S Fördjupning
Skiftesrörelsen är ett samlingsnamn för de skiftesreformer som utfördes inom det svenska jordbruket vilka gick ut på att sammanföra böndernas splittrade jord - där var och en ägde flera små jordbitar - till mer sammanhängande ägor. Den kollektiva arbetsgången inom jordbruket ersattes med ett mer individuellt system och den gamla bygemenskapen splittrades och övergick till friliggande gårdar.
Initiativtagare var Lantmäterikontorets Jacob Faggot vars Svenska landtbrukets hinder och hjälp (1746) genomsyrades av merkantilismens tilltro till befolkningsökningen som en nyckel till välstånd. Skiftesrörelsen genomfördes i följande tre faser.
- Storskifte 1757-1762, där en bybondes begäran om skifte räckte.
- Enskifte 1803-1807, en radikalisering av reformen under påverkan av godsägaren Rutger Macklean på Svaneholm. Syftet var rationalisering inom jordbruket genom en splittring av bystrukturen.
- Laga skifte 1827, en mer flexibel och lokalt anpassad variant. Skiftesstadgan slutförde (utom i Dalarna) den sammanslagning av ägor som inleddes med storskiftet vid 1700-talets mitt och fortsattes med enskiftet under 1800-talets första år. Från att ha varit spridda på kanske 30-40 ställen samlades ägorna nu på högst tre. Det laga skiftet var mer flexibelt än det djärva enskiftet men utflyttningstvånget behölls, dvs, bönderna tvingades bosätta sig på den egna marken. Individualiseringen bidrog till jordbrukets framsteg under 1800-talet, men samtidigt upplöstes den gamla kulturella bygemenskapen, något som bl.a. diktaren Erik Axel Karlfeldt senare beklagade: "Den gamla byn, den svenska byn, står tyst med tomma hus. Ej reses majstång mer mot skyn, ej tänder kvällen ljus."
Skiftenas konsekvenser är starkt omdiskuterade. Var de ett övergrepp på en traditionell byordning? Eller var de en smidig rationalisering som gynnade jordbrukets intressen? Klart är att skiftena på många håll mottogs med misstänksamhet men att det direkta motståndet var litet. Skiftesrörelsen var i hög grad en modernisering ovanifrån men den gav driftiga jordbrukare möjlighet att utveckla sin näring.
