Tagg om skiftesreformer
M
Karta över Örja socken från 1760-1761. Klicka på länken för detaljer.

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet, storskiftet och laga skifte - från slutet av 1700-talet till en bit in på 1800-talet.

Ännu under 1700-talet bodde nästan allt folk i byar där de arbetade inom jordbruket. Byarnas åkerjord var uppdelad i s.k. tegar (jordlotter, markdelar) så att varje gård fick en del av den bästa jorden, en del av den näst bästa, och så vidare. Tegarna låg utspridda runt omkring byarna där gårdarna låg tätt samlade.

Men hemmansklyvningen hade gjort att tegarna blivit allt mindre (med hemmansklyvning menas att familjens jord, i samband med arv, delades upp i mindre och nya självständiga delar). Böndernas åkermark var därmed utspridd på många ställen, ibland på 40-50 olika tegar. Bönderna var därför tvungna att samverka med sina grannar. Alla måste plöja, så och skörda samtidigt - det var i stort sett omöjligt att göra annorlunda än grannarna i byn. Systemet var opraktiskt och ett hinder för utvecklingen av nya jordbruksmetoder.

ANNONS

ANNONS

Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter slogs samman till större enheter för att göra jordbruket effektivare. En följd blev att jordbruket gav större avkastning. Det blev nu också möjligt att odla upp nya jordar, som tidigare legat för långt bort. Under 1800-talet började Sverige till och med att exportera spannmål (främst havre till Storbritannien).

En social följd av skiftesreformerna och omfördelningen av jordbruksmarken blev att bönderna flyttade ut från byarna till sina nya sammanhängande ägor runt omkring på landsbygden.

Samtidigt trängdes många jordlösa och fattiga bort från byarna där de tidigare hade kunnat ta del av byns allmänning (bybornas gemensamma mark). Många av dessa jordlösa hamnade i "backstugor" och "torparstugor" lite varstans på landsbygden. Andra flyttade in till tätorter och städer där det fanns fler möjligheter till annan sysselsättning, bland annat inom den snabbt växande industrin.

Skiftesreformerna förändrade landsbygden i Sverige under 1800-talet och upplöste de tusenåriga byarna, samtidigt som städerna växte och blev fler.

S  Fördjupning

Skiftesrörelsen är ett samlingsnamn för de skiftesreformer som utfördes inom det svenska jordbruket vilka gick ut på att sammanföra böndernas splittrade jord - där var och en ägde flera små jordbitar - till mer sammanhängande ägor. Den kollektiva arbetsgången inom jordbruket ersattes med ett mer individuellt system och den gamla bygemenskapen splittrades och övergick till friliggande gårdar.

Initiativtagare var Lantmäterikontorets Jacob Faggot vars Svenska landtbrukets hinder och hjälp (1746) genomsyrades av merkantilismens tilltro till befolkningsökningen som en nyckel till välstånd. Skiftesrörelsen genomfördes i följande tre faser.

  • Storskifte 1757-1762, där en bybondes begäran om skifte räckte.
  • Enskifte 1803-1807, en radikalisering av reformen under påverkan av godsägaren Rutger Maclean på Svaneholm. Syftet var rationalisering inom jordbruket genom en splittring av bystrukturen.
  • Laga skifte 1827, en mer flexibel och lokalt anpassad variant. Skiftesstadgan slutförde (utom i Dalarna) den sammanslagning av ägor som inleddes med storskiftet vid 1700-talets mitt och fortsattes med enskiftet under 1800-talets första år. Från att ha varit spridda på kanske 30-40 ställen samlades ägorna nu på högst tre. Det laga skiftet var mer flexibelt än det djärva enskiftet men utflyttningstvånget behölls, dvs, bönderna tvingades bosätta sig på den egna marken. Individualiseringen bidrog till jordbrukets framsteg under 1800-talet, men samtidigt upplöstes den gamla kulturella bygemenskapen, något som bl.a. diktaren Erik Axel Karlfeldt senare beklagade: "Den gamla byn, den svenska byn, står tyst med tomma hus. Ej reses majstång mer mot skyn, ej tänder kvällen ljus."

Skiftenas konsekvenser är starkt omdiskuterade. Var de ett övergrepp på en traditionell byordning? Eller var de en smidig rationalisering som gynnade jordbrukets intressen? Klart är att skiftena på många håll mottogs med misstänksamhet men att det direkta motståndet var litet. Skiftesrörelsen var i hög grad en modernisering ovanifrån men den gav driftiga jordbrukare möjlighet att utveckla sin näring.

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här hittar du material som kan relateras till de stora skiftesreformerna.

Uppdaterad:
14 augusti 2019
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Skiftesreformer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Länkar om Skiftesreformer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS