Östtyskland och Östberlin under kalla kriget

Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst.
S

Karta som visar Berlins delning under kalla kriget (1945-1989). I högra hörnet är Berlins läge i Östtyskland (DDR) markerat.

Tyskland och Berlin i krigets kölvatten

I februari 1945, då Nazityskland i stort sätt var besegrat, möttes USA:s president Franklin D Roosevelt, Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och Sovjets ledare Josef Stalin i Jalta på Krimhalvön. Syftet med mötet - vilket har gått till historien som Jaltakonferensen - var bland annat att komma överens om hur det besegrade Tyskland skulle administreras och delas upp efter andra världskriget. Dessa frågor togs även upp vid Potsdamkonferensen i juli 1945 då ledarna återigen möttes. Men vid detta möte representerades USA av den nytillträdde presidenten Harry S Truman, då Franklin D Roosevelt avlidit under våren 1945.

ANNONS

ANNONS

Berlin delas in i fyra ockupationszoner

Lösningen blev att Tyskland delades in i fyra ockupationszoner. Den sovjetiska ockupationszonen omfattade östra Tyskland, den amerikanska var belägen i sydvästra delen av landet medan den brittiska zonen omfattade nordvästra Tyskland. Även Frankrike fick en ockupationszon i västra Tyskland. Denna uppdelning kom också att gälla staden Berlin som låg i den sovjetiska zonen och därmed bakom det som Churchill i sitt berömda Fulton-tal 1946 kom att benämna som järnridån.

Tysklands delning
Bild: Pickup
Ockupationszoner och territorier i Tyskland strax efter andra världskriget. Områden öster Oder-Neisse-linjen, som annekterades av Polen och Sovjetunionen, är vitmarkerade. Saarprotektoratet t.v. på kartan är också vitmarkerat. Berlin är det multinationella området inom den sovjetiska zonen.

Berlinblockaden

Stalin ogillade att Berlin delades upp på detta sätt och hade helst velat att hela staden hade varit under sovjetisk kontroll. Då Stalin förstod att västmakterna aldrig skulle lämna Västberlin frivilligt gav han i juni 1948 order om att alla landförbindelser mellan Västtyskland och Västberlin skulle stängas, en händelse känd som Berlinblockaden. Enda sättet att ta sig till Västberlin var luftvägen, och fram till maj 1949 försåg det amerikanska flygvapnet Västberlin med förnödenheter. Västmakterna visade därmed tydligt att de vägrade lämna Västberlin, och i maj 1949 hävdes slutligen blockaden.

Västtyskland och Östtyskland bildas

Lite mer än en vecka efter att blockaden hävts slogs de amerikanska, brittiska och franska ockupationszonerna samman och Förbudsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland, förkortad BRD, även kallat Västtyskland) bildades. Västberlin administrerades till stora delar av Västtyskland, vars huvudstad var Bonn, även om staden var under fortsatt amerikansk, brittisk och fransk kontroll.

Fem månader efter att BDR bildats utropades den Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische republik, förkortat DDR - också kallat Östtyskland). Huvudstad i det nybildade DDR, vars geografiska yta motsvarade den sovjetiska ockupationszonen, blev Östberlin.

ANNONS

ANNONS

DDR - ett fattigt land under hård sovjetisk kontroll

Bara en kort tid efter Nazitysklands kapitulation våren 1945 började Sovjetunionen att tömma den östra ockupationszonen på naturresurser och maskiner. Hela fabriker - i den mån de klarat kriget - monterades ner och skickades österut.

Samtidigt som USA från 1947 bidrog till återuppbyggandet av Västeuropa genom den så kallade Marshallhjälpen så förvägrade Stalin sina lydstater i Östeuropa att ta emot ekonomiskt bistånd från USA. Detta var en av de främsta anledningarna till varför Västtyskland så snabbt kunde resa sig efter kriget, medan Östtyskland under lång tid förblev ett fattigt land. Det var först efter Stalins död 1953 som den sovjetiska inställningen till DDR skiftade. Om DDR skulle bli en kommunistisk mönsterstat kunde landet inte tömmas på alla ekonomiska resurser.

Särskilt under det tidiga 1950-talet var DDR ett mycket fattigt land. Lönerna var extremt låga samtidigt som arbetsdagarna var långa. I den kommunistiska propagandan framställdes arbetarna som ståndaktiga män och kvinnor helt lojala den kommunistiska ideologin. Så var det dock inte. I själva verket var en betydande del av befolkningen mycket missnöjd med den kommunistiska regimen, ett missnöje som ökade då människorna i DDR hörde talas om hur välståndet snabbt växte i Västtyskland parallellt med att ekonomin i DDR blev allt sämre. I juni 1953 hade den ekonomiska situationen blivit så desperat att tusentals arbetare gick ut i strejk, vilket i sin tur ledde till att regimen införde undantagstillstånd. Men åtgärderna hjälpte inte. Missnöjet eskalerade då mer än 100 000 människor samlades på Östberlins gator och började demonstrerar för reformer och bättre arbetsvillkor. Vid lunchtid den 17 juni 1953 rullade sovjetiska stridsvagnar genom Östberlin, och när demonstranterna vägrade skingra sig öppnade stridsvagnarna eld med sina kulsprutor rakt in i folkmassan. Mer än 50 demonstranter sköts ihjäl och hundratals skadades i denna tragiska händelse som snabbt tystades ner. Tusentals människor som var inblandade i demonstrationen greps av polisen och sju personer som ansågs ha varit pådrivande avrättades under de följande månaderna.

Miljoner människor lämnade diktaturen

Att medborgarna i DDR ifrågasatte det kommunistiska systemet hemlighölls utåt och regimen satsade stora resurser på att övervaka och åsiktsregistrera befolkningen. Denna övervakning ansågs dessutom av extra stor betydelse då det var så många östtyskar som valde att fly till väst. Fram till att Berlinmuren uppfördes 1961 lämnade närmare 3 miljoner östtyskar landet genom att fly till Västberlin. Det var Ministeriet för statssäkerhet (Östtysklands säkerhetspolis, mer känd som Stasi) som kontrollerade och genomförde övervakningen. Stasi, grundat 1950 och nedlagt 1990, hade mer än 90 000 anställda runt om i DDR, och dess högkvarter var beläget i Östberlin på adressen Ruschestraße 103.

Stasi utgjorde en mycket omfattande organisation, inte minst på grund av att den hemliga polisen använde sig av hundratusentals vanliga medborgare som informatörer och rapportörer. Förutom att kontrollera människors post och avlyssna telefonnätet så samlade Stasi in personliga uppgifter rörande en betydande del av befolkningen.

Det blev en chockerande upplevelse för många östtyskar när de efter murens fall fick tillgång till de omfattande Stasiarkiven och upptäckte att de blivit angivna av sina egna barn, äkta hälft eller nära vänner. Stasi hade även en omfattande verksamhet utanför DDR:s gränser med agenter som höll ert vakande öga på östtyskar som flytt landet.

ANNONS

ANNONS

I stadsdelen Hoenschönhausen i nordöstra Berlin var Stasis största och mest ökända fängelse beläget. Sedan ett antal år tillbaka är detta fängelse, på adressen Genslerstraße 66 ett museum där man får en inblick i hur den hemliga polisen i DDR behandlade dissidenter och människor som ansågs som ett hot mot det kommunistiska systemet. Totalt fanns det 17 stycken Stasifängelser i Östtyskland. De metoder som förhörsledarna använde sig av för att få fram information ur sina offer var mycket brutala, vanligtvis inte fysisk tortyr utan istället sofistikerad mental tortyr. Vanliga metoder var att bryta ner fångarna genom att spärra in dem i isoleringsceller i kompakt mörker eller tvärtom i starkt upplysta celler med hög musik och andra ljud som gjorde det omöjligt att sova.

Berlinmuren

Oavsett hur mycket den hemliga polisen arbetade för att kartlägga människor som kunde tänkas lämna DDR så var det en omöjlighet att hindra alla människor att fly landet. Detta var ett stort bekymmer för det politiska styret i DDR, i synnerhet då många som flydde till Västtyskland var högutbildade akademiker. Eftersom den vanligaste flyktvägen till Västtyskland gick via Västberlin var det inte så konstigt att den östtyska gränspolisen satte in sina främsta resurser i detta område, men att en hög mur skulle uppföras runt Västberlin i syfte att förhindra människor att fly dit var det få som kunde ana. Likväl inleddes i augusti 1961 uppförandet av den makabra skapelse som skulle bli ihågkommen som Berlinmuren.

Till en början utgjordes muren av en enklare konstruktion med en lägre betongmur med taggtråd, men efterhand växte skapelsen till enorma proportioner. När muren i början av 1980-talet ansågs färdig och i stort sätt omöjlig att forcera var hela befästningen närmare 160 km lång. Av denna sträcka bestod nästan 113 km av dubbla eller tredubbla taggtrådshinder med mellanliggande buffertzon som var minerad. Själva Berlinmuren var cirka 44 km lång och bestod av två parallella betongmurar, fyra meter höga och nedsänkta flera meter under marken för att ingen skulle kunna bygga tunnlar under (vilket förekom under murens tidiga stadie). Mellan de parallella murarna fanns en minerad buffertzon, vakttorn med strålkastare samt ständigt patrullerande gränsvakter med hundar.

Att muren var ett effektivt sätt att hindra flykten från DDR är tydligt då endast 5 000 människor lyckades fly efter att muren byggts, och flertalet av dessa människor flydde under murens tidigare skede. Ungefär 10% av dem som tog sig över var gränsvakter som deserterade. Det förekom dessutom flera spektakulära flyktförsök, och det var också ett stort antal människor som dödades då de försökte ta sig över till Västberlin. Källorna varierar vad gäller antalet döda, men den siffra som anges som den officiella dödssiffran är 136 personer.

Tysklands återförening

Berlinmurens öppnande och fall i november 1989 kom lika plötsligt som dess uppbyggnad 28 år tidigare. I kölvattnet efter Michail Gorbatjovs reformer i Sovjetunionen fick den östtyska partiledningen allt svårare att försvara murens existens och det kommunistiska systemet.

ANNONS

ANNONS

På kvällen den 9 november höll partifunktionären Günter Schabowski en presskonferens där han meddelande de nya utresereglerna från DDR som skulle det göra det möjligt för östtyskar att besöka sina släktingar i väst. Schabowski var dock inte tillräckligt tydlig vad gällde när de nya reglera skulle börja gälla samt att det krävdes skriftlig ansökan. Östtyskarna tolkade det som att gränskontrollerna helt skulle slopas varefter tiotusentals människor strömmade till muren för att uppleva denna historiska händelse. Strax innan midnatt den 9 november hade gränsvakterna inget annat alternativ än att slopa passkontrollerna och öppna gränsövergångarna. Mindre än ett år senare, den 3 oktober 1990, slutade Östtyskland att existera och Tyskland var återigen ett enat land.Efter DDR:s fall revs merparten av Berlinmuren men vissa partier av den sparades till eftervärlden. Den längsta bevarade delen av muren finns på gatan Mühlenstraße, även känd som East side Gallery på grund av de fina konstverk som tyska och utländska konstnärer prytt den bevarade muren med. Även på gatan Niederkirchnerstraße finns ett längre avsnitt av muren bevarat. Denna gata hette fram till början av 1950-talet Prinz-Albrecht-Straße men de östtyska myndigheterna genomförde ett namnbyte på grund av att både SS och Gestapo hade sina huvudkontor på denna gata under nazitiden.
 

Marzahn-Hellersdorf - ett betongmonument från DDR-tiden

I östra Berlin breder de väldiga höghusområdena Marzahn och Hellersdorf ut sig. Sedan 2001 är dessa betongförorter sammanslagna till en gemensam stadsdel med namnet Marzahn-Hellersdorf. Där de höga betongkolosserna idag står rullade de sovjetiska stridsvagnarna fram i april 1945 med siktet inställt på att erövra centrala Berlin. Merparten av den bebyggelse som fanns där jämnades med marken under den sovjetiska offensiven. Två år tidigare hade naziregimen beslutat att stänga det interneringsläger för romer som funnits i Marzahn sedan 1936, och merparten av de 2 000 människor som fanns i lägret mördades i dödslägret Auschwitz-Birkenau i Polen. Lägret i Marzahn hade tillkommit i samband med Berlinolympiaden då nazisterna inte ansåg det lämpligt att romer skulle vistas i stadsmiljön synliga för den utländska pressen.  

Efter krigsslutet hamnade Marzahn-Hellersdorf i den sovjetiska ockupationszonen som 1949 övergick till att bli Östtyskland. Under 1970-talet blev bostadsnöden i DDR påtaglig, vilket inte var så konstigt med tanke på att byggandet av nya bostäder efter kriget inte hade varit en prioriterad fråga på grund av ekonomiska skäl. Sovjetunionen hade nämligen dränerat ekonomin i ockupationszonen som ett slags skadestånd för kriget, men under 1960-talet hade Sovjet bytt strategi och ville istället se DDR som ett kommunistiskt mönsterland. Området där höghusen idag dominerar hade varit obebyggt sedan kriget och blev en idealisk plats för att anlägga det moderna DDR. På bara några år hade hela landskapet förändrats då förorterna, byggda i prefabricerade betongelement, snabbt sköt i höjden.

I dagens Marzahn-Hellersdorf bor det mer än 250 000 människor, många med utländsk bakgrund. Arbetslösheten är mycket hög, utanförskapet frodas och brottsligheten likaså. Under de senaste årtiondet har dessutom nynazismen blivit påtaglig här vilket tydligt visas i den tyska Netflixserien Dogs of Berlin, som till stora delar utspelas i förorten Marzahn. Där bor även en stor grupp äldre före detta östtyskar som menar att det var bättre förr och som drömmer sig tillbaka till DDR-tiden. Dessa tyskar anser sig inte ha fått det bättre sedan muren föll. Östtyskland var visserligen ett mycket fattigt land till en början men efterhand blev de ekonomiska förhållandena bättre, arbetslösheten sjönk och socialförsäkringssystemet var betydligt mer omfattande i DDR än i många andra öststater.
 

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: DDR

LÄS MER: Berlinmuren

LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall

PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget

PODCAST: Vad var kalla kriget?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur delades Tyskland upp efter andra världskrigets slut?
     
  2. Vad innebar Berlinblockaden?
     
  3. Varför tömde Sovjetunionen den östra ockupationszonen på fabriker och maskiner?
     
  4. Varför var det så många människor som flydde från DDR till väst?
     
  5. Vad var Stasi och vilka uppgifter hade denna organisation?
     
  6. Vilka metoder använde sig Stasi av för att kontrollera befolkningen i DDR?
     
  7. Varför öppnades Berlinmuren 1989?

Fundera och diskutera:

  1. Sitt i mindre grupper och diskutera följande scenario:

    Ni vaknar upp en dag och myndigheterna har bestämt att en mur ska byggas och begränsa era möjligheter att resa fritt. Muren byggs runt er stad och ni förbjuds därefter att resa till andra sidan, trots att ni har en stor del av er släkt och era vänner på andra sidan muren. Samtidigt byggs vakttorn och den stränga bevakningen gör att ni inte kan fly över. Samtidigt inför myndigheterna övervakning och bevakning av vad ni gör. Era bästa vänner och till och med familj kan vara angivare och lämna ut information om er till den hemliga polisen vilket kan resultera i tortyr och långa fängelsestraff.

    -   Är det möjligt att anpassa sig till det nya livet bakom muren? Hur ska man i så fall gå till väga på bästa sätt när man vet att detta kan bli ens nya framtid?

    -   Vilka är de största utmaningarna att leva på detta sätt som befolkningen i Östberlin och Östtyskland gjorde? Hur tror ni att det dagliga livet för människorna såg ut?

    -   Finns det några fördelar med att leva bakom en mur? Idag finns det nämligen ett ganska stort antal tidigare östtyskar som längtar tillbaka till livet innan murens fall. Vad tror ni att dessa människor egentligen saknar?

    -   Planera det bästa och minst riskfyllda sättet att fly till andra sidan. Läs noggrant igenom texten under rubriken Berlinmuren i texten ovan och utgå ifrån de förutsättningar som fanns då Berlinmuren ansågs färdig under 1980-talet.
     

 

Litteratur:
Guido Knopp, Farväl, DDR: Terror övervakning och vardagsliv i Östtyskland 1945-1989, Lind & Co, 2019
Jens Gieseke, Stasi: Östtysklands hemliga polis 1945-1990, Fischer & Co, 2017
Justinian Jampol, Das DDR-Handbusch, Taschen GmbH, 2017
Ronald Pattinson, DDR, Kilderkin, 2016
Stefan Wolle, DDR, FISCHER Taschenbuch, 2011


Text: Carl-Henrik Larsson, gymnasielärare i historia m.m.
 

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 14 december 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Nazisterna tar makten i Tyskland

Hitler och nazisterna kom till makten 1933 under en turbulent tidsperiod kantad av ekonomiskt och...

S

1 september 1939 - Tyskland anfaller Polen

Den 1 september 1939 anföll Hitlers Tyskland grannlandet Polen. Två dagar senare förklarade...

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

M

I nazisternas dödsläger

- Vi befann oss i en stor hall där det var varmt. Jag hade frusit i så många månader att jag knappt...

M

Kalla krigets kulmen och vändning

Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november...

S

Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karta

Tysklands historia

Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Relaterade taggar

Hi
Berlinblockaden

Berlinblockaden

Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida i början av kalla kriget (24 juni 1948 till...

Hi
DDR

DDR

DDR (1949-1990) var den östtyska förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche...

Hi
Berlinmuren

Berlinmuren

Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att förhindra...

Hi
Churchill, Stalin, Roosevelt

Jaltakonferensen

Redan i februari 1945, innan andra världskriget var slut, möttes ledarna för Sovjetunionen,...

Hi
ledare

Potsdamkonferensen

I juli 1945 när Tyskland var besegrat, ägde en konferens rum mellan segrarmakterna i Potsdam...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Hi
Symbol

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Hi
Blodiga kommunistsymboler

Kommunistiska brott mot mänskligheten

Begreppet ”kommunistiska brott mot mänskligheten” brukar beteckna en samling av liknande handlingar...

Hi
Tysk stad i ruiner.

Andra världskrigets följder

Andra världskriget (1939-1945) är den största och mest omfattande militära konflikten i...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

av: Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Koreakriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

+ Lyssna