid 4 minuter

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

M

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson
2022-04-29
klocka Lästid 24 minuter

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Antikens teknik

av: Jan-Olof Fallström
2022-02-04
klocka Lästid 14 minuter

I den här artikeln ges några exempel på hur man under antiken löste tekniska problem i vardagsliv, industri, offentliga anläggningar och i krig. Den tekniska nivån var mycket högre än de flesta tror. Delvis kan felbedömningen bero på att så lite finns bevarat från epoken. Mycket av vad vi vet om gamla tider kommer från gravfynd, och lika lite som nu får man med sig allt i graven. Vi får knappast med oss en persondator eller ens vårt armbandsur när den dagen kommer...

+ Läs mer

M

Skrivaryrket i gamla Egypten

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2021-10-26
klocka Lästid 12 minuter

För att kunna styra ett så väldigt rike som faraonernas Egypten behövdes ett skriftspråk. Men det behövdes också människor som kunde skriva. I det gamla Egypten utbildades skrivarna oftast i templen där det fanns speciella skrivarskolor. Det var hårt arbete att utbilda sig till skrivare och utbildningen tog många år. Den egyptiska staten behövde skrivare som var kunniga i många ämnen. Att bli skrivare var en chans att ta sig uppåt i samhället och sådana chanser var sällsynta...

+ Läs mer

M

Alfabetets uppkomst

av: Jan-Olof Fallström
2021-10-24
klocka Lästid 8 minuter

Skriften är en av människans viktigaste uppfinningar. Stora delar av all kunskap som når oss varje dag kommer från skrift. Och hur mycket av allt vi lär oss skulle vi ens komma ihåg om vi inte kunde läsa och skriva? Med skriftens hjälp kan man så att säga fotografera det talade språket. Vad folk tänkt och lärt sig kan tack vare skriften nå oss genom tid och rum och binda samman generationers kunskap.

+ Läs mer

M

Sveriges första spionnät

av: Herman Lindqvist
2021-10-24
klocka Lästid 5 minuter

Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...

+ Läs mer

M

John Baird - televisionens uppfinnare

av: Kaj Hildingson
2021-01-13
klocka Lästid 10 minuter

Strumpor som exploderade och rakknivar av glas som splittrades i tusentals bitar. Det var bara några av de misslyckade uppfinningar John Logie Baird lanserade innan han till sist kom på konsten att sända rörliga svartvita bilder genom luften - television. Baird var den förste som sände en bild av en människa till en TV-skärm och först med att sända bilder i färg. Men han var förföljd av otur och fick inte dra nytta av sin uppfinning eller uppleva televisionens segertåg över världen...

+ Läs mer

M

Marconi - från trådlös telegrafi till mobiltelefoni

av: Kaj Hildingson
2020-11-27
klocka Lästid 13 minuter

Den 14 maj 1897 satt fem män hopkrupna över varandra i en stor trälår vid Lavernock Point nära Cardiff på Storbritanniens västkust. Vinden ven och fick ögonen att tåras, men de fem höll ögonen på mottagaren. Från en liten holme utanför kusten hissades plötsligt en flagga, och kort därefter kunde männen höra morsetecknet för bokstaven V. Experimentet hade lyckats. För första gången hade morsetecken kunnat sändas så långt som fem kilometer utan att en tråd band samman mottagare och sändare. Mobiltelefoni, radio- och TV-sändningar härstammar alla från italienaren Guglielmo Marconis (1874-1937) experiment vid Lavernock Point...

+ Läs mer

M

Meucci, Reis och Bell - hur telefonen uppfanns

av: Kaj Hildingson
2020-11-15
klocka Lästid 14 minuter

Så fort Alexander Graham Bell hade fått patent på telefonen år 1876 utbröt en över tjugo år lång strid om vem som hade rätten till uppfinningen. Frågan diskuteras fortfarande trots att det gått över hundra år sedan domen föll. De första telefonerna var stora och klumpiga och gick inte att bära med sig eftersom de krävde fast uppkoppling. Till en början behövde varje telefon också en egen tråd till telecentralen. I Stockholm blev telefontrådarna så många att de boende klagade på att de skymde solen...

+ Läs mer

M

Morse, Henry, Vail och den elektriska telegrafen

av: Kaj Hildingson
2020-10-26
klocka Lästid 15 minuter

Ända sedan de första samhällena uppstod har människor försökt sända meddelanden till varandra och inte bara för nöjes skull. Att vara först med att veta något viktigt ger en makt som har skapat härskare, avgjort fältslag och gjort människor till miljonärer. Budskap som har kommit fram för sent eller inte alls har tvingat kungar från tronen, drivit arméer på flykt och störtat finansmän. Det var först med den elektriska telegrafen som mänskligheten fick ett verkligt snabbt och pålitligt system. Amerikanen Samuel Morse har fått äran av att uppfinna telegrafen trots att han hade flera föregångare och medhjälpare som gjorde avgörande insatser...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om papprets historia

av: Göran Tivenius
2020-09-26
klocka Lästid 4 minuter

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet till araberna. I samband med korstågen på 1100-talet kom européerna i kontakt med tillverkningen av papper och tog kunskapen med sig till Europa. Genom boktryckarkonsten i slutet av medeltiden ökade efterfrågan stort på papper i samhället...

+ Läs mer

M

Skriftens tidigaste historia

av: Magnus Västerbro
2020-09-22
klocka Lästid 8 minuter

Den nya och allt mer komplexa samhällsstruktur som växte fram i Mesopotamien under flera tusen år före Kristus skapade ett behov av att kunna ta del av det överflöd som jordbruket och handeln skapade, med andra ord att ta ut skatt. Skrivkonsten uppfanns just för detta ändamål - för att kunna hålla ordning på samhällets ekonomi. Den första namngivna människan vi känner till genom skrift var därför ekonom...

+ Läs mer

M

Johann Gutenberg och konsten att trycka böcker

av: Kaj Hildingson
2020-08-17
klocka Lästid 13 minuter

En bok med 200 sidor kan innehålla omkring 75 000 ord. Tänk dig vilket arbete det skulle vara att skriva av den för hand, och då skulle du ändå bara ha ett exemplar till. Med en modern tryckpress kan tusentals exemplar av en bok tryckas på några timmar. Idag, när vi översköljs av böcker och tidningar, tänker vi sällan på hur dyra och svåråtkomliga böcker var innan konsten att trycka böcker uppfanns. Boktryckarkonsten har utnämnts till den viktigaste uppfinningen under andra årtusendet e.Kr och dess uppfinnare Johann Gutenberg till en de största uppfinnarna genom tiderna...

+ Läs mer

M

Walt Disney - en amerikansk framgångssaga

av: Folke Schimanski
2020-05-01
klocka Lästid 10 minuter

Walt Disney (1901-1966) var från början en fattig pojke, som under förra seklet byggde upp ett av världens största underhållningsimperier. Han var folklig och samtidigt tyrannisk, dessutom antikommunist och populist. När han dog vid 65 års ålder hade han skapat oförglömliga djurfigurer som nått in i alla barnkammare: Musse Pigg, Kalle Anka, Janne Långben, Pluto och andra kända storheter...

+ Läs mer

M

Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

av: Herman Lindqvist
2019-03-05
klocka Lästid 7 minuter

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...

+ Läs mer

S

Mediernas makt och ansvar

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2019-02-19
klocka Lästid 8 minuter

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

+ Läs mer

S
Löpsedlar på en kioskvägg.

Vad är en nyhet och hur fungerar rapporteringen av nyheter?

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2017-03-10
klocka Lästid 8 minuter

Nyheter är mer än bara snabba rapporter om vad som hänt i världen. Det finns en hel vetenskap bakom hur media väljer vilka händelser som ska rapporteras, och det påverkas av en mängd faktorer som närhet, dramatik och vilka personer som är inblandade. Men vem bestämmer egentligen vad som är viktigt nog att bli en nyhet? Här utforskar vi den komplicerade processen bakom nyhetsrapportering, från reportern på fältet till dig som nyhetskonsument. Vi dyker även in i de etiska aspekterna av nyhetsförmedling...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Hitler iförd rusning sittandes på en stridshäst. han håller en fana med naziflaggan. Propagandaposter.

Propagandan i Tredje riket

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-01-22
klocka Lästid 6 minuter

Del 4 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas effektiva propagandaapparat vars viktigaste delar utgjordes av tidningar, radio, film, musik och konst...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Små barn i ett klassrum.

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-30
klocka Lästid 4 minuter

I 1800-talets Sverige formades en nationell identitet genom skolan och läsning. Lagar säkerställde att alla barn fick lära sig att läsa, en kunskap som redan tidigare hade stärkts av kyrkans undervisning. Tidningar och böcker spred berättelser om Sveriges hjältar och framsteg, vilket byggde upp en stark nationalkänsla. Samtidigt hjälpte ett enhetligt skriftspråk till att förena landets invånare...

+ Läs mer

Podcast om Kommunikation och information

SO-rummet podcast icon
M

Massmedia och nyhetsrapportering

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-06-07

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.

+ Läs mer

Länkar om Kommunikation och information

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS