Tagg om information och kommunikation

Kommunikation och information

M

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2 000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer.

De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.

ANNONS

ANNONS

Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).

Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.

I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.

Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.

Från slutet av 1800-talet och under 1900-talet skedde något av en kommunikationsrevolution vad gäller informationsspridning. Från telegrafer, telefoner, grammofoner och radio till TV, video, CD-spelare, DVD-spelare, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Medier och kommunikation

LÄS MER: Boktryckarkonsten

Samhällets digitalisering

Sedan Berlinmurens fall 1989 har internet och digitalisering svept fram över världen. Människor över hela världen kan utbyta åsikter, information och bilder. Journalister kan skicka hem sitt material på några sekunder. Information som före digitaliseringen aldrig nådde omvärlden kan spridas till miljoner läsare och åhörare.

Det finns också nackdelar med digitaliseringen och internet. Via mobiltelefoner går det att spåra var en person befunnit sig. Det går att sätta upp övervakningskameror på offentliga platser, kameror som känner igen ansikten. Vissa stater kräver att myndigheterna får tillgång till allt material som passerat personliga datorer. Digitalisering och datorisering har alltså mångdubblat möjligheterna att övervaka personer som säkerhetstjänster vill kontrollera. Det gäller såväl terrorister som planerar terrordåd, som människor som förbereder fredliga demonstrationer mot korrupta regeringar.
 


Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)
Faktarutan är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Här hittar du material som kan relateras till information och kommunikation - spridande av information genom historien fram tills idag. Innehållet fokuserar på informationsbaserade kommunikationsmedel som tal- och skrivkonst, massmedia, post, telekommunikationer o.s.v.

Uppdaterad: 24 november 2022
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kommunikation och information

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Att skicka brev

av: Riksantikvarieämbetet | Glimmingehus
Mellanstadiet

En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

av: Polisen och Polismuseet
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan
Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Artiklar om Kommunikation och information

Samarbete

Ge alla unga digital trygghet

av: Myndigheten för tillgängliga medier
2023-01-02

Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande att kunna svara på de frågorna. Skolan behöver ge alla unga, oavsett förutsättningar, verktyg för ett digitalt liv...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

av: Lars Hildingson
2022-10-07

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-25

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

L

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson
2022-04-29

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Antikens teknik

av: Jan-Olof Fallström
2022-02-04

I den här artikeln ges några exempel på hur man under antiken löste tekniska problem i vardagsliv, industri, offentliga anläggningar och i krig. Den tekniska nivån var mycket högre än de flesta tror. Delvis kan felbedömningen bero på att så lite finns bevarat från epoken. Mycket av vad vi vet om gamla tider kommer från gravfynd, och lika lite som nu får man med sig allt i graven. Vi får knappast med oss en persondator eller ens vårt armbandsur när den dagen kommer...

+ Läs mer

L

Skrivaryrket i gamla Egypten

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2021-10-26

För att kunna styra ett så väldigt rike som faraonernas Egypten behövdes ett skriftspråk. Men det behövdes också människor som kunde skriva. I det gamla Egypten utbildades skrivarna oftast i templen där det fanns speciella skrivarskolor. Det var hårt arbete att utbilda sig till skrivare och utbildningen tog många år. Den egyptiska staten behövde skrivare som var kunniga i många ämnen. Att bli skrivare var en chans att ta sig uppåt i samhället och sådana chanser var sällsynta...

+ Läs mer

Podcast om Kommunikation och information

SO-rummet podcast icon
M

Massmedia och nyhetsrapportering

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-06-07

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.

+ Läs mer

Länkar om Kommunikation och information

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS